Nyheter
Reportage
Boktips
Matnyheter
Dryckestips
Kurser
Butiker
|
|
|
|
Till slut gick det inte längre. När mjölkpriset blev så lågt att enda alternativet var nedläggning startade några Värmländska mjölkgårdar eget mejeri.
Våren 2015 renoverades det gamla mejeriet i Värmlands Nysäter och under hösten 2015 såldes de första literna mjölk. Idag säljer man mjölk från åtta gårdar runt om i Nysäterstrakten och produktionen
sköter bönderna själva. Mjölken kan köpas i livsmedelsbutiker
runt om i Värmland.
Tanken är att alla tycker att närproducerad mjölk som kommer från kor som betar hagar och ängar smakar bäst. Dessutom bidrar närproducerad mjölk till en rik och
levande landsbygd. En aktiv landsbygd är lika viktig som
mjölk till bullar menar grundarna.
Och de tycker också konsumenterna. Som gärna och allt högre grad köper värmländsk mjölk trots att varje liter kostar 2 kronor mer än konkurrerande mejerier. De projekterade 1000 literna blev snabbt 13 000 liter. Men merkostnaden går oavkortat till mjölkbonden. De två kronorna betalar inga dyra direktörer, flotta kontor, importerad ost eller flashiga annonser. De två kronorna ger ett öppet och levande landskap.
Idag säljer Wermlands Mejeri lätt-, mellan- och standardmjölk samt grädde.
L.B. maj 2016
|
 |
 |
|
|
|
|
Alltfler hoppar över köttet eller fisken till lunch en eller ett par gånger i veckan. Hur ofta och varför? Skälen liksom frekvensen skiljer mellan de nordiska länderna. Vad i matens innehåll som oroar skiljer sig också åt mellan länderna.
Undersökningsföretaget YouGov har i kartlagt nordbornas förhållande till mat och hälsa i över tio år.
Var femte person
har minskat sitt totala köttintag förra året. Hur många som äter mindre kött skiljer mellan de olika länderna:
Sverige är 22 %
Danmark 17 %,
Norge 22 %
Finland 16 %.
(I denna undersökning räknas inte Island till Norden. )
En betydande majoritet svarar också att de har ätit åtminstone ett
huvudmål (lunch eller middag) utan kött och fisk. Norrmännen har ätit flest huvudmål utan kött eller fisk förra veckan: fyra av fem (80 %)
åt minst en måltid utan kött och fisk. Danskarna åt minst antal måltider
utan kött och fisk. Tre av fem (60 %) åt vegetariskt minst en gång. I Sverige
och Finland åt två av tre (67 %) minst en måltid utan kött och fisk förra
veckan.
Likaså skiljer sig skälen:
Sverige gäller Hälsa: 30 % Miljö: 27 % Djurens skull: 16 % Ekonomi: 6 %
Danmark 31 % 15 % 9 % 17 %
Norge 29 % 17 % 12 % 9 %
Finland 42 % 10 % 16 % 8 %
Hälften av nordborna är också oroliga för vad maten innehåller: Vad gäller tillsatser, ingredienser men också gifter. Finnarna mest (56 %) och vi Svenskar minst (49%). Vad man är orolig för skiljer sig markant i de olika länderna.
I Sverige oroar vi oss i för: Giftiga substanser 19 %, tillsatser 16 %, socker 12 %.
I Danmark gäller: Giftiga substanser 15 %, tillsatser 14 %, E-nummer 11 %
I Norge oroar man sig för: Palmolja 21 %, socker 19 %, salt/fett/e-nummer 10 %
I Finland gäller oron: Tillsatser 21 %, glutamat/socker 12 %, salt 11 %
Vad lär man sig av alla dessa siffror? Många vill minska på kött och fisk. Skälen varierar och den analytiske ser samband mellan de olika ländernas livsmedelspolitik i dag men också gårdagens...Debatten präglar definitivt vår oro.
L.B. April 2016
|
|
 |
|
|
|
|
Från och med den 20 april kan svenska livsmedel och blommor märkas med "Från Sverige". De första produkterna finns redan nu i butik. Fler kommer även om företagen som använder märkningen är få.
Syftet med "Från Sverige" är
att underlätta för konsumenter att välja svensk när det gäller livsmedel och växter. En möjlighet för alla att bidra till en levande landsbygd och en
ökad produktion av livsmedel i Sverige.
"Från Sverige" är en frivillig ursprungsmärkning. Märkningen och licensieringen står marknadsförings- och kommunikationsorganisationen "Svenskmärkning AB" för. Organisationen ägs och drivs av Svensk Dagligvaruhandel, LRF och Livsmedelsföretagen.
Än så länge är endast 750 produkter och 27 företag anslutna. Bara Livsmedelsföretagen har 850 företag som medlemmar. Märkningen omfattar med andra ord bara någon procent av svenska livsmedelsföretag. Förhoppningsvis blir det fler. Än så länge finns ingen kycklingproducent med. Inte heller Arla, Sveriges största leverantör av mjölk och ost liksom Skånemejerier och Norrmejerier är anslutna. Vad gäller Arlas produkter där så mycket produceras utomlands finns ett stort behov av ursprungsmärkning. Grossistföretag, restauranger, butiker, råvaruproducenter m.fl. och även mindre aktör kan ansluta sig.
Märket
kan sättas på alla typer av svenskproducerade livsmedel så väl råvaror som förädlade produkter. Även blommor kan märkas. För kött och
charkuterier används märket "Kött från Sverige". För att kunna använda märket krävs en licensavgift och ett avtal där producenterna förklarar att de följer reglerna. Kontroll av producenter kommer att förekomma.
Följande regler gäller för svensk märkningen:
• Djuren är födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
• Odling har skett i Sverige.
• All förädling och packning ska ha skett i Sverige.
• I sammansatta produkter ska minst 75% vara svenskt. Exempel: Müsli, korv, kanelbullar, pannkakor.
