Aktuellt

Groddar �r grejen
N�r gr�nsaksdiskarna har vissnat och tj�len l�gger tr�dg�rdslandet i tr�da; D� �r det dags f�r groddar. I den utm�rkta boken "Groddar, skott & mikrogr�nt", Bonniers, ber�ttar Lina Wilhelmsson om hur man groddar. H�r kommer n�gra av hennes r�d och andra bra synpunkter. F�rst av allt �r det viktigt att past�risera groddarna f�r att slippa elaka bakterier. S�rskilt viktigt om fr�na �r importerade. G�r s� h�r: Koka upp en stor kastrull med vatten. G�r samtidigt ordning en bunke med iskallt vatten. L�gg fr�na i en tr�dsil. T�nk p� att fr�na tre- till fyrdubblar sig s� det brukar r�cka med en halv till en deciliter fr�n. N�r det heta vattnet �r 80 till 85 grader, s�nk ner tr�dsilen med fr�na och r�r om noga. L�t ligga i 30 sekunder. H�ll d�refter fr�na i det iskalla vattnet och r�r om. H�ll av vattnet n�r f�na svalnat helt Dags att grodda: Sk�lj fr�na. Bl�tl�gg fr�na i minst tre g�nger s� mycket vatten. L�t ligga i ett dygn. H�ll av bl�tl�ggningsvatten och sk�lj. L�gg i en stor glasburk, sk�l eller i ett durkslag f�r b�sta groddning. T�ck med ett lock eller en k�kshanduk. Locket m�ste ligga p� sned annars blir det ingen luftcirkulation och fr�na m�glar. Sk�lj fr�na minst tv� g�nger varje dag och t�nk p� att h�lla av vattnet noga. Efter n�gon dag eller tv� bildas sm� "svansar" och efter ytterligare n�gra dagar �r skotten l�nga men sk�ra s� var f�rsiktig n�r det sk�ljs. Sammanlagt brukar det beh�vas 4-5 dagars groddning. Om groddarna f�r ligga i dagsljus sista dagen blir skotten svagt gr�na och bildar en liten bladrosett. Det �kar n�ringsv�rdet p� dem. Annars �r groddar framf�rallt rika p� Vitamin C och andra antioxidanter. Groddningen g�r ocks� att kostfibrer bryts ner till kolhydrater som kroppen kan tillgodo g�ra sig. F�rvara den f�rdiga groddarna svalt. Bra groddar att b�rja med �r alfaalfa fr�n, mungb�nor och linser men de felsta fr�n g�r att grodda. T�nk p� att groddar fr�n sojab�nor och alla andra b�nor m�ste upphettas innan de �ts (g�ller ej mungb�nor). R�a b�nor inneh�ller �mnen som f�rsv�rar upptaget av proteiner och ger magbesv�r. G�ller ocks� linfr�n! Lotta Brinck feb 2017

Linssoppansdag
Linssoppans dag p� Livdagen den 12 april vill �teruppr�tta denna l�ckra, klimatsmarta och nyttiga soppa. I m�nga �r har linssoppa varit synonymt med trist, tr�kig, fotr�t veganmat. Det dammade av pr�ktigt sjuttiotal om soppans namn. Vi som f�r n�gra �r sedan instiftade denna dag vill visa att detta �r helt fel. F� r�tter kan lagas s� l�ckert som just linssoppa. Linser �r billig och snabb mat och kr�ver inte bl�tl�ggning. Linser finns i alla f�rger fr�n svarta puylinser till gula, r�da splittade linser. Gr�na och gr� linser var de f�rsta som d�k upp p� svenska hyllor men nu finns de i alla smaker och �ven f�rdigkokta p� burk. Extra roligt �r att det g�rs f�rs�k med kommersiell odling av linser i Sverige. I hemmatr�dg�rdar s�derut har de funnits sedan en tid. Och vad som �r kanske mer intressant: Tidigare har linser odlats p� Gotland och i Halland. �n s� l�nge f�r vi n�ja oss med importerade. Transportkostnaden �ven ur klimatsynvinkel �r l�g f�r torkade livsmedel s� det �r inget bekymmer. V�lj ekologiskt odlade f�r b�sta milj� och h�lsa. Linser �r en baljv�xt och d�rmed �r det en bra k�lla f�r protein av h�g kvalitet, j�rn och zink men ocks� kalcium och B-vitaminet folat och andra B-vitaminer. Dessutom inneh�ller linser h�g halt fibrer och har ett l�gt GI v�rde. L.B. april 2016

