Förvaring och Hantering
Odling
Energisnål matlagning
Säsongsguide
Svinn
Grönsaker, frukt, bär
Kött, ägg, fisk, mejeri
Aktuellt
|
|
|
|
Matlagning och förvaring av mat kräver en hel del energi. Med några enkla knep kan du spara energi, miljö, pengar men också tid.
Mest energi drar frys och kyl, särskilt om de är mer än 10 år gamla. Därefter kommer ugnen. En för effektiv fläkt är en annan energibov som sänker inomhustemperaturen utan att ta bort mer os än en mindre effektiv. Däremot drar s.k. små maskiner som mikro, matberedare, elvisp, vattenkokare och våffeljärn förhållandevis lite el.
Några enkla spartips:
*Frosta av frys och kyl regelbundet. Tina djupfryst mat i kylen.
*Välj heller spis, mikro eller t.ex. smörgåsjärn än ugn. Om du använder ugn utnyttja uppvärmningen och eftervärmen.
*Välj kastrull som passar plattan. Tillaga maten under lock. Ångkoka gärna.
*Blötläggning men också att strimla, hacka råvarorna förkortar koktiden.
*Äldre, mer än 10 år gamla, vitvaror framförallt frys och kyl drar ofta mycket mer energi än moderna.
Fördjupningstext:
En mycket stor del av den energi som förbrukas på vägen från gröda på åkern via livsmedelsindustri, butik och till dess att råvarorna kan ställas fram på bordet som mat förbrukas faktiskt i hemmet.
Energisnål matlagning handlar om att vara smart. Den energisnåle sparar inte bara pengar utan som oftast också tid. Med lite kunskap och tips är det lätt att vara energismart hemma i köket.
De köksmaskiner som i särklass förbrukar mest energi är frys och kylskåp.
Här går utvecklingen ständigt framåt. För var år blir det alltmer energisnåla. När du köper nytt nöjd dig inte med energiklass A utan välj ett skåp med så många extra +++ som möjligt. Och ha definitivt inte dåligt samvete om du byter skåpen var 10-15.e år. En 15 år gammal frys eller kyl drar ungefär dubbelt så mycket som en av senaste modell.
Välj inte en större frys eller kyl än vad du kan fylla. En halvfylld frys drar lika mycket energi som en full. Och välj inte en frys eller kyl med flera dörrar. Det är inte vid öppnandet som mest kyla läcker ut utan det mesta försvinner i dörrspringorna när dörren är stängd?Och en delad dörr har ju bra mycket längre dörrspringor än en hel dörr.
Den smarte är noga med att regelbundet, ett par gånger om året, frosta av frysen.Desto mer snö- och isbeläggning ju mer energi krävs för att hålla maten fryst.
Viktigt är också att ställa in rätt temperatur. I frysen är - 18 grader lagom medan kylskåpets kallaste del bör vara cirka + 5 grader. Hela kylskåpet bör inte hålla denna låga temperatur. Grönsaks- och rotfruktsavdelningen i kylen bör inte vara kallare än + 8 grader. Rätt kyla är viktigt för att behålla råvarorna fräscha och slippa svinn. Mjölk, kött, fisk som förvaras riktigt kallt håller sig betydligt längre än bäst-före-datum medan annat som grönsaker, frukt, potatis inte blir bättre av kallare förvaring. Även kyla kan torka ut och förstöra.
Utnyttja kylan från frysta livsmedel genom att låta dem tina i kylskåp. Inte bara energismart utan också mer hygieniskt. Och sätt inte in varm mat i kylen. Låt den svalna först. Ett gammalt knep är att sätta kastrullen med varm mat i diskhon, fylld med kallt vatten.
Näst efter kyl- och frys drar ugnen allra mest energi.
Spis, mikro och framförallt småmaskiner typ kaffebryggare, vattenkokare, våffeljärn, brödrost, matberedare, mixer osv. drar jämförelsevis mycket lite energi. Givetvis förbrukar en kaffebryggare som står och puttrar hela dagen onödigt mycket. Kaffet blir bättre upphälld på termos. Men att låta matberedaren och elvispen underlätta hushållsarbetet är ett bra sätt att spara tid och arbete på.
Ugnsrätter som kräver hög temperatur är värst ur energisynvinkel. Många gånger går det lika bra att steka på spisen;
Nonstick panna med lock är ofta mycket bra alternativ. Inte bara energisnålare utan också mycket snabbare. En stor laxfilé blir lika bra i stekpanna som i ugnen. Ge färg först på köttsidan, vänd, sänk temperaturen rejält och stek klar på skinnsidan. Använd lock som stannar värmen i pannan. En stek eller en rostbiff tillagd i stekgryta på platta är ett annat praktiskt sätt att välja spis framför ugn.