• Kött-, ägg- och mjölkråvara ska vara helt och hållet svenskt.Även i sammansatta produkter.
Läs mer här: Från Sverige
Dessa företag märker.
L.B. april 2016
|
|
  |
|
|
|
|
Förra slutade 300 bönder att certifiera sina produkter. Samtidigt ökade produktionen av fläsk, kyckling, ägg och grönsaker.
Under förra året valde över 250 lantbrukare ställa om till KRAV.
Så den totala minskningen är bara 50 bönder med KRAV-certifierat lantbruk. Det
gör att antalet KRAV-bönder i Sverige minskar till drygt 3600. Skåne är det län där antalet Kravbönder ökar mest och Västra Götaland det län där flest slutar. Men Västra Götaland är ändå det län som har särklass flest Kravbönder med sina 957 stycken. Och mer åkermark på väg in i KRAV-certifiering. Den ökade för första gången på fem år med 16 procent. Länslista över Kravmärkta bönder.
Produktionen av inhemskt ekologisk ökar redan nu. Framförallt fläsk, ägg och slaktkyckling men också grönsaker går framåt. Krav-certifierad grisproduktion ökade antal slaktsvin med 32 procent. De krav-märkta äggproduktionen ökade med 30 procent och antalet slaktkycklingar med 52 procent. Även grönsaksproduktionen ökar med 21 procent under 2015 men från en mycket låg nivå.
En kraftig ökning av svensk ekologisk mat behövs eftersom efterfrågan ständigt ökar. Massor av ekologiska livsmedel behövs. Totalt sett är Sverige mycket långt ifrån självförsörjande på grönsaker oavsett om de är ekologisk eller konventionellt odlade. Sverige importerar hela 50 procent av alla livsmedel som konsumeras. Det ekologiska ligger varken sämre eller bättre till.
Ökningen av ekologiska produkter.
L.B. mars 2016
|
|
 |
|
|
|
|
Mat påverkar klimatet. All matproduktion medför stora utsläpp av växthusgaser. Är den klimatsmarta maten tillräckligt hälsosam? Eller är den nyttigare?
Att vi måste anpassa vårt sätt att äta och välja råvaror utifrån klimatavtryck är de flesta ense om. Minska på nötköttet är en åtgärd som har stor effekt. Men vad händer med matens näringsinnehåll. Får vi i oss tillräckligt med näring? Vilka näringsämnen kan ligga i farozonen? Forskare vid Karolinska Institutet startar nu en omfattande studie för
att undersöka vilka effekter en kost med mindre klimatpåverkan kan få
på folkhälsan.
– Det finns vissa näringsämnen, och då tänker jag främst på B12, som
bara finns i animaliska källor. Men även järn är ett näringsämne som det
finns mycket av i kött. Och det här är viktigt att informera om när man
samtidigt ber folk att dra ner på sin nötköttskonsumtion, säger Katarina
Bälter, docent vid Karolinska och ledare för forskningsprojektet.
Alla som följer MUMS recept ser att det åtminstone i teorin är lätt att samtidigt välja vad som är bäst vad gäller hälsa och klimatpåverkan. Men hur ser det ut i verkligheten? Forskarna kommer inte före studien göra några anvisningar om hur man bör äta utan vill genom att studera från kostdagböcker från 1700 studiedeltagare, vilka representerar hela Sverige, se vilka effekter olika sorters koster ger på hälsan. Och på klimatet.
– Syftet med projektet är att få fram information som kan höja
medvetandet. Vi vill att människor ska bli medvetna om att maten som vi
äter är kopplad till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt vill vi bli
säkra på att en klimatsmart kost innehåller alla näringsämnen som man
behöver, säger Katarina Bälter.
Några näringssanningar som samtidigt ger lägre klimateffekter finns dock: Att minska på det röda köttet, osten, snabbmaten samt ris ger hälsofördelar. Istället bör man öka mängden baljväxter, potatis, grönsaker, rotfrukter, bär och frukt. Dessutom byta ut osten mot syrad mjölk typ yoghurt, fil och byta ut vitt mjöl, bröd mot fullkornsprodukter och lägga till fisk, skaldjur. Kanske också svamp, nötter och frön.
Mer info finns hos Extrakt.
L.B. Mars 2016
|
|
 |
|
|
|
|
|
Naturvårdsverket kommer att föreslå höjda avgifter på plastkassar. Vi använder för många. Framförallt är de tunna kassarna från livsmedelsbutiken som lever farligt. Är det verkligen de som är största miljöhotet? Bakgrund är att EU vill att vi ska minska användandet av plastkassar för att rädda havsmiljön. I Sverige konsumeras 1,3 miljoner plastkassar om året och därmed tillhör vi dem som använder minst antal per person i Europa. I världshaven flyter enorma plastberg omkring, de väger mer än all fisk, och även kring svenska kuster är plastkassar en stort miljöproblem. Konsumentföreningen Stockholm har jämfört olika typer av kassars och påsars utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. De har kommit till den oväntade slutsatsen att tygkassar är det sämsta alternativet. De är minst hållbara och kräver i särklass mest resurser. Den vanlige tunna plastkassen i en svensk livsmedelsbutik görs antingen av förnybar sockerrörsplast eller återfunnen plast. De har minst påverkan per påse. Här sätter vi deras värde till 1. Tunna svenska papperskassar har ungefär samma påverkan som plastkassar. Tjocka plastkassar från detaljhandel måste användas 5-10 gånger för motsvara den tunna plastkassens miljöpåverkan. Kassen av non wowen propen (känns som papper eller tyg) måste användas 10 - 30 ggr. Återfunnen polyester, tunna nylonliknande kassar, 10 - 40 ggr Wowen propen, typ Ikeas blå kassar, efter 50 ggr har de samma miljöpåverkan som den tunna plastkassarna. Tygkassar, ju tjockare och mer tryck desto värre; minst 130 ggr men kan behöva användas 400 ggr för att motsvara en enda tunn plastkasse! Slutsats: Använd din kassar så länge som möjligt. Vik ihop dem och ha dem till hands i väskan. Avstå tygkassar. Det blir inte bättre av att du tvättar dem... vägra också tjocka plastpåsar som inte kan användas som "mat- eller sopkasse". Lägg alla trasiga plastkassar i plaståtervinningen. Papperskassen ska återvinnas som kartong, inte som tidningspapper. Undvik "fina" tjocka papperskassar från fina butiken. Mer om konsumentföreningens rapport. L.B. feb 2016
|
|
|
|
|
|
|
En dansk studie av ICROFS visar att ekologisk livsmedelsproduktion är positiv och bidrar till samhällsnyttan på en lång rad områden; hälsa, landsbygdsutveckling och miljö.
