MUMS miljömat ANNONSERA
OM MUMS
KONTAKT
HemRåvaranMiljö & HälsaReceptVeckans matNäringsberäkningarNytt & NoteratHandla & Äta
Nyheter
Reportage
Boktips
Matnyheter
Dryckestips
Kurser
Butiker

Mejeriet som betalar mer

 
Till slut gick det inte längre. När mjölkpriset blev så lågt att enda alternativet var  nedläggning startade några Värmländska mjölkgårdar eget mejeri. 

Våren 2015 renoverades det gamla mejeriet i Värmlands Nysäter och under hösten 2015 såldes de första literna mjölk. Idag säljer man mjölk från åtta gårdar runt om i Nysäterstrakten och produktionen sköter bönderna själva. Mjölken kan köpas i livsmedelsbutiker runt om i Värmland.

Tanken är att alla tycker att närproducerad mjölk som kommer från kor som betar hagar och ängar smakar bäst. Dessutom bidrar närproducerad mjölk till en rik och levande landsbygd. En aktiv landsbygd är lika viktig som mjölk till bullar menar grundarna.

Och de tycker också konsumenterna. Som gärna och allt högre grad köper värmländsk mjölk trots att varje liter kostar 2 kronor mer än konkurrerande mejerier.  De projekterade 1000 literna blev snabbt 13 000 liter. Men merkostnaden går oavkortat till mjölkbonden. De två kronorna betalar inga dyra direktörer, flotta kontor, importerad ost eller flashiga annonser. De två kronorna ger ett öppet och levande landskap.

Idag säljer Wermlands Mejeri lätt-, mellan- och standardmjölk samt grädde.

L.B. maj 2016
Wermlandsmejeri

Fler avstår från kött

 
Alltfler hoppar över köttet eller fisken till lunch en eller ett par gånger i veckan. Hur ofta och varför? Skälen liksom frekvensen skiljer mellan de nordiska länderna. Vad i matens innehåll som oroar skiljer sig också åt mellan länderna.

Undersökningsföretaget YouGov har i kartlagt nordbornas förhållande till mat och hälsa i över tio år.

Var femte person har minskat sitt totala köttintag förra året. Hur många som äter mindre kött skiljer mellan de olika länderna:
Sverige är 22 %
Danmark 17 %,
Norge 22 %
Finland 16 %.
(I denna undersökning räknas inte Island till Norden. )

En betydande majoritet svarar också att de har ätit åtminstone ett huvudmål (lunch eller middag) utan kött och fisk. Norrmännen har ätit flest huvudmål utan kött eller fisk förra veckan: fyra av fem (80 %) åt minst en måltid utan kött och fisk. Danskarna åt minst antal måltider utan kött och fisk. Tre av fem (60 %) åt vegetariskt minst en gång. I Sverige och Finland åt två av tre (67 %) minst en måltid utan kött och fisk förra veckan.

Likaså skiljer sig skälen:
Sverige gäller Hälsa: 30 %  Miljö: 27 %  Djurens skull: 16 %   Ekonomi: 6 %
Danmark                    31 %             15 %                           9 %                  17 %  
Norge                         29 %             17 %                         12 %                    9 %
Finland                       42 %             10 %                         16 %                    8 % 

Hälften av nordborna är också oroliga för vad maten innehåller: Vad gäller tillsatser, ingredienser men också gifter. Finnarna mest (56 %) och vi Svenskar minst (49%). Vad man är orolig för skiljer sig markant i de olika länderna.

I Sverige oroar vi oss i för: Giftiga substanser 19 %, tillsatser 16 %, socker 12 %.
I Danmark gäller: Giftiga substanser 15 %, tillsatser 14 %, E-nummer 11 %
I Norge oroar man sig för: Palmolja 21 %, socker 19 %, salt/fett/e-nummer 10 %
I Finland gäller oron: Tillsatser 21 %, glutamat/socker 12 %, salt 11 %

Vad lär man sig av alla dessa siffror? Många vill minska på kött och fisk. Skälen varierar och den analytiske ser samband mellan de olika ländernas livsmedelspolitik i dag men också gårdagens...Debatten präglar definitivt vår oro.

L.B.  April 2016


Köttkonsumtion YovGov

Svenskmärkningen här - få anslutna

 
Från och med den 20 april kan svenska livsmedel och blommor märkas med "Från Sverige". De första produkterna finns redan nu i butik. Fler kommer även om företagen som använder märkningen är få.

Syftet med "Från Sverige" är att underlätta för konsumenter att välja svensk när det gäller livsmedel och växter. En möjlighet för alla att bidra till en levande landsbygd och en ökad produktion av livsmedel i Sverige.

"Från Sverige" är en frivillig ursprungsmärkning. Märkningen och licensieringen står
marknadsförings- och kommunikationsorganisationen "Svenskmärkning AB" för. Organisationen ägs och drivs av Svensk Dagligvaruhandel, LRF och Livsmedelsföretagen.

Än så länge är endast 750 produkter och 27 företag anslutna. Bara Livsmedelsföretagen har 850 företag som medlemmar. Märkningen omfattar med andra ord bara någon procent av svenska livsmedelsföretag. Förhoppningsvis blir det fler. Än så länge finns ingen kycklingproducent med. Inte heller Arla, Sveriges största leverantör av mjölk och ost liksom Skånemejerier och Norrmejerier är anslutna. Vad gäller Arlas produkter där så mycket produceras utomlands finns ett stort behov av ursprungsmärkning.  Grossistföretag, restauranger, butiker, råvaruproducenter m.fl. och även mindre aktör kan ansluta sig.

Märket kan sättas på alla typer av svenskproducerade livsmedel så väl råvaror som förädlade produkter. Även blommor kan märkas. För kött och charkuterier används märket "Kött från Sverige". För att kunna använda märket krävs en licensavgift och ett avtal där producenterna förklarar att de följer reglerna.  Kontroll av producenter kommer att förekomma.


Följande regler gäller för svensk märkningen:
• Djuren är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
• Odling har skett i Sverige.
• All förädling och packning ska ha skett i Sverige.
• I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt. Exempel: Müsli, korv, kanelbullar, pannkakor.
• Kött-, ägg- och mjölkråvara ska vara helt och hållet svenskt.Även i sammansatta produkter.

Läs mer här: Från Sverige 
Dessa företag märker. 

L.B. april 2016
Svensk märkning av livsmedelSvensk märkning av kött

Färre bönder men mer mat

 
Förra slutade 300 bönder att certifiera sina produkter. Samtidigt ökade produktionen av fläsk, kyckling, ägg och grönsaker.

Under förra året valde över 250 lantbrukare ställa om till KRAV. Så den totala minskningen är bara 50 bönder med KRAV-certifierat lantbruk. Det gör att antalet KRAV-bönder i Sverige minskar till drygt 3600.  Skåne är det län där antalet Kravbönder ökar mest och Västra Götaland det län där flest slutar. Men Västra Götaland är ändå det län som har särklass flest Kravbönder med sina 957 stycken. Och mer åkermark på väg in i KRAV-certifiering. Den ökade för första gången på fem år med 16 procent. Länslista över Kravmärkta bönder.

Produktionen av inhemskt ekologisk ökar redan nu. Framförallt fläsk, ägg och slaktkyckling men också grönsaker går framåt. Krav-certifierad grisproduktion ökade antal slaktsvin med 32 procent. De  krav-märkta äggproduktionen ökade  med 30 procent och antalet slaktkycklingar med 52 procent. Även grönsaksproduktionen ökar med 21 procent under 2015 men från en mycket låg nivå.

En kraftig ökning av svensk ekologisk mat behövs eftersom efterfrågan ständigt ökar. Massor av ekologiska livsmedel behövs. Totalt sett är Sverige  mycket långt ifrån självförsörjande på grönsaker oavsett om de är ekologisk eller konventionellt odlade. Sverige importerar hela 50 procent av alla livsmedel som konsumeras. Det ekologiska ligger varken sämre eller bättre till.   

Ökningen av ekologiska produkter.

L.B. mars 2016

Var finns Sveriges kravbönder

Klimatsmart mat hälsosam

 
Mat påverkar klimatet. All matproduktion medför stora utsläpp av växthusgaser. Är den klimatsmarta maten tillräckligt hälsosam? Eller är den nyttigare?

Att vi måste anpassa vårt sätt att äta och välja råvaror utifrån klimatavtryck är de flesta ense om. Minska på nötköttet är en åtgärd som har stor effekt. Men vad händer med matens näringsinnehåll. Får vi i oss tillräckligt med näring? Vilka näringsämnen kan ligga i farozonen? Forskare vid Karolinska Institutet startar nu en omfattande studie för att undersöka vilka effekter en kost med mindre klimatpåverkan kan få på folkhälsan.

– Det finns vissa näringsämnen, och då tänker jag främst på B12, som bara finns i animaliska källor. Men även järn är ett näringsämne som det finns mycket av i kött. Och det här är viktigt att informera om när man samtidigt ber folk att dra ner på sin nötköttskonsumtion, säger Katarina Bälter, docent vid Karolinska och ledare för forskningsprojektet.

Alla som följer MUMS recept ser att det åtminstone i teorin är lätt att samtidigt välja vad som är bäst vad gäller hälsa och klimatpåverkan. Men hur ser det ut i verkligheten? Forskarna kommer inte före studien göra några anvisningar om hur man bör äta utan vill genom att studera från kostdagböcker från 1700 studiedeltagare, vilka representerar hela Sverige, se vilka effekter olika sorters koster ger på hälsan. Och på klimatet.