Svenskt ursprung
Ursprung Sverige har f�tt en m�rkning : Fr�n Sverige i gul text p� en bl� rundel �ntligen har marknadsf�ringsorganisationen "Svenskm�rkning AB" kommit till skott och lanserar nu sin symbol. Bakom organisationen st�r Livsmedelsf�retagen, Svensk Dagligvaruhandel och LRF. M�rkningen kommer att kunna anv�ndas fr�n mitten av februari. Det �r en frivillig m�rkning och livsmedelsf�retagen m�ste ans�ka om att f� m�rka sina produkter. F�ljande kriterier som m�ste uppfyllas �r: � Alla djur ska vara f�dda, uppf�dda och slaktade i Sverige. � Odling ska ha skett i Sverige. � All f�r�dling och packning ska ske i Sverige. � I sammansatta produkter, det vill s�ga en produkt med minst en tillsatt ingrediens, ska minst 75 % av f�rdigvaran vara svenskt (vatten r�knas inte). Br�d, ost och fruktyoghurt �r exempel p� sammansatta produkter. � K�tt-, �gg- och mj�lkr�vara ska alltid vara 100 % svenskt, �ven som ingrediens i en produkt. L�s vidare p�: www.fr�nsverige.se L:B Januari 2016

Hur l�nge h�ller julmaten?
Hur l�nge �r skinkan fr�sch och n�r �r det ska man senast �ta upp laxen? Svinn �r ett otyg. Men gammal mat �r inte heller kul...Bjud p� bonusmat ist�llet. Som vanligt handlar det om r�tt hantering och f�rvaring. Kyla f�rl�nger och l�nga julmatsm�ltider f�rkortar h�llbarheten f�rst�s. H�ll kylsk�pet riktigt kallt, h�gst 5 grader. L�gg bara upp det som planeras att g� �t vid m�ltiden. Sk�r upp skinkan, korven osv. B�ttre att fylla p� �n att l�gga upp f�r mycket. Om det blir �ver anv�nd krogknepet; l�gg det "gamla" �verst s� att det verkligen g�r �t p� en g�ng. OBSERVERA: Det r�cker inte med att lukta om det g�ller mat som �r vakuumpackade. I vakuumf�rpackningen v�xer de illaluktande bakterierna mycket l�ngsamt medan de sjukdomsframkallande mycket snabbare. D�r g�ller alltid b�st f�re dag. Gravida, sm�barn, �ldre och andra med k�nsligt immunf�rsvar ska se till att ha �tminstone en vecka till godo till b�st f�re dag. (att frysa in vakuumpackat �r ett alternativ men r�kna med h�gst 4 dagar efter tining) S�kra tider om du f�ljer r�den ovan: Julskinkan �r fr�sch och ofarlig: 1 vecka. Sill, inlagd sill och str�mming: 1 vecka Sillsallad och andra sallader utan majonn�s: 4-5 dagar Sallad p� b�nor, gr�nk�l: 4 dagar R�kt och gravad lax, vakuumpackad: 4-5 dagar, under f�ruts�ttning att b�st f�re dagen ligger l�ngt bort... Hemgravad lax: 1 vecka K�ttbullar, prinskorv: V�rm bara upp en g�ng efter f�rsta stekningen annars 5 dagar. Revbensspj�ll med ben: V�rm bara upp en g�ng efter f�rsta tillagningen: 4 dagar Kallskuret typ korv: H�gst en vecka. L�gg bara upp vad som g�r �t. Kallskuret typ leverpastej, sylta: H�gst 4 dagar. F�r �vrigt se ovan. Risgrynsgr�t: 1 vecka eller endast en uppv�rmning efter tillagning. Vegetariska korvar, vegobullar, biffar: V�rm bara upp en g�ng efter f�rsta stekningen annars 5 dagar. H�rdost: S� l�nge den finns kvar... Bonusmat: Varf�r inte g�ra pytt p� det sista av julskinka, prinskorven och revbensspj�llen? L�gg den r�kta och gravad laxen i pajen. Eller g�r en h�rlig laxpudding. Bitar av sill och str�mming f�rvandlas l�tt till en h�rlig lunchsallad med kall kokt potatis, l�k och dill. Servera f�rr�tt p� julmatsresterna!