Studien är inte ny utan kom redan hösten 2015. Bakom ligger 75 forskare och experter. Den gäller danskt ekologisk matproduktion men mycket kan också överföras svenska förhållanden.
Klart är att ekologiskt jordbruk inte sprider bekämpningsmedel i naturen och det innebär också en bättre arbetsmiljö för ekobonden. Särskilt viktigt när det gäller importerade livsmedel. Ett ekologiskt produktionssätt ger bättre biologisk mångfald och en friskare, bördigare jord. Djurhälsan är bättre, mindre antibiotika krävs och därmed minskar risken för resistens. Danska ekologiska grisar är också mer sällan smittade med salmonella än konventionella.
Ger eko högre näringsvärden på maten? Svårt att bevisa men gräsätande och djur som får mer grovfoder har högre halt Omega 3 fettsyror. Men här är det snarare frågan om ett annat produktionssätt än just ekologisk uppfödning. På samma sätt har långsamt odlade grönsaker oftare högre mängd antioxidanter än snabbväxande växthusgrödor. Och grödor som har det "tuffare" som ekologisk har högre halt av antioxidanter. Samtidigt vet vi att äldre sorter, med lägre men säkrare avkastning, har högre näringsvärde. En spännande insikt är att konsumenten som i första hand väljer eko också oftare följer officiella kostråd.
Vad gäller klimatet är det klart att per kg gröda ger eko oftare högre utsläpp av växthusgaser men per hektar är ekologisk odling betydligt bättre. Här behövs mer forskning och innovationer. Överhuvudtaget efterlyser rapporten mer forskning inriktad på problem och lösningar för ett uthålligare jordbruk.
Forskarna framhäver också att eko stimulerar till nya grepp, skapar nya utmaningar men också mer liv på landsbygden.
Läs den förkortade versionen. Och den långa.
L.B feb 2016
|
|
|
|
|
|
|
Vid årets Ekogala anordnad av Ekoweb utsågs som vanligt en lång rad spännande initiativ som bidragit till bättre, mer spännande och roligare vardag för alla som gillar eko.
Årets nybyggnation för hållbart lantbruk: Tomas Tillman Grangärde Musteri. Grangärde. För genuin satsning på ekologiskt och närodlat. Bästa sylten, saften och godaste färska ekologiska jordgubbarna tycker vi som är regelbundna kunder. Grangärde Musteri.
Garants ekostjärna tilldelades: The Smiling Group, Stockholm. För att de utvecklat värdekedjan så att konsumentens urval av ekologiska och rättvist producerade produkter i butikshyllan ökar. Företaget säljer Fairtrademärkta och ekologiska snacks, nötter från Afrika och Asien. Läs mer.
Årets ekobutik: Paradiset. Stockholm. Till en butik som på kort tid och med stor ansträngning hittat unika produkter med flera mervärden, svenskt och
närproducerat där det varit möjligt. Hemsidan.
Årets omläggare: Activs Gård, Anna & Holger Olin. Österlen. För modet att trampa nya vägar för KRAV-certifierad produktion och för sin förmåga att se möjligheter i stället för problem. Activs gård
Årets Ekorådgivare : Jan Lagerroth. Kalmar. För en kompetens, ett intresse och engagemang utöver det vanliga har Jan varit mången bondes stöttepelare och fått fler att våga satsa
på ekologisk produktion.
Jan.Lagerroth@lrfkonsult.se
För mer info och fullödigare presentationer. Ekoweb
Jordgubbarna kommer från Tillmans, Grangärde.
L.B feb 2016
|
|
 |
|
|
|
|
Ursprung Sverige har fått en märkning : Från Sverige i gul text på en blå rundel
Äntligen
har marknadsföringsorganisationen "Svenskmärkning AB" kommit till skott
och lanserar nu sin symbol. Bakom organisationen står
Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och LRF.
Märkningen
kommer att kunna användas från mitten av februari. Det är en frivillig
märkning och livsmedelsföretagen måste ansöka om att få märka sina
produkter.
Följande kriterier som måste uppfyllas är:
• Alla djur ska vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige.
• Odling ska ha skett i Sverige.
• All förädling och packning ska ske i Sverige.
• I sammansatta produkter, det vill säga en produkt med minst en
tillsatt ingrediens, ska minst 75 % av färdigvaran vara svenskt (vatten
räknas inte). Bröd, ost och fruktyoghurt är exempel på sammansatta
produkter.
• Kött-, ägg- och mjölkråvara ska alltid vara 100 % svenskt, även som ingrediens i en produkt.
Läs vidare på: www.frånsverige.se
L:B Januari 2016
|
|
|
|
|
|
|
Under 2014 hittade Livsmedelsverket 480 främmande substanser i totalt 1
743 stickprov av färska, frysta eller bearbetade livsmedel. I konventionellt odlad frukt och bär fanns rester av bekämpningsmedel i 93 % av alla prover. Trist är att svenskt inte alltid är bättre.
Visserligen hittade Verket ytterst få livsmedel, ett par procent, där halterna av olika bekämpningsmedel överskrev gränsvärdet. Jättebra förstås! Men samtidigt fann man också några ämnen som överhuvudtaget inte är tillåtna i Sverige.