– Syftet med projektet är att få fram information som kan höja medvetandet. Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli säkra på att en klimatsmart kost innehåller alla näringsämnen som man behöver, säger Katarina Bälter.

Några näringssanningar som samtidigt ger lägre klimateffekter finns dock: Att minska på det röda köttet, osten, snabbmaten samt ris ger hälsofördelar. Istället bör man öka mängden baljväxter, potatis, grönsaker, rotfrukter, bär och frukt. Dessutom byta ut osten mot syrad mjölk typ yoghurt, fil och byta ut vitt mjöl, bröd mot fullkornsprodukter och lägga till fisk, skaldjur. Kanske också svamp, nötter och frön.

Mer info finns hos Extrakt.

L.B. Mars 2016




Foto: Lotta Brinck

Återanvänd plastkasse bäst för miljön

 

Naturvårdsverket kommer att föreslå höjda avgifter på plastkassar. Vi använder för många. Framförallt är de tunna kassarna från livsmedelsbutiken som lever farligt. Är det verkligen de som är största miljöhotet?

Bakgrund är att EU vill att vi ska minska användandet av plastkassar för att rädda havsmiljön. I Sverige konsumeras 1,3 miljoner plastkassar om året och därmed tillhör vi dem som använder minst antal per person i Europa. I världshaven flyter enorma plastberg omkring, de väger mer än all fisk, och även kring svenska kuster är plastkassar en stort miljöproblem.

Konsumentföreningen Stockholm har jämfört olika typer av kassars och påsars utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. De har kommit till den oväntade slutsatsen att tygkassar är det sämsta alternativet. De är minst hållbara och kräver i särklass mest resurser. 

Den vanlige tunna plastkassen i en svensk livsmedelsbutik görs antingen av förnybar sockerrörsplast eller återfunnen plast. De har minst påverkan per påse. Här sätter vi deras värde till 1. Tunna svenska papperskassar har ungefär samma påverkan som plastkassar.

Tjocka plastkassar från detaljhandel måste användas 5-10 gånger för motsvara den tunna plastkassens miljöpåverkan.

Kassen av non wowen propen (känns som papper eller tyg) måste användas 10 - 30 ggr.

Återfunnen polyester, tunna nylonliknande kassar, 10 - 40 ggr

Wowen propen, typ Ikeas blå kassar, efter 50 ggr har de samma miljöpåverkan som den tunna plastkassarna.

Tygkassar, ju tjockare och mer tryck desto värre; minst 130 ggr men kan behöva användas 400 ggr för att motsvara en enda tunn plastkasse!

Slutsats: Använd din kassar så länge som möjligt. Vik ihop dem och ha dem till hands i väskan. Avstå tygkassar. Det blir inte bättre av att du tvättar dem... vägra också tjocka plastpåsar som inte kan användas som "mat- eller sopkasse".  Lägg alla trasiga plastkassar i plaståtervinningen. Papperskassen ska återvinnas som kartong, inte som tidningspapper. Undvik "fina" tjocka papperskassar från fina butiken.

Mer om konsumentföreningens rapport

L.B. feb 2016

 

 

Fördelar med eko för samhället

 
En dansk studie av ICROFS visar att ekologisk livsmedelsproduktion är positiv och bidrar till samhällsnyttan på en lång rad områden; hälsa, landsbygdsutveckling och miljö.

Studien är inte ny utan kom redan hösten 2015. Bakom ligger 75 forskare och experter. Den gäller danskt ekologisk matproduktion men mycket kan också överföras svenska förhållanden.

Klart är att ekologiskt jordbruk inte sprider bekämpningsmedel i naturen och det innebär också en bättre arbetsmiljö för ekobonden. Särskilt viktigt när det gäller importerade livsmedel. Ett ekologiskt produktionssätt ger bättre biologisk mångfald och en friskare, bördigare jord. Djurhälsan är bättre, mindre antibiotika krävs och därmed minskar risken för resistens. Danska ekologiska grisar är också mer sällan smittade med salmonella än konventionella.

Ger eko högre näringsvärden på maten? Svårt att bevisa men gräsätande och djur som får mer grovfoder har högre halt Omega 3 fettsyror. Men här är det snarare frågan om ett annat produktionssätt än just ekologisk uppfödning. På samma sätt har långsamt odlade grönsaker oftare högre mängd antioxidanter än snabbväxande växthusgrödor. Och grödor som har det "tuffare" som ekologisk har högre halt av antioxidanter. Samtidigt vet vi att äldre sorter, med lägre men säkrare avkastning, har högre näringsvärde. En spännande insikt är att konsumenten som i första hand väljer eko också oftare följer officiella kostråd.    

Vad gäller klimatet är det klart att per kg gröda ger eko oftare högre utsläpp av växthusgaser men per hektar är ekologisk odling betydligt bättre. Här behövs mer forskning och innovationer. Överhuvudtaget efterlyser rapporten mer forskning inriktad på problem och lösningar för ett uthålligare jordbruk.

Forskarna framhäver också att eko stimulerar till nya grepp, skapar nya utmaningar men också mer liv på landsbygden.

Läs den förkortade versionen. Och den långa.

L.B feb 2016

Ekologiska förnyare

 
Vid årets Ekogala anordnad av Ekoweb utsågs som vanligt en lång rad spännande initiativ som bidragit till bättre, mer spännande och roligare vardag för alla som gillar eko.

Årets nybyggnation för hållbart lantbruk: Tomas Tillman Grangärde Musteri. Grangärde. För genuin satsning på ekologiskt och närodlat. Bästa sylten, saften och godaste färska ekologiska jordgubbarna tycker vi som är regelbundna kunder. Grangärde Musteri.

Garants ekostjärna tilldelades: The Smiling Group, Stockholm. För att de utvecklat värdekedjan så att konsumentens urval av ekologiska och rättvist producerade produkter i butikshyllan ökar. Företaget säljer Fairtrademärkta och ekologiska snacks, nötter från Afrika och Asien. Läs mer.

Årets ekobutik: Paradiset. Stockholm. Till en butik som på kort tid och med stor ansträngning  hittat unika produkter med flera mervärden, svenskt och närproducerat där det varit möjligt. Hemsidan.

Årets omläggare: Activs Gård, Anna & Holger Olin. Österlen. För modet att trampa nya vägar för KRAV-certifierad produktion och för sin förmåga att se möjligheter i stället för problem. Activs gård

Årets Ekorådgivare : Jan Lagerroth. Kalmar. För en kompetens, ett intresse och engagemang utöver det vanliga har Jan varit mången bondes stöttepelare och fått fler att våga satsa på ekologisk produktion.
Jan.Lagerroth@lrfkonsult.se

För mer info och fullödigare presentationer. Ekoweb
Jordgubbarna kommer från Tillmans, Grangärde.

L.B feb 2016


Tillmans jordgubbar foto: Lotta Brinck

Svenskt ursprung

 
Ursprung Sverige har fått en märkning : Från Sverige i gul text på en blå rundel

Äntligen har marknadsföringsorganisationen "Svenskmärkning AB" kommit till skott och lanserar nu sin symbol. Bakom organisationen står Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och LRF.

Märkningen kommer att kunna användas från mitten av februari. Det är en frivillig märkning och livsmedelsföretagen måste ansöka om att få märka sina produkter.

Följande kriterier som måste uppfyllas är:

• Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
• Odling ska ha skett i Sverige.
• All förädling och packning ska ske i Sverige.
• I sammansatta produkter, det vill säga en produkt med minst en tillsatt ingrediens, ska minst 75 % av färdigvaran vara svenskt (vatten räknas inte). Bröd, ost och fruktyoghurt är exempel på sammansatta produkter.
• Kött-, ägg- och mjölkråvara ska alltid vara 100 % svenskt, även som ingrediens i en produkt.

Läs vidare på: www.frånsverige.se

L:B Januari 2016
Svensk ursprungsmärkning

Bekämpningsmedel i 80 % av frukten

 
Under 2014 hittade Livsmedelsverket 480 främmande substanser i totalt 1 743 stickprov av färska, frysta eller bearbetade livsmedel. I konventionellt odlad frukt och bär fanns rester av bekämpningsmedel i 93 % av alla prover. Trist är att svenskt inte alltid är bättre.

Visserligen hittade Verket ytterst få livsmedel, ett par procent,
där halterna av olika bekämpningsmedel överskrev gränsvärdet. Jättebra förstås!  Men samtidigt fann man också några ämnen som överhuvudtaget inte är tillåtna i Sverige.
 

Vad gäller svenskodlade frukter och bär var det ett prov av totalt 59 som innehöll resthalter som överskred gränsvärdet. I ett prov äpplen fanns ämnet prosulfokarb, ett
medel som överhuvudtaget inte är tillåtet att använda i äppelodling. Svenska äpplen och jordgubbar innehåller oftare rester av bekämpningsmedel än importerade. Hela 97 % av svenska jordgubbar och 95 % av äpplena innehöll rester av bekämpningsmedel. Och vanligtvis inte ett ämne utan flera...Här kan det bara bättre med import! Än en gång försäkrar Verket att halterna är låga.