Att sätta in i kall ugn och dessutom stänga av värmen i förtid är andra sparknep. Räkna med att ugnen tar 5-10 minuter att gå från kall till inställd temperatur. Eftervärmen är verksam i 20 minuter efter det att ugnen stängts av.
Potatisklyftor, grönsaker liksom rotfrukter sätts med fördel in i kall ugn, rostas 20 minuter i varm ugn för att därefter få mjukna 20 minuter i avstängd ugnsvärme. Även bröd kan gräddas klar i eftervärmen se recept.
Att grädda flera rätter samtidig eller efter varandra är andra sätt att maximera utnyttjandet av ugnsvärmen.
Vidare kan många gånger mikron ersätta en konventionell ugn. Använd mikron när du ska grädda något i vattenbad t.ex. fiskfärs, grönsakspaté eller crème caramele.
Även andra s.k. småmaskiner kan ersätta ugn. Grädda varma mackor i våffel- eller smörgåsjärn. Snålt och snabbt.
Välj inte för hög effekt på fläkten
Tänk också på att en fläkt med lite mindre luftflöde tar bort ut oset lika effektivt som en med högre kapacitet.
Fläktarna kräver inte så mycket energi för sin drift vad de däremot gör är att de suger ut redan uppvärmd energi. En fläkt som blåser ut 700 liter kubikmeter per timme suger ut dubbelt så mycket uppvärmd värme som vars kapacitet är 500 kubikmeter.
Spisen alltid energisnålare än ugnen
Även vad gäller spisen finns många smarta energiknep. Oavsett om man har den mest energisnålaste typen av induktionshäll, en annan typ av hällspis eller en traditionell spis med gjutjärnsplattor som drar mest energi.
Kastrull och platta ska matcha varandra i omkrets. Hellre en något för stor kastrull än platta än tvärtom. Väl rengjorda plattor, oavsett typ av platta, och kastruller underlättare att värmen kan tränga igenom till kastrullens innehåll.
Lock på kastruller och grytor förkortare tillagningstiden, trycket höjs och vattnet kokar vid en lägre temperatur. Därmed sparas energi. Maten blir inte snabbare klar om den stormkokar utan tvärtom blir ofta resultatet bättre om spadet bara sjuder dvs. knappt kokar.
Smart är också att även här utnyttja eftervärmen.Stäng av en gjutjärnplatta 10 minuter i förtid. En hällplatta håller däremot värmen i 4-5 minuter. Ris, korn av olika spannmål, ärter, bönor, linser men också potatis och rotfrukter får med fördel mjukna utan att falla sönder på eftervärmen.
Bästa sättet att koka fisk är att lägga fisken i kallt spad, sjuda upp, låta stå kvar på plattan någon minut och därefter flytta kastrullen till en trä skärbräda. Låt stå i 5-10 minuter. Här blir värmen för häftig om fisken blir kvar på plattan. Fisk bör nämligen kokas på svag värme; fiskens proteiner stelnar redan vid 60 grader.
Ska du koka en stor mängd vatten typ till pasta går det snabbare om du kokar upp en del vattnet i vattenkokare.
Att koka en kopp te kräver minst energi i mikro. För flera koppar är vattenkokaren bäst.
Lär av de asiatiska köken
Asiatisk matlagning präglas av brist på bränsle och har krävt hushållning med energin. Och av de köken kan vi lära mycket. Genom att strimla, skiva förkortas koktiden och med flera korgar (såll) av olika slag ovanpå riskoket ångas grönsaker mjuka. Samma värmekälla utnyttjas maximalt. Ångade grönsaker behåller dessutom näringen bättre än om de kokas i mycket vatten. Givetvis kan du sätta ett såll med grönsaker ovanpå potatis- eller pastakoket också. Mikron är särskilt bra att koka/värma frysta grönsaker i eftersom inget vatten behövs. Både energisnålt och näringsbevarande.
Att blötlägga sädeskorn, torkade bönor, ärtor, linser förkortar koktiden rejält och ger dessutom bättre näring. Ämnen som t.ex. fytinsyra som försvårar upptaget av mineraler som järn och zink bryts ner till viss del vid blötläggning.
Vad kostar i kronor maskinerna i köket per år. (källa tidningen Fokus)
Frys ädre, 1500
Frys, modern 475
Kyl, äldre 789
Kyl, modern 255
Ugn, 351
Vattenkokare, 68
Brödrost, 50
www.energimyndigheten.se
|
 |
|
|
|
|
|