Vad gäller svenskodlade frukter och bär var det ett prov av totalt 59
som innehöll resthalter som överskred gränsvärdet. I ett prov äpplen fanns ämnet prosulfokarb, ett medel som överhuvudtaget inte är tillåtet att använda i äppelodling. Svenska äpplen och jordgubbar innehåller oftare rester av bekämpningsmedel än importerade. Hela 97 % av svenska jordgubbar och 95 % av äpplena innehöll rester av bekämpningsmedel. Och vanligtvis inte ett ämne utan flera...Här kan det bara bättre med import! Än en gång försäkrar Verket att halterna är låga.
Såväl konventionellt odlade bananer som citrusfrukter innehåller ofta bekämpningsmedelsrester i skalet. Där koncentrationen kan vara tämligen hög. Vad spelar det för roll? Ja, för den som vill koka marmelad, använda rivet citron- eller apelsinskal är det obehagligt. Och hur roligt är det att barnen skalar apelsiner när skalet innehåller rejält med svampmedel?
Se också upp med druvor (s.k. bordsdruvor). Alla 87 proverna innehöll rester av bekämpningsmedel och i 4 fall över gränsvärdet.
Däremot innehåller svenskodlade grönsaker mer sällan rester av bekämpningsmedel än det importerade.
Några större skillnader mellan importerat och svenskt spannmål rapporteras inte i studien.
I barnmat liksom i svin-, nöt- och kycklinglever samt kycklingkött hittades inga rester av bekämpningsmedel oavsett om det var svenskt eller importerat. Vad gäller ekologiskt hittade verket 2 prover som innehåller rester av kemiska bekämpningsmedel som inte får användas inom ekoodling. Dock i mycket små mängder; ett prov ruccola från Italien och ett prov schalottenlök från Nederländerna innehöll otillåtna ämnen.
Så här framställer Livsmedelsverkets resultatet. Fler och exakta siffror finns i rapporten: Kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel 2014.
LB dec 2015
|
|
 |
|
|
|
|
Svenska Miljöinstitutet har jämfört C02 utsläpp och avfallsmängd för några olika varor. Elektronik är största enskilda bovarna. Men hur ofta köper man ny dator?
Nötkött är det enskilda livsmedel som ger störst klimatavtryck med sina 29 kilo C02 per kilo kött. Och den animala maten är nästan alltid värst. Men beror förstås på vad du väljer och hur ofta. En enda ny mobiltelefon ger 110 kilo C02 medan en bärbar dator slår i taket med hela 210 kilo C02! Däremot ger en tidning bara 0.1 kilo C02.
Nöt kött, per kilo 29 kg C02
Kyckling, benfritt per kilo 4 kg C02
Mjölk, per liter 1 kg C02
Borrmaskin, elektrisk 10 kg C02
Mobiltelefon 110 kg C02
Bärbar dator 210 kg C02
Bomullsbyxor 6 kg C02
Träningskläder 5 kg C02
Läderskor 11 kg C02
Tidning 0,1 kg C02
Siffrorna kommer från Svenska Miljöinstutet som också räknat på avfall. Läs mer på sid 6.
För fler siffror på livsmedel scrolla ned till rubriken: "Nötkött och ost största klimatbovarna."
L.B. nov 2015
|
|
|
|
|
|
|
Spanien tillsammans med Cypern leder ligan av antibiotika till djur. Dessutom är Spanien ett av få länder som ökar användningen. Sverige tillhör länderna med lägst försäljning.
I Europa har användningen av antibiotika till djur minskat de senaste åren. Spanien ökar medan Italien som länge toppat minskar sin användning och arbetar för allt ytterligare minska sin förbrukning. Medan Spaniens representant i Eu Clara Aguilera Garcia aktivt motarbetar alla strävanden att minska användningen av antibiotika till slaktdjur. Läs mer på DN. Läs också nedan: "Fritt fram för antibiotika till djur."
Dags att bojkotta spanska skinkor och korvar? Och kanske är det nu ännu viktigare än tidigare att välja svenskt eller ekologiskt när det gäller import. Så välj italiensk ekologisk Parmaskinka framför spansk Serranoskinka.
Dessa toppar användningen: Dessa ligger lägst:
milligram antibiotika/ kilo djur
1. Cypern 426 1. Norge 3,7
2. Spanien 317 2. Island 5,3
3. Italien 302 3. Sverige 13
4. Ungern 280 4. Slovenien 22
5. Portugal 187 5. Finland 25
6. Tyskland 179 6. Lettland 37
7. Belgien 157 7. Litauen 37
8. Polen 151 8. Danmark 45
9. Bulgarien 116 9. Luxemburg 44
10. Frankrike 95 10. Österrike 57
Källa till siffrorna är EMA. europeiska läkemedelsmyndigheten som har kollat 26 länder. Den som vill se specifikt vad gäller olika läkemedel (2015) kan läsa hos SVA. Uppgifter om resistens mot sjukdomsframkallande bakterier finns även där. Ungern, Nederländerna, Belgien och Polen ledar framför Sverige och Danmark vad gäller resistens mot E coli.
Bakgrund: I Sverige finns långt tillbaka ett förbud att i förebyggande syfte blanda antibiotika. När det infördes på 80-talet syns tydligt att de djurgårdar där hygien var bristfällig fick stora problem medan välskötta gårdar hade mycket små problem med sjukdomar. Städning ger bra djurhälsa.
Däremot har vi i Sverige slarvat vad gäller onödig förskrivning till hundar, katter och hästar. Vissa år har användningen av antibiotika till hundar (enstaka län) varit högre än användning till människor!
Antibiotikaanvändningen är generellt sett större vad gäller importerat kött från t.ex USA och Thailand än vad den är i Europa.