Såväl konventionellt odlade bananer som citrusfrukter innehåller ofta bekämpningsmedelsrester i skalet. Där koncentrationen kan vara tämligen hög. Vad spelar det för roll? Ja, för den som vill koka marmelad, använda rivet citron- eller apelsinskal är det obehagligt. Och hur roligt är det att barnen skalar apelsiner när skalet innehåller rejält med svampmedel?

Se också upp med druvor (s.k. bordsdruvor). Alla 87 proverna innehöll rester av bekämpningsmedel och i 4 fall över gränsvärdet.

Däremot innehåller svenskodlade grönsaker mer sällan rester av bekämpningsmedel än det importerade.

Några större skillnader mellan importerat och svenskt spannmål rapporteras inte i studien.

I barnmat liksom i
svin-, nöt- och kycklinglever samt kycklingkött hittades inga rester av bekämpningsmedel oavsett om det var svenskt eller importerat. Vad gäller ekologiskt hittade verket 2 prover som innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel som inte får användas inom ekoodling. Dock i mycket små mängder; ett prov ruccola från Italien och ett prov schalottenlök från Nederländerna innehöll otillåtna ämnen.
 
Så här framställer Livsmedelsverkets resultatet. Fler och exakta siffror finns i rapporten:  Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2014.
LB dec 2015
Svenska jordgubbar bomber med bekämpningsmedel

Nötkött trots allt största C02 boven

 
Svenska Miljöinstitutet har jämfört C02 utsläpp och avfallsmängd för några olika varor. Elektronik är största enskilda bovarna. Men hur ofta köper man ny dator?

Nötkött är det enskilda livsmedel som ger störst klimatavtryck med sina 29 kilo C02 per kilo kött. Och den animala maten är nästan alltid värst. Men beror förstås på vad du väljer och hur ofta. En enda ny mobiltelefon ger 110 kilo C02 medan en bärbar dator slår i taket med hela 210 kilo C02! Däremot ger en tidning bara 0.1 kilo C02.

Nöt kött, per kilo               29 kg C02
Kyckling, benfritt per kilo   4 kg C02
Mjölk, per liter                     1 kg C02
Borrmaskin, elektrisk          10 kg C02
Mobiltelefon                       110 kg C02
Bärbar dator                        210 kg C02
Bomullsbyxor                         6 kg C02
Träningskläder                        5 kg C02
Läderskor                              11 kg C02
Tidning                                    0,1 kg C02

Siffrorna kommer från Svenska Miljöinstutet som också räknat på avfall. Läs mer på sid 6.
För fler siffror på livsmedel scrolla ned till rubriken: "Nötkött och ost största klimatbovarna."

L.B. nov 2015
 

Alltmer antibiotika till djur

 
Spanien tillsammans med Cypern leder ligan av antibiotika till djur. Dessutom är Spanien ett av få länder som ökar användningen. Sverige tillhör länderna med lägst försäljning.

I Europa har användningen av antibiotika till djur minskat de senaste åren. Spanien ökar medan Italien som länge toppat minskar sin användning och arbetar för allt ytterligare minska sin förbrukning. Medan Spaniens representant i Eu Clara Aguilera Garcia aktivt motarbetar alla strävanden att minska användningen av antibiotika till slaktdjur. Läs mer på DN. Läs också nedan: "Fritt fram för antibiotika till djur."

Dags att bojkotta spanska skinkor och korvar? Och kanske är det nu ännu viktigare än tidigare att välja svenskt eller ekologiskt när det gäller import. Så välj italiensk ekologisk Parmaskinka framför spansk Serranoskinka.

Dessa toppar användningen:                      Dessa ligger lägst:
milligram antibiotika/ kilo djur
1. Cypern    426                                         1. Norge         3,7
2. Spanien   317                                         2. Island         5,3
3. Italien      302                                         3. Sverige      13
4. Ungern    280                                         4. Slovenien   22
5. Portugal   187                                         5. Finland       25
6. Tyskland  179                                         6. Lettland      37
7. Belgien     157                                        7. Litauen       37
8. Polen         151                                        8. Danmark    45
9. Bulgarien  116                                         9. Luxemburg 44
10. Frankrike  95                                        10. Österrike   57

Källa till siffrorna är EMA. europeiska läkemedelsmyndigheten som har kollat 26 länder. Den som vill se specifikt vad gäller olika läkemedel (2015) kan läsa hos SVA. Uppgifter om resistens mot sjukdomsframkallande bakterier finns även där. Ungern, Nederländerna, Belgien och Polen ledar framför Sverige och Danmark vad gäller resistens mot E coli.

Bakgrund: I Sverige finns långt tillbaka ett förbud att i förebyggande syfte blanda antibiotika. När det infördes på 80-talet syns tydligt att de djurgårdar där hygien var bristfällig fick stora problem medan välskötta gårdar hade mycket små problem med sjukdomar. Städning ger bra djurhälsa.
Däremot har vi i Sverige slarvat vad gäller onödig förskrivning till hundar, katter och hästar. Vissa år har användningen av antibiotika till hundar (enstaka län) varit högre än användning till människor!

Antibiotikaanvändningen är generellt sett större vad gäller importerat kött från t.ex USA och Thailand än vad den är i Europa.       
L. B.
                  

 

Fritt fram för antibiotika till djur

 
I somras ställde sig en stor majoritet av Eu.s "jordbruksutskott" bakom ett förslag om begränsning av antibiotika till slaktdjur. Ett av skälen var att risken för utveckling av resistenta bakterier skulle minska.  Också ett hot mot människors hälsa. Nu hotas förslaget.

Ansvarig för parlamentets behandling är Clara Aguilera Garcia, spansk socialist. Hon har lagt fram ett förslag som innebär mer lösliga regler för antibiotika i djurfoder. Det ska vara möjligt att behandla djur förebyggande, även om de inte är sjuka.

Aguilera Gracias förslag har mött stort motstånd framförallt från Sverige,
Storbritannien och Nederländerna. Och hennes grupp Socialistgruppen och EPP, den konservativa och kristdemokratiska gruppen, är djupt splittrade.

Läs mer hos Dn. Och kontakta gärna din Eu parlamentariker.
LB nov
 
 

Höga halter av arsenik i ris

 
Begränsa intaget av ris. Ge inte barn under 6 år riskakor eller risdryck. Ris innehåller höga halter av arsenik. Mängder som kan vara hälsovådliga för barn.

Ny undersökning av Livsmedelsverket bekräftar tidigare misstankar: Ris innehåller höga halter av arsenik. Mängderna är direkt hälsovådliga för foster och barn under 6 år. Långvarig och hög konsumtion av ris och därmed kan ge ökade risker för cancer i i hud, lunga, urinblåsa och troligen även i lever och njurar. Det kan också leda till hjärt- och kärlsjukdom, leverskada, kronisk hosta, diabetes och hudförändringar.
  • Barn under 6 år: Avråds helt att äta riskakor och dricka risdryck. Konsumtionen av övriga produkter bör begränsas till fyra gånger per vecka.
  • Övriga: Inte mer än ris eller risprodukt en gång per dag.

Undersökningen av en rad olika risprodukter. riskakor, risgröt, risdryck, rismellanmål (typ risi frutti), kokt ris, risnudlar osv visar skiftande halter som även varierar mellan olika varumärken. Även om riskakor innehåller i särklass mest! Ingen produkt översteg Eus (från 1/1 2016) gränsvärde.  Men Livsmedelsverket menar att detta är för högt satt och ger nya råd om riskonsumtionen:
  • Barn under 6 år: Avråds helt från att äta riskakor och risdryck. Övriga risprodukter högst fyra gånger i veckan.
  • Övriga: Begränsa till en produkt/ ett mål om dagen av ris eller risprodukt.
Arsenik finns i berggrunden vilket innebär att ekologiska risprodukter innehåller lika höga halter. Fullkornsprodukter dessutom högre halter eftersom arsenik finns som mest i skalet. Att på traditionellt vis koka ris i stora mängder vatten (typ som med pasta) halverar mängden arsenik. Blötläggning (om vattnet byts) och sköljning innan kokning bör också det minska halter av arsenik.
 
Bra och klimatsmarta alternativ till ris är: Pasta, bulgur, kamutvete, mathavre, matvete osv, quinoa och förstås potatis.
L.B. sept 2015  

 

Kinastudien

 
Vetenskapen är tydlig och resultaten är otvivelaktiga. Med kostförändringar kan vi kraftigt minska risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Dessutom minska vår klimatpåverkan.

Boken "Kinastudien" av  Colin Campbell, professor emeritus i näringslära och biokemi vid Cornell University, förespråkar en omläggning från västerländsk mat till vegansk.  I studien (som bokens titel syftar på) jämfördes olika kostvanor med förekomsten av olika sjukdomar på den kinesiska landsbygden. Från början var Campbell helt övertygad om det animaliska proteinets förträfflighet, men blev tvungen att ifrågasätta hälsovärdet allt eftersom det ena överraskande forskningsresultatet efter det andra framkom under studiens gång. En lång rad andra studier och vetenskapsmän har kommit fram till samma resultat.

Den 5 oktober lanseras boken på svenska ( Soulfoods publishing) vid en träff på ABF, Stockholm. David Stenholtz, specialistläkare inom onkologi och ordförande i "Läkare för framtiden" har skrivit det svenska förordet till boken och kommer att berätta mer om Kinastudien och annan forskning som visar hur vi kan äta oss friska med en växtbaserad kost.
L.B sep 2015
 

Svensk mat märks

 
Till hösten dyker en ny märkning på mat upp: Svenskproducerat. Den omfattar alla typer av livsmedel.