L. B.
|
|
|
|
|
|
|
I somras ställde sig en stor majoritet av Eu.s "jordbruksutskott" bakom ett förslag om begränsning av antibiotika till slaktdjur. Ett av skälen var att risken för utveckling av resistenta bakterier skulle minska. Också ett hot mot människors hälsa. Nu hotas förslaget.
Ansvarig för parlamentets behandling är Clara Aguilera Garcia, spansk socialist. Hon har lagt fram ett förslag som innebär mer lösliga regler för antibiotika i
djurfoder. Det ska vara möjligt att behandla djur förebyggande, även om de inte är sjuka.
Aguilera Gracias förslag har mött stort motstånd framförallt från Sverige,
Storbritannien och Nederländerna. Och hennes grupp Socialistgruppen och EPP, den konservativa och kristdemokratiska gruppen, är djupt splittrade.
Läs mer hos Dn. Och kontakta gärna din Eu parlamentariker.
LB nov
|
|
|
|
|
|
|
Begränsa intaget av ris. Ge inte barn under 6 år riskakor eller risdryck. Ris innehåller höga halter av arsenik. Mängder som kan vara hälsovådliga för barn.
Ny undersökning av Livsmedelsverket bekräftar tidigare misstankar: Ris innehåller höga halter av arsenik. Mängderna är direkt hälsovådliga för foster och barn under 6 år. Långvarig och hög konsumtion av ris och därmed kan ge ökade risker för cancer i i hud, lunga, urinblåsa och troligen även i lever och njurar. Det kan
också leda till hjärt- och kärlsjukdom, leverskada, kronisk hosta,
diabetes och hudförändringar. - Barn under 6 år: Avråds helt att äta riskakor och dricka risdryck. Konsumtionen av övriga produkter bör begränsas till fyra gånger per vecka.
- Övriga: Inte mer än ris eller risprodukt en gång per dag.
Undersökningen av en rad olika risprodukter. riskakor, risgröt, risdryck, rismellanmål (typ risi frutti), kokt ris, risnudlar osv visar skiftande halter som även varierar mellan olika varumärken. Även om riskakor innehåller i särklass mest! Ingen produkt översteg Eus (från 1/1 2016) gränsvärde. Men Livsmedelsverket menar att detta är för högt satt och ger nya råd om riskonsumtionen: - Barn under 6 år: Avråds helt från att äta riskakor och risdryck. Övriga risprodukter högst fyra gånger i veckan.
- Övriga: Begränsa till en produkt/ ett mål om dagen av ris eller risprodukt.
Arsenik finns i berggrunden vilket innebär att ekologiska risprodukter innehåller lika höga halter. Fullkornsprodukter dessutom högre halter eftersom arsenik finns som mest i skalet. Att på traditionellt vis koka ris i stora mängder vatten (typ som med pasta) halverar mängden arsenik. Blötläggning (om vattnet byts) och sköljning innan kokning bör också det minska halter av arsenik. Bra och klimatsmarta alternativ till ris är: Pasta, bulgur, kamutvete, mathavre, matvete osv, quinoa och förstås potatis. L.B. sept 2015
|
|
|
|
|
|
|
Vetenskapen är tydlig och resultaten är otvivelaktiga. Med kostförändringar kan vi kraftigt minska risken för cancer, hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och diabetes. Dessutom minska vår klimatpåverkan.
Boken "Kinastudien" av Colin Campbell, professor emeritus i näringslära och biokemi vid Cornell University, förespråkar en omläggning från västerländsk mat till vegansk. I studien (som bokens titel syftar på) jämfördes olika kostvanor med förekomsten av olika sjukdomar på den kinesiska landsbygden. Från början var Campbell helt övertygad om det animaliska proteinets förträfflighet, men blev tvungen att ifrågasätta hälsovärdet allt eftersom det ena överraskande forskningsresultatet efter det andra framkom under studiens gång. En lång rad andra studier och vetenskapsmän har kommit fram till samma resultat.
Den 5 oktober lanseras boken på svenska ( Soulfoods publishing) vid en träff på ABF, Stockholm. David Stenholtz, specialistläkare inom onkologi och ordförande i "Läkare för framtiden" har skrivit det svenska förordet till boken och kommer att berätta mer om Kinastudien och annan forskning som visar hur vi kan äta oss friska med en växtbaserad kost.
L.B sep 2015
|
|
|
|
|
|
|
Till hösten dyker en ny märkning på mat upp: Svenskproducerat. Den omfattar alla typer av livsmedel.
Redan nu kan allt svenskt kött märkas med en svensk symbol (se bilden till höger). Allt kött, inte bara nötkött, måste enligt nya regler från EU ursprungsmärkas. Svensk daglig varuhandel, Livsmedelsföretagen och LRF har enats om reglerna för en frivillig märkning av alla typer av livsmedel..
- Rena jordbruksprodukter som grönsaker ska ha odlats i Sverige. Gäller även bearbetade livsmedel som består av en ingrediens typ vetemjöl.
- Köttet ska komma från djur som är födda, uppväxta och slaktade i Sverige.
- Färdigrätter och andra produkter med mer än en ingrediens ska minst 75 procent av innehållet var svenskt. Kött, ägg, mjölk som ingår ska alltid till 100 procent vara svenskt.
- Samtliga steg i produktionen, även förädling och förpackning ska göras i Sverige. Detta gäller samtliga produkter som får en svenskmärkningen.
Däremot kan köttdjur liksom mjölkkor utfodras på 100 % importerat foder som soja, vete och majs. Likaså är det ok med importerad konstgödsel, bekämpningsmedel, utsädesgrödor och avelsdjur. Svensk livsmedelsproduktion kan trots att den kallas för svensk kräva stora arealer av jordbruksmark i andra länder...Förpackningsmaterial, drivmedel m.m. kan också importeras.
Hur symbolen ska se ut? Inte klar ännu...Svensk flagga är en lågoddsare.
Hela pressmeddelandet.
L.B.
|
|
|
|
|
|
|
Till midsommar brukar det finnas svenska jordgubbar. Välj ekologiska. Svenska närodlade jordgubbar men konventionellt odlade innehåller i nio fall av tio rester av bekämpningsmedel.
Nu har årets lista från KRAV över svenska ekologiska jordgubbsodlare kommit. Det finns nitton stycken spridda över landet. Först i juli kommer de nordliga gubbarna medan de sydliga snart är mogna.
Varför välja ekogubbar? I 92% av svenska odlade jordgubbar hittas rester på minst nio olika bekämpningsmedel. Jordgubbar är den gröda som sprutas mest! Och tyvärr innehåller svenska jordgubbar oftare resthalter av gift än importerade! Halterna är visserligen låga men man har inte tagit hänsyn till synergieffekterna, som det i dagsläge finns bevis för. Inte heller har Livsmedelsverkets gjort tester på hormonstörande ämnen.
Jordgubbar liksom andra bär är supernyttiga. Innehåller massor av olika antioxidanter bl.a. i form av färgämnen, Vitamin C, folat och bra med järn. Dessutom visar undersökningar att ekologiska jordgubbar ger ett bättre skydd än konventionella mot cancer!
Njut av dessa delikatesser. Frossa i den. Sommaren och jordgubbssäsongen är kort.
Ps. Några få butiker har svenska ekologiska jordgubbar. Fler har ekologiska importerade.
|
|
|
|
|
|
|
Världsnaturfonden har lanserat en köttguide. Guiden ger tips om vilket kött som är bäst vad gäller: klimatet, biologiska mångfalden, djurvälfärden samt mängden bekämpningsmedel.
Guiden tar upp alla typer av kött som kan köpas i Sverige och är indelade efter köttslag. Rött innebär låt bli, gult var vaksam samt grönt: bästa alternativet. Ger bra underlag till kloka val.
Här syns tydligt att ekologiskt svenskt är bäst. Gärna dessutom från djur som betat naturbeten. Men allt nöt- och lammkött är ett stort klimatproblem. Djuren fiser och rapar metangas, en växthusgas långt kraftigare än CO2 och som därför påverkar klimatet negativt.
Minst klimatpåverkan ger ekologiskt uppfödda kycklingar, höns och ägg. Medan betande djur främjar den biologiska mångfalden.
Mycket bra är att man poängterar vikten av att välja mindre mängd kött men bättre kvalitet. Dessutom finns en genomgång av alternativ till kött. Bäst är förstås baljväxterna (även ur näringssynvinkel red.anm.).
Saknas gör ett påpekande om att svenska kor visserligen enligt lag ska gå ute under stora delar av sommarsäsongen (tiden varierar i olika delar av landet) det s.k. "betestvånget". Men ungdjur (under 18 månader) omfattas inte av lagen. Dessutom finns inget tvång om bete; det räcker att djuren går ute. Bara KRAV kräver att en stor del av fodret ska vara färskt gräs, hö som korna betar... Svensk nötkött är ingen garanti för öppna landskap med betande kor på gröna ängar...
Läs mer på köttguiden Här finns också anvisningar hur man laddar ner den som app.
Guiden i pdf format.
L.B maj 2015
|
|
 |
|
|
|
|
Omega 3 fetter och i synnerhet i form av långkedjiga DHA och EPA är livsviktiga för hjärtats och hjärnans hälsa och utveckling. De återfinns i alger och fisk. Den senare är en hotad resurs.
Fisken pressas till fiskolja som används framförallt i kosttillskott, modersmjölksersättning och för att berika livsmedel. En betydande del blir också djur- och fiskfoder. Omega 3 från fisk och fiskolja behövs för att den odlade fisken ska få en hög nivå av långkedjiga Omega 3 fettsyror.
I takt med att efterfrågan ökar dammsuger fiskoljeföretagen havets resurser på fisk. Utfiskning hotar inom några år. Fiskoljan räcker inte längre till. Man räknar med ”Peak Fish Oil” år 2017, då utbudet inte längre kan möta efterfrågan.
Varför inte odla alger direkt? Fiskens DHA, EPA kommer just från alger. En algolja kräver mindre resurser och blir dessutom helt vegetabilisk. Simris Alg odlar alger på Österlen för tillverkning av DHA, EPA kapslar men också till fiskfoder. Odlingen sker i slutna system. Vid fotosyntesen binder algerna solens energi och omvandlar koldioxid till biomassa (proteiner, polysackarider, fetter) och syre. Odlingen sänker CO2 halten liksom alla annan odling. Algerna skördas med jämna mellanrum och pressas till algolja. En olja som är garanterat vegetabilisk och ett bra alternativ för den som inte vill eller kan äta fisk. Och för alla som är oroade över havets resurser. Algolja är ett utmärkt alternativ till fiskolja även i den växande fiskodlingsbranschen. Idag odlas drygt varann fisk vi äter världen över.
Låter det intressant läs mer på Simris hemsida.
Än så länge finns bara algolja anpassade för gravida och ammande. Beställ här.
Behöver du argument för att välja algolja istället för fiskolja? Kolla nedan.
L.B april 2015
|
|
|
|
|
|
|
I dagarna har Arla deklarerat att företaget byter ut plasten på in och utsidan av sina ekologiska förpackningar. De övergår till plast av förnyelsebara råvaror.
Jättebra förstås men varför inte på hela sortimentet? Varför bara nöja sig med plasten i ekologisk mjölk, fil och grädde? Är det inte ännu viktigare med av plasten till övriga sortimentet, det stora, göras på förnyelsebara råvaror och med förnyelsebar energi?
Många av multinationella Arlas produkter tillverkas i Danmark och andra europeiska länder. Vill du stödja svenska mjölkbönder väljer du alltid mjölk, fil, yoghurt, ost med "Arla kon" på.
|
|
|
|
|
|
|
Förra året var ett rekordår för ekologiskt och KRAV märkt. Försäljningen ökade med 38 %. I såväl butiks- som storköksledet.