Redan nu kan allt svenskt kött märkas med en svensk symbol (se bilden till höger). Allt kött, inte bara nötkött,  måste enligt nya regler från EU ursprungsmärkas. Svensk daglig varuhandel, Livsmedelsföretagen och LRF har enats om reglerna för en frivillig märkning av alla typer av livsmedel..
  • Rena jordbruksprodukter som grönsaker ska ha odlats i Sverige. Gäller även bearbetade livsmedel som består av en ingrediens typ vetemjöl.
  • Köttet ska komma från djur som är födda, uppväxta och slaktade i Sverige.
  • Färdigrätter och andra produkter med mer än en ingrediens ska minst 75 procent av innehållet var svenskt. Kött, ägg, mjölk som ingår ska alltid till 100 procent vara svenskt.
  • Samtliga steg i produktionen, även förädling och förpackning ska göras i Sverige. Detta gäller samtliga produkter som får en svenskmärkningen. 
Däremot kan köttdjur liksom mjölkkor utfodras på 100 % importerat foder som soja, vete och majs. Likaså är det ok med importerad konstgödsel, bekämpningsmedel, utsädesgrödor och avelsdjur. Svensk livsmedelsproduktion kan trots att den kallas för svensk kräva stora arealer av jordbruksmark i andra länder...Förpackningsmaterial, drivmedel m.m. kan också importeras.

Hur symbolen ska se ut? Inte klar ännu...Svensk flagga är en lågoddsare.
Hela pressmeddelandet.
L.B.

Svenskt kött

Ekologiska jordgubbar

 
Till midsommar brukar det finnas svenska jordgubbar. Välj ekologiska. Svenska närodlade jordgubbar men konventionellt odlade innehåller i nio fall av tio rester av bekämpningsmedel.

Nu har årets lista från KRAV över svenska ekologiska jordgubbsodlare kommit. Det finns nitton stycken spridda över landet. Först i juli kommer de nordliga gubbarna medan de sydliga snart är mogna.

Varför välja ekogubbar? I 92% av svenska odlade jordgubbar hittas rester på minst nio olika bekämpningsmedel. Jordgubbar är den gröda som sprutas mest! Och tyvärr innehåller svenska jordgubbar oftare resthalter av gift än importerade! Halterna är visserligen låga men man har inte tagit hänsyn till synergieffekterna, som det i dagsläge finns bevis för. Inte heller har Livsmedelsverkets gjort tester på hormonstörande ämnen.   

Jordgubbar liksom andra bär är supernyttiga. Innehåller massor av olika antioxidanter bl.a. i form av färgämnen, Vitamin C, folat och bra med järn. Dessutom visar undersökningar att ekologiska jordgubbar ger ett bättre skydd än konventionella mot cancer!

Njut av dessa delikatesser. Frossa i den. Sommaren och jordgubbssäsongen är kort.

Ps. Några få butiker har svenska ekologiska jordgubbar. Fler har ekologiska importerade.

Njut av ekologiska jordgubbar

Köttguide a la WWF

 
Världsnaturfonden har lanserat en köttguide. Guiden ger tips om vilket kött som är bäst vad gäller: klimatet, biologiska mångfalden, djurvälfärden samt mängden bekämpningsmedel.

Guiden tar upp alla typer av kött som kan köpas i Sverige och är indelade efter köttslag. Rött innebär låt bli, gult var vaksam samt grönt: bästa alternativet. Ger bra underlag till kloka val.

Här syns tydligt att ekologiskt svenskt är bäst. Gärna dessutom från djur som betat naturbeten. Men allt nöt- och lammkött är ett stort klimatproblem. Djuren fiser och rapar metangas, en växthusgas långt kraftigare än CO2 och som därför påverkar klimatet negativt.

Minst klimatpåverkan ger ekologiskt uppfödda kycklingar, höns och ägg. Medan betande djur främjar den biologiska mångfalden.

Mycket bra är att man poängterar vikten av att välja mindre mängd kött men bättre kvalitet. Dessutom finns en genomgång av alternativ till kött. Bäst är förstås baljväxterna (även ur näringssynvinkel red.anm.). 

Saknas gör ett påpekande om att svenska kor visserligen enligt lag ska gå ute under stora delar av sommarsäsongen (tiden varierar i olika delar av landet) det s.k. "betestvånget". Men ungdjur (under 18 månader) omfattas inte av lagen. Dessutom finns inget tvång om bete; det räcker att djuren går ute. Bara KRAV kräver att en stor del av fodret ska vara färskt gräs, hö som korna betar... Svensk nötkött är ingen garanti för öppna landskap med betande kor på gröna ängar...

Läs mer på köttguiden Här finns också anvisningar hur man laddar ner den som app.
Guiden i pdf format.

L.B maj 2015
WWF.s köttguide

Alger är framtiden

 
Omega 3 fetter och i synnerhet i form av långkedjiga DHA och EPA är livsviktiga för hjärtats och hjärnans hälsa och utveckling. De återfinns i alger och fisk. Den senare är en hotad resurs.

Fisken pressas till fiskolja som används framförallt i kosttillskott, modersmjölksersättning och för att berika livsmedel. En betydande del blir också djur- och fiskfoder. Omega 3 från fisk och fiskolja behövs för att den odlade fisken ska få en hög nivå av långkedjiga Omega 3 fettsyror.

I takt med att efterfrågan ökar dammsuger fiskoljeföretagen havets resurser på fisk. Utfiskning hotar inom några år. Fiskoljan räcker inte längre till. Man räknar med ”Peak Fish Oil” år 2017, då utbudet inte längre kan möta efterfrågan.

Varför inte odla alger direkt? Fiskens DHA, EPA kommer just från alger. En algolja kräver mindre resurser och blir dessutom helt vegetabilisk. Simris Alg odlar alger på Österlen för tillverkning av DHA, EPA kapslar men också till fiskfoder. Odlingen sker i slutna system. Vid fotosyntesen binder algerna solens energi och omvandlar koldioxid till biomassa (proteiner, polysackarider, fetter) och syre. Odlingen sänker CO2 halten liksom alla annan odling. Algerna skördas med jämna mellanrum och pressas till algolja. En olja som är garanterat vegetabilisk och ett bra alternativ för den som inte vill eller kan äta fisk. Och för alla som är oroade över havets resurser.  Algolja är ett utmärkt alternativ till fiskolja även i den växande fiskodlingsbranschen. Idag odlas drygt varann fisk vi äter världen över.

Låter det intressant läs mer på Simris hemsida.    
Än så länge finns bara algolja anpassade för gravida och ammande. Beställ här.

Behöver du argument för att välja algolja istället för fiskolja? Kolla nedan.


L.B april 2015




 

Ytterligare skäl att välja ekologisk mjölk

 
I dagarna har Arla deklarerat att företaget byter ut plasten på in och utsidan av sina ekologiska förpackningar. De övergår till plast av förnyelsebara råvaror.

Jättebra förstås men varför inte på hela sortimentet? Varför bara nöja sig med plasten i ekologisk mjölk, fil och grädde? Är det inte ännu viktigare med av plasten till övriga sortimentet, det stora, göras på förnyelsebara råvaror och med förnyelsebar energi?

Många av multinationella Arlas produkter tillverkas i Danmark och andra europeiska länder. Vill du stödja svenska mjölkbönder väljer du alltid mjölk, fil, yoghurt, ost med "Arla kon" på. 
 

Mer ekologiskt säljs

 
Förra året var ett rekordår för ekologiskt och KRAV märkt. Försäljningen ökade med 38 %. I såväl butiks- som storköksledet.

Frukt, grönt och kött hör till det som ökar procentuellt mest. Även mjölk och ägg, som redan har en stor andel KRAV-märkt, ökar markant. Mest sticker ökningen på vin respektive djupfrysta bär ut: 100 % och 98 %!
Försäljningsökningen är sensationell. Aldrig förr har så många konsumenter handlat så mycket KRAV-märkt mat som nu säger Johan Cejie, Försäljningschef på KRAV.

Antal KRAV-märkta produkter ökade med 14 procent till 6600 och störst ökning har Bergendahls med 57 % följt av en ökning för Ica med 50 %, Axfood 45 % och Coop med 40 %. En orsak till ökningen enligt Johan Cejie en önskan om att äta hälsosam mat.

Storhushåll och restaurang ligger efter men de två stora grossisterna Martin & Servera och Menigo ökar försäljningen med cirka 18 respektive 20 procent. Det är fortfarande den offentliga sektorns ökade inköp som är huvudförklaringen till ökningen, men även bland de privata köken ökar intresset.

Ladda ner hela Marknadsrapporten.
L. B mars 2015
Ökad försäljning av eko

Ekobönderna blir större men färre

 
en ekologiskt odlade arealen ökar med 2 %  men tyvärr blir det färre bönder.
Landets 3800 ekologiska lantbrukare är för få. Efterfrågan är betydligt större än tillgången på svenskt ekologiskt.

Västra Götaland fick 19 nya, Skåne 13 nya ekologiska bönder och är de län som ökats mest.
Äggproduktion fick sex nya utövare. Varför? Johan Granefelt i Skillingaryd ger en förklaring till föreningen KRAV.