Frukt, grönt och kött hör till det som ökar procentuellt mest. Även mjölk och ägg, som redan har en stor andel KRAV-märkt, ökar markant. Mest sticker ökningen på vin respektive djupfrysta bär ut: 100 % och 98 %!
– Försäljningsökningen är sensationell. Aldrig förr har så många konsumenter handlat så mycket KRAV-märkt mat som nu säger Johan Cejie, Försäljningschef på KRAV.
Antal KRAV-märkta produkter ökade med 14 procent till 6600 och störst ökning har Bergendahls med 57 % följt av en ökning för Ica med 50 %, Axfood 45 % och Coop med 40 %. En orsak till ökningen enligt Johan Cejie en önskan om att äta hälsosam mat.
Storhushåll och restaurang ligger efter men de två stora grossisterna Martin & Servera och Menigo ökar försäljningen med cirka 18 respektive 20 procent. Det är fortfarande den offentliga sektorns ökade inköp som är huvudförklaringen till ökningen, men även bland de privata köken ökar intresset.
Ladda ner hela Marknadsrapporten.
L. B mars 2015
|
|
 |
|
|
|
|
en ekologiskt odlade arealen ökar med 2 % men tyvärr blir det färre bönder.
Landets 3800 ekologiska lantbrukare är för få. Efterfrågan är betydligt större än tillgången på svenskt ekologiskt.
Västra Götaland fick 19 nya, Skåne 13 nya ekologiska bönder och är de län som ökats mest.
Äggproduktion fick sex nya utövare. Varför? Johan Granefelt i Skillingaryd ger en förklaring till föreningen KRAV.
– Vi var inne på att lägga om växtodlingen redan för ett par år sedan men bestämde oss för att avvakta eftersom vi inte kände oss säkra på lönsamheten. Men när Gotlandsägg frågade om vi kunde leverera KRAV-märkta ägg kom saken i ett helt annat läge
Flest ekobönder har:
- 998 Västra Götalands län
- 332 Östergötland
- 289 Skåne
- 216 Uppsala län
- 193 Värmlands län
- 175 Södermanland
- 178 Jönköpings län
- 156 Gävleborgs län
- 152 Gotland
- 141 Kalmar
Och det som ökar mest är: - Baljväxter 10 %, totalt 9 766 ha
- Grönsaker 2 %, totalt 964 ha
- Spannmål 1 %, totalt 92 389 ha
Rapporten. Sidan 41 och framåt handlar om lantbruket.
L.B mars 2015
|
|
 |
|
|
|
|
Nästan varann grönsak (45%) på svenska marknaden innehåller rester av bekämpningsmedel. Hela 78 % av frukt och bär innehåller också rester. Livsmedelsverkets kontroll 2013 av
bekämpningsmedelsrester i grönt och frukt visar att bekämpningsmedel fortfarande är ett problem.
Verket menar att det handlar om små mängder. Bara 1 % av såväl proverna från frukt/bär som grönsaker hamnar över gränsvärdet. Den som äter gojibär bör dock se upp, 100 % av proverna innehöll giftrester över gränsvärdet.
Bekämpningsmedelsrester under gränsvärdet fanns i 96 % av druvorna, 92 % av alla svenska jordgubbar, 91 % av citrusfrukterna (här har man även tagit med skalet), 86 % av svenska äpplen.
Mycket glädjande är att svenskodlade grönsaker klarar sig allt bättre år från år. Inga halter över gränsvärdet hittades och bara i var fjärde återfanns några rester överhuvudtaget. Undantag för gurka där var nästan sju av tio innehöll rester.
Dessutom analyserades 20 röda viner och 10 vita viner. Även tre röda och ett vitt ekologiskt vin fanns med. Inget prov från ekologiskt vin innehöll resthalter. De ekologiska vinerna kom från Argentina , Chile och Sydafrika.
När det gäller de konventionell odlade vinerna påträffades resthalter i 55 % av rött vin respektive 50 % av vitt vin.
Hela rapporten 4-2015 finns för nedladdning här.
l.B. mars 2015
|
|
 |
|
|
|
|
Hela 84 % av all frukt och bär som äts i Sverige innehåller rester av bekämpningsmedel. Näst efter svenska jordgubbar är citrus värst.
Vi har tidigare skrivit om detta men så här i citrustider kan det vara bra att veta att över 95 % (3 % över) av alla konventionellt odlade citrusfrukter innehåller rester av olika bekämpningsmedel. Men svenska jordgubbar är värst hela 98 % innehåller giftrester. Även vad gäller äpplen ser det mörkt ut för det svenska. Visserligen innehöll inget prov giftrester över gränsvärdet men hela 84 % hittade Livsmedelsverket spår vid kontrollen 2011-2012. Vad gäller Eu äpplena är siffran 75 % men 4 % låg över gränsvärdet.
Däremot är svensk ett bättre val vad gäller grönsaker. Tre fjärde delar (75 %) av färska eller frysta svenska grönsaker innehåller inga resthalter av bekämpningsmedel. Enabrt 1 % av det svenska hamnar över gränsvärdet. Vad gäller övriga Eu är siffran 44 % och där hittas rester i 55 % varav 1 % över.
Fler siffror finns om du skrollar ner till: Rädd för bekämpningsmedel: akta dig för svenska jordgubbar och äpplen.
Hela rapporten från oktober 2014 finns här.
L.B. mars 2015
|
|
|
|
|
|
|
|
Ät mindre nötkött säger
klimatforskarna. Mycket mjölk kortar livet varnar hälsoforskare.
Utan en stor mjölkkonsumtion dör
svensk jordbruk menar däremot Sveriges bönder.
Hur ska man bete sig man vill leva länge i ett öppet landskap med betande mjölkkor skötta
av duktiga bönder?