– Vi var inne på att lägga om växtodlingen redan för ett par år sedan men bestämde oss för att avvakta eftersom vi inte kände oss säkra på lönsamheten. Men när Gotlandsägg frågade om vi kunde leverera KRAV-märkta ägg kom saken i ett helt annat läge

Flest ekobönder har:
  1. 998 Västra Götalands län 
  2. 332 Östergötland
  3. 289 Skåne
  4. 216 Uppsala län
  5. 193 Värmlands län 
  6. 175 Södermanland
  7. 178 Jönköpings län
  8. 156 Gävleborgs län
  9. 152 Gotland
  10. 141 Kalmar

Och det som ökar mest är:

  1. Baljväxter 10 %, totalt 9 766 ha
  2. Grönsaker 2 %, totalt 964 ha
  3. Spannmål 1 %, totalt 92 389 ha

Rapporten.    Sidan 41 och framåt handlar om lantbruket.

L.B mars 2015

Ökad försäljning av eko

Bekämpningsmedel i svenskt grönt 2013

 
Nästan varann grönsak (45%) på svenska marknaden innehåller rester av bekämpningsmedel. Hela 78 % av frukt och bär innehåller också rester.  Livsmedelsverkets kontroll 2013 av bekämpningsmedelsrester i grönt och frukt visar att bekämpningsmedel fortfarande är ett problem.

Verket menar att det handlar om små mängder. Bara 1 % av såväl proverna från frukt/bär som grönsaker hamnar över gränsvärdet. Den som äter gojibär bör dock se upp, 100 % av proverna innehöll giftrester över gränsvärdet.

Bekämpningsmedelsrester under gränsvärdet fanns i 96 % av druvorna, 92 % av alla svenska jordgubbar, 91 % av citrusfrukterna (här har man även tagit med skalet), 86 % av svenska äpplen.

Mycket glädjande är att svenskodlade grönsaker klarar sig allt bättre år från år. Inga halter över gränsvärdet hittades och bara i var fjärde återfanns några rester överhuvudtaget. Undantag för gurka där var nästan sju av tio innehöll rester.

Dessutom analyserades 20  röda viner och 10 vita viner. Även tre röda och ett vitt ekologiskt vin fanns med. Inget prov från ekologiskt vin innehöll resthalter. De ekologiska vinerna kom från Argentina , Chile och Sydafrika.
När det gäller de konventionell odlade vinerna påträffades resthalter i 55 % av rött vin respektive 50 % av vitt vin.

Hela rapporten 4-2015 finns för nedladdning här.
l.B. mars 2015
Svenskt året om

Grönt och bekämpningsmedelsrester

 
Hela 84 % av all frukt och bär som äts i Sverige innehåller rester av bekämpningsmedel. Näst efter svenska jordgubbar är citrus värst.

Vi har tidigare skrivit om detta men så här i citrustider kan det vara bra att veta att över 95 % (3 % över) av alla konventionellt odlade citrusfrukter innehåller rester av olika bekämpningsmedel. Men svenska jordgubbar är värst hela 98 % innehåller giftrester. Även vad gäller äpplen ser det mörkt ut för det svenska. Visserligen innehöll inget prov giftrester över gränsvärdet men hela 84 % hittade Livsmedelsverket spår vid kontrollen 2011-2012. Vad gäller Eu äpplena är siffran 75 % men 4 % låg över gränsvärdet.

Däremot är svensk ett bättre val vad gäller grönsaker. Tre fjärde delar (75 %) av färska eller frysta svenska grönsaker innehåller inga resthalter av bekämpningsmedel. Enabrt 1 % av det svenska hamnar över gränsvärdet. Vad gäller övriga Eu är siffran 44 % och där hittas rester i 55 % varav 1 % över.

Fler siffror finns om du skrollar ner till: Rädd för bekämpningsmedel: akta dig för svenska jordgubbar och äpplen.
Hela rapporten från oktober 2014 finns här.
L.B. mars 2015
Mycket bekämpningsmedelsrester i svenska jordgubbar

Nötkött och ost största klimatbovarna

 

Ät mindre nötkött säger klimatforskarna. Mycket mjölk kortar livet varnar hälsoforskare.

Utan en stor mjölkkonsumtion dör svensk jordbruk menar däremot Sveriges bönder.

Hur ska man bete sig man vill leva länge i ett öppet landskap med betande mjölkkor skötta av duktiga bönder?

 

Hälsolarmen om mjölk handlar om faran av att dricka mer än ett par glas mjölk om dagen. Den som väljer laktosfria eller låglaktosprodukter dvs syrad mjölk typ fil och yoghurt tycks inte drabbas. Sedan tidigare är det känt att feta mjölkprodukter som grädde, smör och ost ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer. Två, tre deciliter yoghurt, fil och ett par magra ostskivor om dagen är bästa hälsovalet.

 

Nötkött ger den i särklass största klimatpåverkan av alla livsmedel. I första hand i form av metangasutsläpp (rapar, pruttar osv). Om man dessutom föder upp djuren på importerat kraftfoder från Brasilien, konstgödslar och använder bekämpningsmedel på inhemskt foder är nötkött en mycket stor miljöbov. Djur som får i sig mycket näring genom att beta ogödslade naturbeten är inte alls lika stora klimatbovar. Naturbetesmarker, skog, ängar binder klimatgaser och sänker halten koldioxid. 

 

Ett naturbeteskött är dyrare. Javisst men måste vi äta så mycket kött? Mer än 500 g rött kött (nöt, lamm, gris, vilt) inklusive chark i veckan ökar risken för cancer.

Välj bort ungnöt uppfött på soja och som stått på stall eller mjölkkor som bara gått i rastgård i hela sitt liv. Det ger pengar över för visserligen en mindre mängd men ”sunt” nötkött från djur som haft det bra. Djur som rör sig ute på gröna marker håller sig friskare. Har de betat färskt gräs och ätit hö, ensilage får köttet en nyttigare fettsammansättning, mer vitaminer och innehåller färre läkemedelsrester. Krav- eller naturbetsmärkt garanterar att köttet kommer från djur som betat mycket. Enbart svenskt räcker inte.

 

Bland mejeriprodukter är den största klimatboven osten. För ett enda kilo ost krävs 10 kilo (liter) mjölk. En enda skiva ost motsvarar ett halvt glas mjölk. Ofta får man höra att vi dricker allt mindre mjölk och det är sant. Däremot har ostkonsumtionen ökat med 10 kilo ost per person och år sedan 1970. Hundrasåttionio liter (betydligt mer än hälften) av mjölken äter vi i form av ost! Vi äter 18,9 kilo ost och får i oss 118,6 kilo mjölk och syrade produkter per år och person. Ok vad spelar det för roll om vi byter mjölk mot ost? För svenska mjölkbönder har det stor betydelse. Närmare 100 % av all dryckesmjölk är producerad i Sverige medan hela 50 % av osten importeras. Tyvärr importeras också en hel del yoghurt och andra syrade produkter.


Visst har vi ett konsumentansvar här men det behövs en svensk mejeriindustri som tillverkar vad vi vill ha. Varför finns ingen svensk salladsost typ feta, ingen mozzarellaliknade ost, så få bra dessertostar, inga magra och lagrade ekoostar? Och varför kan inte svenska bönders Arla ge oss stort inhemskt sortiment av syrade produkter?


Ost ger mer mättat fett, mindre protein och betydligt mer salt än de magra varianterna av mjölk. Mjölk är bättre för hjärthälsan än ost.

 

Kuriosa: Om någon undrar varför proteinberikade mjölkdrycker översköljer marknaden? De består av vassleprotein som blir över från ostproduktionen… Något behov av dem finns inte förutom till äldre som lider av undernäring.

L.B. feb 2015

 

WWF: Välj miljömärkt fisk

 
Välj miljömärkt fisk. Fisk certifierade av MSC, ASC och KRAV är alltid gröna fiskar. Övriga "gröna" fiskar finns listade i WWFs Fiskguide 2015. 

Nya gröna fiskar är bl.a. MSC märkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak, ASC märkta odlade jätteräkor från Vietnam, MSC märkt hummer från Kanada och Stenbitsrom (rom från Kvabbso) från Island. Åttaarmad bläckfisk från Nordostatlanten, om den är antingen fångad med lina eller bur, är också en ny grön fisk.

Det går sämre för den lite mer närfiskade nordhavsräkan från bl.a. Smögen. Där finns ännu inte tillräckligt med dokumentation att riktlinjerna följs vad gäller tillräckligt stabilt bestånd och att återkast inte tillämpas. Välj räkor från Barentshav.

Alaska Pollok som vi lärt oss gilla har gått från grön till gul eller röd.
 
Årets upplaga av WWF.s fiskguide, åtminstone den korta fickguiden, finns nu att ladda ner hos WWF. Den långa kommer om någon vecka. Viktigt att veta är att listan på de 24 gröna arterna inte omfattar de MSC, ASC eller KRAV märkta utan bara"omärkt" fisk från speciella fiskeområden. Nästan alla arter finns också som röda eller gula listan...

Årets fiskguide finns nu  också som APP att ladda ner. Tillsvidare bara för android. Kolla antingen listan på gröna fiskar, som också innehåller miljömärkta. eller sök på fisknamnet.

Några frågor återstår:
  1. Hur kan det komma sig att lagen mot återkast dvs att man kastar tillbaka icke önskvärda fiskar och skaldjur varken tillämpas eller kontrolleras på 5 år? Lagen infördes 1 januari 2009 och först sommaren 2014 gjorde första kollen. 
  2. Varför finns inte såväl miljö som hälsoaspekter samlade? WWF liksom övriga miljömärkningar säger ok till t.ex strömming, svärdfisk, färsk tonfisk som inte ska ätas av fertila kvinnor och barn under 18 år oftare än någon gång per år. De innehåller för mycket miljögifter. Även abborre, gös, hälleflundra är fiskar som beroende på ursprung kan vara "förbjudna".   

Ekomatcentrums säsongsguide över FISK&SKALDJUR är den enda fisklistan som också pekar ut de "gröna" fiskar som kan vara hälsovådliga för en stor del av befolkningen. Beställ den här. 

KRAV certifierar såväl odlad som viltfångad fisk
MSC märker bara viltfångad fisk
ASC certifierar odlad fisk  
SLVs (livsmedelsverkets) lista på vilka fiskar fertila kvinnor och barn under 18 år bör undvika.

 L.B feb 2015
WWF fiskguide 2015WWF fiskguide 2015

Fisk, gift och hälsa

 
Fisk är nyttigt men inte alltid. Fisk uppdragen längs svenska kuster och i insjöar kan innehålla skadliga halter av miljögifter som PCB, dioxin, bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och tungmetaller. Törs vi äta fisk från svenska vatten? Är nyttan större än skadan?

Fiskfettets långa omega 3 fettsyror behövs för hjärnas utveckling och immunförsvaret. All fisk såväl fet som mager stärker hjärthälsan. Alla svenska fisk ska vi inte äta. Välj rätt fisk, i synnerhet om du är ung, fertil och var noga med vilken fisk du serverar dina barn.    

Visserligen tycks nivåerna av skadliga ämnen i fisken gå ned. Men inte alla sorters gifter och inte överallt. "Gamla miljögifter" minskar med nya ökar. Olika bromerade flamskyddsmedel hittas i haven. Särskilt PFOS (ett perfluorerat ämne) ökar. Fet fisk från stora delar av Bottenhavet, Bottenviken ska man inte äta. Även oroande mängder har fisken kring Landsort och Karlskrona. I dessa finns fortfarande skadliga mängder kvar av PCB, dioxin osv förutom den nya gifterna.

Allt om dessa gifter och var de finns hittar du i KSLAs rapport ( Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2014): Fisk, gift och hälsa som innehåller föreläsningar från ett fiskseminarium 2014.

Om effekten av lite gift + lite gift skrev Mums om lite längre ner här på sidan. Scrolla ner till notisen eller kolla sid 37 i ovanstående länk. Här bevisar Per Eriksson, professor, Institutionen för organismbiologi, Miljötoxikologi, Uppsala universitet att synergieffekten dvs att små (ofarliga) mängder av olika gifter ger utvecklingsskador hos spädbarn.

Annat av stort intresse i faktasamlingen är: Ät strömming som är mindre än 17 cm lång. Den innehåller betydligt lägre halter av gifter (sid 33). Mest gifter innehåller strömmingen i Bottenhavet, Bottenviken och havet öster om Gotland. Och undvik abborre från insjöar pga höga halter av kvicksilver (sid 20). Om ni någon gång ska äta abborre, ät de mindre exemplaren... 

Glädjande är att mängden dioxin går ner i svenska kvinnors modersmjölk sedan 1972 (sid 29). Kanske beroende på strängar rekommendationer vad gäller intag av strömming och lax från Östersjön. Mängden dioxiner är i dagsläget (2005) lägre än i Belgien, Italien, Irland, Chile, Senegal, Uruguay men lika många länder har bättre värden...   

Så slutsatsen måste bli: ät mer fisk men hoppa över stora strömmingar, lax från Östersjön, Vänern, Vättern och var extra försiktig med insjöabborre, åtminstone om den stor eller kommer från näringsfattiga sjöar. 

Ekomatcentrum har utvecklat en fiskguide: ett säsongsschema över fiskar som inte hotas av utfiskning. Här finns också anvisningar på vilka fiskar som man inte bör äta oftare än någon gång om året. Beställ.

L.B. jan 2014

 
Välj rätt fisk

Kung Markatta skippar bisfenol A

 
Krossade tomater, Hela skalade tomater och Körsbärstomater är de första burkarna som blir bisfenol A fria av Kung Markattas konserver. Från  årsskiftet byttes även bönburkarna ut.

Bisfenol A, BPA, finns i plasten på insidan av konservburkarna och kan spridas till innehållet. Enligt Kung Markattas analyser har endast mycket små mängder läckt ut. Utan den skyddande plastfilmen på insidan kan burkarna  rosta och flera andra skadliga ämnen läcker ut i innehållet. Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plast och tas upp i människokroppen. Bisfenol A anses vara hormonstörande och barn bör inte utsättas för ämnet.
Under december 2014 anlände den första sändningen med tomatburkar, som alla bär den orangea märkningen ”bisfenolfri”.  I början av 2015 kommer de följas av Kung Markattas bönor på burk samt Kokosmjölk och Kokosgrädde. Även de säljs i konsumentförpackningar på vardera 400 gram.
Varför har Kung Markatta valt att använda konservburkar? Många andra fabrikanter använder sig av papperskartonger klädda på insidan med folie. Förpackningar som är BPA-fria och dessutom mindre energikrävande.
Eftersom Kung Markatta arbetar med småskaliga, ekologiska leverantörer, som endast har denna typ av förpackning. För en liten leverantör är det en mycket stor investering att ställa om en produktionslinje och byta maskinpark från konservburkar till exempelvis kartong.
-  Vi har samarbetat med flera av våra leverantörer under många år och produkterna håller mycket hög kvalitet, vilket naturligtvis är extra viktigt för oss som arbetat med ekologisk mat i över 30 år, säger Lennart Olsson, inköpschef på Kung Markatta.
Ps. Lämna alltid konservburkarna till metallåtervinning som minimeras energiåtgången.
L.B dec 2014

 

Ekologisk grönt nyttigare

 
Äntligen finns de vetenskapliga belägg för att ekologisk odlade frukter,bär och grönsaker är näringsrikare än konventionellt odlade. Det ekologiska har betydligt högre halt av antioxidanter.

En ny studie från Newcastle universitet visar att ekologiskt odlat jämfört med konventionellt inte bara innehåller 10-100 gånger lägre halter av giftrester utan också innehåller i genomsnitt 17 % mer antioxidanter. Antioxidanter skyddar växterna från skadedjur och andra sjukdomar. Eftersom det är "tuffare" att växa upp som ekologisk än som konventionell innehåller det ekologiska mer skyddsämnen.

Hos människan ökar antioxidanter skyddet mot cancer, infektioner, inflammationer och vad som är mer utrett flavanonerna (en typ av antioxidanter) skyddar mot stroke och högt blodtryck. I ekologiskt grönt är halten flavanoner 69 % högre.  

Mer om studien finns här.
Dessutom här:

L.B. september 2014
ekologiska tomater

Blå fisk - en kokbok

 
Kokboken Blå fisk riktar sig till redan frälsta fiskälskare och till dig som vill testa att laga fisk och skaldjur för första gången. Recepten är baserade på fisk och skaldjur som finns MSC-märkta i butik.

Kokboken är en gåva så finns tyvärr ej till försäljning men däremot kan den digitala versioner laddas ner kostnads fritt från MSCs egna webplats. http://www.msc.org/kokbok
blå fisk

Ekologiska jordgubbar överlägsna

 
Nu kommer de med början i Skåne, på Gotland och vandrar norrut allt efter sommaren lider, Sveriges bästa bär: de ekologiska jordgubbarna. Långt in i juli och början av augusti finns gubbarna från norr.

Jordgubbar är sommar, sol, allmän vällust men de är också mycket hälsosamma.  Jordgubbar har visat sig i försök hämma cancer i ändtarm och bröst. Jordgubbar har bättre effekt än andra bär och frukt. De innehåller stora mängder ellagsyra, men också c-vitamin, antocyaner, flavonoider och andra antioxidanter. Cancerhämningen verkar vara en synergieffekt (förstärkningseffekt) av flera av dessa komponenter i bären. Enbart Vitamin C hade inte denna effekt i provrör. Troligtvis är det är bärens antioxidativa effekt som bland annat skyddar cellernas dna från att oxideras som är cancerpreventivt.
Noterbart är att ekologiska jordgubbar innehåller de allra största mängderna, högre än i konventionellt odlade, och hämmar cancercellernas tillväxt allra bäst. 

Konventionellt odlade jordgubbar tillhör den svenska gröda som sprutas allra med kemiska bekämpningsmedel. Hela 97,5 % av de svenska gubbar innehåller rester av bekämpningsmedel. Inte över gränsvärdet men nedsmutsade är de trots allt.

Långt ifrån alla ekologiska jordgubbsodlare finns på Kravs lista, håll koll i lokalpressen också. Kanske är de dyrare de besprutade men det är mångdubbelt godare. Dessutom är ju ekogubbar nyttigare...

LB. juni 2014

Ekologiska jordgubbar SLU

Rättvisa rosor till Mor

 
Lagom till Mors dag passar Lidl på att ladda med Fairtrade märkta rosor. Inte nog med det; nu kommer alla butikskedjans rosor att var Fairtrade. Först i landet men förhoppningsvis inte de enda.

Fairtrade innebär att arbetare och bönder får schysst betalt. Betalt i förväg och att en del av betalningen ska gå till sociala projekt typ sjukstuga, skola, brunnar till kooperativet eller byn ingår också i bestämmelserna. Barnarbete är inte tillåtet och inte heller diskriminering på grund av kön, sexualitet, religion, politisk hemvist osv.

Lidls rosor odlas i Kenya och kommer från sju olika Fairtrade-certifierade plantager i området runt Lake Naivasha. Arbetsförhållanden på  de Fairtrade-certifierade blomsterplantagerna i Kenya är betydligt bättre än på ett icke-certifierade plantage. På ett Fairtrade-certifierat blomsterplantage får anställda en tryggare och säkrare arbetsplats då de farligaste kemikalierna är förbjudna och skyddskläder är obligatoriskt.

LB.maj 2014
Faitrade rosor till Mor. LIDL

Ok att sälja opastöriserad mjölk

 
Livsmedelsverket ger nu klartecken till att sälja opastöriserad mjölk direkt till besökare på lantgårdarna. Inte bara de närmaste grannarna ska nu få möjligheten att köpa mjölk direkt från bonden.

Verket lyfter dock inte varningsstämpeln för opastöriserad mjölk utan kräver att bonden ska informera om de risker som myndigheten anser att det finns med mjölken. Den som dricker den obehandlade mjölken kan smittas av ehec och cambylobakter. Två mycket allvarliga infektionssjukdomar som om de drabbar små barn och äldre med försvagat immunförsvar kan bli dödliga.
Men både ehec och campylobakter har andra smittvägar än mjölken: Cambylobakter finns i kyckling och andra råa köttprodukter medan ehec ofta sprids genom sjövatten i närheten av betande djur samt i direktkontakt med  nötkreatur. Att låta en kalv slicka på barnens ansikte är definitivt inte att rekommendera.
Fördelar med opastöriserad mjölk finns. I första hand tycks mjölken kunna ge ett visst skydd mot allergier.
Mjölk som inte upphettas surnar naturligt om de står varmt; den ruttnar inte som den pastöriserade. Mjölksyrebakterier syrar möjlken till filbunke eller yoghurt, fil. Mjölken blir skonsammare för magen och hållbarheten förlängs. Varför inte göra en tzatziki på egen syrad yoghurt?   
tzatziki på yoghurt gjord av icke pastöriserad mjölk

Kor mår bra av sol och sommarbete

 
Många svenska kor mår dåligt. En ny avhandling från SLU slår fast att svenska kor har hög dödlighet internationellt sett och att det är stor skillnad mellan olika mjölkgårdar.

Karin Alvåsen har i sitt doktorsarbete undersökt trender i svensk kodödlighet dvs kor som självdör och avlivas. De mår helt enkelt inte bra. Självdödligheten är högre än t.ex i Danmark och USA.

Riskfaktorer är: Holsteinras (svartvita högproducerande kor), större besättningar; många kor, rastbete i stället för produktionsbete dvs korna utfodras ute men betar inga gröna ängar. Högre dödlighet hos kor som kalvar mer sällan och på gårdar som producerar mindre mjölk.

Hälsofaktorer däremot är ekologisk uppfödning och att vara en ko i södra Sverige jämfört med i norr.

Forskaren vill inte spekulera i skillnaderna i dödlighet. För en lekman syns tydligt ett mönster: Långa sommarbeten och där det färska fodret står för en stor del andel tycks vara mycket viktigt. Och varför skulle inte också kor må bra av rörelse, färsk foder från gröna ängar och sol?

För så är det ju; det s.k. svenska betestvånget innebär bara en rättighet att få gå ute om än på upptrampade minimala ytor under några sommarmånader inte att det färska gräset, örterna ska stå för huvudfödan under sommaren. Riktigt betestvång finns bara i det ekologiska jordbruket.     LB maj 2014
      
 

KRAV märkta bär på IKEA

 
Sugen på svenska ekologiska lingon, blåbär och hjortron trots att du är i Kina eller Italien? Köp burkarna på IKEA.

Från och med förra årets skörd finns det bara ekologiska bär i IKEA sylt- och marmeladkok. Även i juicen finns ekologiska KRAV märkta bär. Oavsett i vilket av de 350 butikerna världen över du handlar dina bär.
Däremot är inte IKEAs färdiga sylter, marmelader eller safter ekologiska eftersom företaget inte använder sig av ekologiskt socker....

KRAV märkta vilda bär kommer från skogar som inte gödslats. Minst lika viktigt känns vetenskapen om att bären har plockats under schyssta förhållanden av plockarna. Så varför inte också ladda sylten och marmeladen med socker från schyssta odlingar?

Bild från WWF.s bildbank

Ekologisk mat minskar giftpåslaget

 
Efter en vecka med enbart ekologiskt mat på meny sjunker halten av främmande, giftiga kemikalier i kroppen med 90 %.

En omfattande studie gjord på Universitet i Melbourne visar att halten av dialkylphosphates (DAPs) i försökspersonernas urin sjönk med 89 %. Men det hade fortfarande en del "gifter" kvar. Med andra ord finns andra källor än bara maten menar dr Liza Oates, som ledde studien. Trots detta kan det nog anses ganska klart att maten spelar mycket stor roll.
Redan 2006 visade en nordamerikansk studie att barn som fick ekologisk mat också hade mycket lägre giftrester i urinen.
Misstankar finns att en lågintensiv exponering av bekämpningsmedel kan ge neurologiska skador. Särskilt känsliga är förstås våra barn, från fosterlivet till ungdomsåren . Däremot finns än så länge inga bevis för att det ökar cancerrisken. För cancer krävs vanligtvis stora doser under en längre tid.
  
  
Giftfria druvor

Rädd för bekämpningsmedel: akta dig för svenska äpplen och jordgubbar

 
Hela 97,5 % av svenska jordgubbar och 84 % av svenska äpplen innehåller rester av bekämpningsmedel. Däremot är tre av fyra svenska grönsaker fria från bekämpningsmedelsrester enligt  Livsmedelsverket senaste kontroll från 2011-2012. 


Att var fjärde konventionellt odlad svensk grönsak innehåller rester av bekämpningsmedel är förstås alldeles för mycket. Och köper du svenskodlad slanggurka får du räkna med att drygt varann innehåller giftrester...Trots att svensk gurka odlas i växthus som brukar minska giftförbrukningen. Ser man på hela det testade utbudet från Sverige, Eu och tredje land finns rester i nästan varann grönsak. 

Än värre är det med den svenska frukten och bären: Välj hellre importerade jordgubbar än svenska om du är rädd för bekämpningsmedel. I andra EU-länder påträffades rester i 75 % av proven medan jordgubbar från land utanför Eu bara förekom resthalter i 55 % av proverna. Så gott som samtliga svenska gubbar (97,5 %) innehöll rester. Analysen av äpplen är inte heller någon munter läsning: Över 80 %  av äpplen från Sverige och tredje land innehöll rester av bekämpningsmedel. Här var övriga EU-länder något bättre 75 %. Men i de svenska gubbarna och äpplen fanns inget prov över gränsvärden för vad som anses skadligt vid normal konsumtion. Vad som händer när 5-6 olika gifter i samma gubbe samverkar (cocktaileffekten) är inte medtagen i analysen. Vad händer när s.k. "ofarliga" nivåer av olika giftiga ämnen samverkar med varandra? Att de förstärks finns vetenskapligt belägg för (se nedan).

Andra konventionellt odlade grödor att undvika är druvor: Mätbara resthalter  påträffades i 154 av 167 prov (92 %) och 2 % av fallen över gränsvärdet. Citrusfrukter: I 239 prov ( 98 %) hittades rester av bekämpningsmedel.

Svenskodlad råg är inte heller någon hit för den som vill undvika främmande kemikalier: I 54 % av proven hittades stråförkortningsmedel!

Allra mest skrämmande är nog att verket hittade "sju svenskodlade grödor som innehöll halter av ämnen som inte är godkända för användning i Sverige över lag eller i den specifika grödan". Vem kan man egentligen lita på?

Ekologiska grönsaker, frukter, bär och spannmål testades inte denna gång men tidigare tester har visat att de är fria från bekämpningsmedel.

Hela rapporten.

L.B. okt 2014

       
grönt med och utan gift bild L.Brinck

Ekoodling ger ökad mångfald och levande jordbrukslandskap

 
I en ekologisk odling finns i snitt trettio procent fler olika sorters växter, insekter och djur än i en konventionell odling. Ängar, hagar, åkrar utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ger mer liv.

Detta har man sett i en ny studie där forskare från SLU i Uppsala och Oxford i England gått igenom data från de senaste 30 årens studier. Studien är publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology.
Framförallt bin mår bättre i en ekologisk odling. Antalet bin var hela 50 % fler och ju större sammanhängande delar av landskapet som brukades ju bättre för mångfalden.
Forskarna gick igenom data om artrikedom i ekologisk och konventionell odling, huvudsakligen jämförelser mellan fält eller gårdar i 94 studier publicerade från 1989 och framåt. De mätte dessutom olika landskapsmått, såsom andelen jordbruksmark, med hjälp av satellitbilder. Alla data analyserades sedan med hjälp av så kallad meta-analys-metodik, vilket blivit allt vanligare inom bland annat evidensbaserad ekologi och medicin.
Arbetet i den sexhövdade internationella forskargruppen har finansierats av forskningsrådet Formas, Ekhagastiftelsen och NERC i England.
Jan Bengtsson vid SLU och Sean Tuck och Lindsay Turnbull från Oxford har lett lett studien.
Bild från Bonterras odlingar i Kalifonien

Lite gift + lite gift = Mycket farligt

 

Synergieffekter, att olika giftiga ämnen samverkar och förstärker varandra, är alla toxikologers mardröm. Nu finns vetenskapliga bevis för att den s.k. cocktaileffekten är skadlig.  

Sedan årtionden tillbaka är fisken i Östersjön nedsmittad av olika miljögifter; dioxiner, PCB, kvicksilver. Halterna av dioxiner och PCB är så höga att fet fisk som strömming och lax inte får säljas utanför landet gränser. Fisken är för "giftig" för EU. Men hur farlig är den? Skyddar inte gränsvärdena oss? Nja, inte om man räknar med att alla fiskar innehåller flera olika typer av miljögifter.  

Ofarliga mindre mängder av kvicksilver tillsammans med ofarliga mindre mängder av dioxiner skapar en cocktail som ger bestående skador på minnet och förändrar beteendet hos möss bevisade professor Per Eriksson, avdelning för miljömedicin Uppsala universitet på KSLA,s fiskseminarium i förra veckan. Samma samband har Per Erikssons forskningsgrupp hittat vad gäller PCB och dioxin, dioxin och joniserande strålning, kvicksilver och PCB osv.

Per Eriksson kunde dessutom mycket övertygande visa att detta med stor sannolikhet också gäller våra barn. Blir de utsatta av låga doser gifter i kombination med andra gifter i låga doser redan i fosterlivet och de första levnadsmånaderna är riskerna för bestående minnes- och beteendestörningar stora!

 Det här är hans slutsatser i vetenskapliga termer:

  • Exponering för låga doser av kemikalier och joniserande strålning kan leda till bestående beteendestörningar och försämrad funktion av det kolinergatransmittorsystemet (= Minnet, min försvenskning)

·         Effekterna induceras under en begränsad fas av den neonatala (nyföddhetsperioden) hjärnutvecklingen

·         Miljögifter kan samverka och förstärka utvecklingsneurologiska störningar

·         Tidig exponering för miljögifter kan förändra känsligheten för olika ämnen i vuxen ålder (inte en nedärvd egenskap)

·         Effekterna är dos – respons relaterade.

Att efter detta diskutera huruvida dagens gränsvärden är för höga, gör fiskarna arbetslösa och skrämmer bort fiskkonsumenterna känns makabert. Visst kan väl vi som inte längre får några egna biologiska barn äta fisk från Östersjön men vore inte ett totalt förbud för Östersjöfisk för alla under 40 år det enda rätta? Och nu när det är bevisat att en cocktail av gifter är farligt! Varför får vi inte ett rejält verksamt förbud mot kända kemiska gifter och en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen vad gäller nya ämnen?  För inte är det väl bara sjömaten som är utsatt för gifter...Som konsument bör man förstås välja ekologiskt producerad mat men här finns en brist på utbud.

Rådet att äta lite av varje för att minimera riskerna är inte längre en lösning för oss som är oroliga. Det funkar ju inte när gifterna förstärker varandra.  

Livsmedelsverkets råd. Mer om miljögifterna och Östersjön finns här.

  L.B. nov. 2013


Östersjölax, bör inte ätas, bild från svensk fiskStrömming Östersjöfisk som inte bör ätas

Hållbar fisk på Hemköp

 

– En MSC-spårbarhetscertifierad fiskdisk talar om för konsumenten att här är det fuskfritt, här skiljer vi på certifierad och icke-certifierad fisk, säger Minna Epps, verksamhetschef, MSC Östersjöregionen.

Först ut är Hemköps nya butik på Torsplan i Stockholm därefter kommer 25 andra fiskdiskar på Hemköp att certifieras. Den certifierade fisken kan spåras hela vägen tillbaka till båten som fångade den. Inga okända fiskar får komma med. Och det är bara fisk som kommer från icke utfiskningshotade bestånd som erhåller den lilla blå fisken. Fisk som fiskas utan att skada haven och havsmiljön.

Hela listan på MSC märkta fiskprodukter som kan köpas i Sverige finns här.

L.B. nov 2013


Fisk från hållbara och inte utvisningshotade bestånd MSC

Växter kan varna varandra för insekter

 

Att skadade växter kan doftsignalera till grannplantor som då förändrar sitt immunförsvar är känt sedan tidigare. Nu har Velemir Nikovic, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, visat att även friska växter ”talar” mcd varandra. Han har undersökt sädesslaget korn som är mest utsatt för bladlusangrepp. Plantorna sänder ut doftsignaler som lockar till sig nyckelpigor och skrämmer skadeinsekter. Plantor i närheten höjer till försvar. Gamla sorter är duktigare på att ”prata” än moderna sorter. Genom att blanda olika sorter som är bra på att sända ut, respektive ta emot signaler kan lantbrukare minska bladlusangreppen med 50 procent. Det har visats i fältförsök. Då såg forskaren också att svampangrepp från mjöldagg minskade med 70 procent. Skörden ökade med mellan 5 och 25 procent. (Land Lantbruk nr 21/2013, Bild:Jenny Svennås-Gillner, SLU)

biologisk bekämpning används i ekologisk odling som ger bra miljö och hälsosam mat

Ekokaffe klarar svampangrepp bättre

 

Vårt kaffe hotas. Just nu härjas kaffeodlingen i Centralamerika av stora och vitt spridda svampangrepp.

Kaffeodlingarna i Centralamerika angrips av den svåra svampen " La Roya", bladrost. Skörden och ekonomin är hotad. Det är framförallt den konventionella odlingen som drabbats skriver biståndsorganisationen  "We Effekt"  ., (tidigare Kooperation utan gränser). 

Ekologiska bönder klarar sig mycket bättre och lyckas begränsa svampangreppen med mellan 60-70 %. I småskaliga, ekologiska odlingar där kaffe samodlas med bananträd, citrusfrukter, grönsaker och medicinalväxter får inte rosten samma fäste som i stora monokulturer av kaffe. Träden skuggar, mikroklimatet blir bättre, och medicinalväxter som är naturliga bekämpare av svamp och skadeinsekter gör att de får mindre utrymme att föröka sig och spridas. De ekologiska bönderna sprutar inte kaffebären med kemiska bekämpningsmedel utan gnider in kaffestammarna med kalk och svavel för att stärka motståndskraften. . .

Ekologisk odling kanske inte ger större skördar men tryggare skördar och skördar även i framtiden. Människor och djur slipper såväl ilskna, skadliga som dyra investeringar i kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. Dessutom ger kaffeodling också mat, bokstavligen och inte bara när det sålda kaffe ger ett överskott av pengar.    

Bilden ovan; Waldemar Perez, ekologisk kaffeodlare i Guatemala visar sina friska kaffeplantor.

Bilden nedan: Kaffeplanta angripen av rostsvampen, "la Roya".  

 L.B. okt 2013

Ekologiskt odlad kaffe klarar svampangreppKaffeplanta i Centralamerika angripen av bladrost

Fira Fairtrade

 
Varje svensk köper Faritrade märkta varor för 164 kronor om året. En på tok för låg siffra. Mellan den 7-20 oktober står Fairtrade i fokus. Nu har alla chansen att bättra på sitt Fairtrade konto: Fråga efter fairtrade i butiker, på caféer och restauranger och på din arbetsplats och i din idrottsförening.

Varje gång du väljer fairtrade bidrar du till bättre villkor för odlare,  anställda och deras familjer. Fairtrade är inte välgörenhet utan schysst betalning för varor som vi alla behöver och vill ha.
I Sverige kan man välja på över 1600 olika produkter. Här finns allt från mat, vin, blommor, hudprodukter till sportbollar av olika slag och guld. Alla butiker kan sälja Fairtrade och det som säljer mest är bananer och kaffe. Bäst sortiment har oftast City Gross och större Coop butiker.
Spelar det någon roll då om jag väljer Fairtrade? Du stödjer demokrati och motverkar diskriminering p.g.a sex, kön, etnicitet, religion och barnarbete. Väljer du fairtrade kaffe får odlarna ungefär dubbelt så mycket betalt per kaffekopp jämfört med vanligt kaffe. Med fairtrade märkt vin i glaset bidrar du till att vinkooperativet i Stellenbosch kan bygga en fotbollsplan till sina ungdomar.       
Att Fairtrade är en väg ut ur fattigdom för världens fattiga finns det papper på. Och att villkoren verkligen efterlevs garanterar ILO, FNs organ för arbete, rättvisa och mänskliga rättigheter. 


Fairtrade i fokus schysst betalning

Byt till ekologiskt!

 
Vad vi äter har inverkan på alltifrån klimatet, övergödning av våra hav, den biologiska mångfalden och övergödning av sjöar och vattendrag. Det påverkar också vår hälsa. WHO, FN:s världshälsoorganisation, har i dagarna presenterat en rapport som säger att kemikalier ligger bakom flera folksjukdomar.

Nästa gång du går till affären kan du byta ut fem varor till ekologiska. Det uppmanar Naturskyddsföreningen i sin kampanj denna vecka. Byt gärna ut kaffe, bananer, vindruvor, kött och potatis. De finns i affärerna och just dessa varor ger en rejäl miljövinst.

 

Eko behöver inte vara dyrare