Hälsolarmen om mjölk handlar om faran av att
dricka mer än ett par glas mjölk om dagen. Den som väljer laktosfria
eller låglaktosprodukter dvs syrad mjölk typ fil och yoghurt tycks inte
drabbas. Sedan tidigare är det känt att feta mjölkprodukter som grädde, smör
och ost ökar risken för hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer. Två,
tre deciliter yoghurt, fil och ett par magra ostskivor om dagen är bästa
hälsovalet.
Nötkött ger den i särklass största klimatpåverkan av alla
livsmedel. I första hand i form av metangasutsläpp (rapar, pruttar osv). Om man
dessutom föder upp djuren på importerat kraftfoder från Brasilien, konstgödslar
och använder bekämpningsmedel på inhemskt foder är nötkött en mycket stor
miljöbov. Djur som får i sig mycket näring genom att beta ogödslade
naturbeten är inte alls lika stora klimatbovar. Naturbetesmarker, skog,
ängar binder klimatgaser och sänker halten koldioxid.
Ett naturbeteskött är dyrare. Javisst men måste vi äta så
mycket kött? Mer än 500 g rött kött (nöt, lamm, gris, vilt) inklusive chark i
veckan ökar risken för cancer.
Välj bort ungnöt uppfött på soja och som stått på stall eller
mjölkkor som bara gått i rastgård i hela sitt liv. Det ger pengar över för visserligen
en mindre mängd men ”sunt” nötkött från djur som haft det bra. Djur som rör
sig ute på gröna marker håller sig friskare. Har de betat färskt gräs och ätit
hö, ensilage får köttet en nyttigare fettsammansättning, mer vitaminer och innehåller
färre läkemedelsrester. Krav- eller naturbetsmärkt garanterar att köttet kommer från djur
som betat mycket. Enbart svenskt räcker inte.
Bland mejeriprodukter är den största klimatboven
osten. För ett enda kilo ost krävs 10 kilo (liter) mjölk. En enda skiva ost
motsvarar ett halvt glas mjölk. Ofta får man höra att vi dricker allt mindre
mjölk och det är sant. Däremot har ostkonsumtionen ökat med 10 kilo ost per
person och år sedan 1970. Hundrasåttionio liter (betydligt mer än hälften) av mjölken äter vi i form av ost! Vi äter 18,9 kilo ost och får i oss 118,6 kilo mjölk och syrade produkter per år och person. Ok vad spelar det för roll om vi byter mjölk mot ost? För
svenska mjölkbönder har det stor betydelse. Närmare 100 % av all dryckesmjölk
är producerad i Sverige medan hela 50 % av osten importeras. Tyvärr importeras
också en hel del yoghurt och andra syrade produkter.
Visst har vi ett
konsumentansvar här men det behövs en svensk mejeriindustri som tillverkar vad
vi vill ha. Varför finns ingen svensk salladsost typ feta, ingen
mozzarellaliknade ost, så få bra dessertostar, inga magra och lagrade ekoostar?
Och varför kan inte svenska bönders Arla ge oss stort inhemskt sortiment av
syrade produkter?
Ost ger mer mättat fett, mindre protein och betydligt mer salt än de magra varianterna av mjölk. Mjölk är bättre för hjärthälsan än ost.
Kuriosa: Om någon undrar varför proteinberikade mjölkdrycker
översköljer marknaden? De består av vassleprotein som blir över från
ostproduktionen… Något behov av dem finns inte förutom till äldre som lider av
undernäring.
L.B. feb 2015
|
|
|
|
|
|
|
Välj miljömärkt fisk. Fisk certifierade av MSC, ASC och KRAV är alltid gröna fiskar. Övriga "gröna" fiskar finns listade i WWFs Fiskguide 2015.
Nya gröna fiskar är bl.a. MSC märkta havskräftor från Kattegatt och Skagerrak, ASC märkta odlade jätteräkor från Vietnam, MSC märkt hummer från Kanada och Stenbitsrom (rom från Kvabbso) från Island. Åttaarmad bläckfisk från Nordostatlanten, om den är antingen fångad med lina eller bur, är också en ny grön fisk.
Det går sämre för den lite mer närfiskade nordhavsräkan från bl.a. Smögen. Där finns ännu inte tillräckligt med dokumentation att riktlinjerna följs vad gäller tillräckligt stabilt bestånd och att återkast inte tillämpas. Välj räkor från Barentshav.
Alaska Pollok som vi lärt oss gilla har gått från grön till gul eller röd.
Årets upplaga av WWF.s fiskguide, åtminstone den korta fickguiden, finns nu att ladda ner hos WWF. Den långa kommer om någon vecka. Viktigt att veta är att listan på de 24 gröna arterna inte omfattar de MSC, ASC eller KRAV märkta utan bara"omärkt" fisk från speciella fiskeområden. Nästan alla arter finns också som röda eller gula listan...
Årets fiskguide finns nu också som APP att ladda ner. Tillsvidare bara för android. Kolla antingen listan på gröna fiskar, som också innehåller miljömärkta. eller sök på fisknamnet.
Några frågor återstår:
- Hur kan det komma sig att lagen mot återkast dvs att man kastar tillbaka icke önskvärda fiskar och skaldjur varken tillämpas eller kontrolleras på 5 år? Lagen infördes 1 januari 2009 och först sommaren 2014 gjorde första kollen.
- Varför finns inte såväl miljö som hälsoaspekter samlade? WWF liksom övriga miljömärkningar säger ok till t.ex strömming, svärdfisk, färsk tonfisk som inte ska ätas av fertila kvinnor och barn under 18 år oftare än någon gång per år. De innehåller för mycket miljögifter. Även abborre, gös, hälleflundra är fiskar som beroende på ursprung kan vara "förbjudna".
Ekomatcentrums säsongsguide över FISK&SKALDJUR är den enda fisklistan som också pekar ut de "gröna" fiskar som kan vara hälsovådliga för en stor del av befolkningen. Beställ den här.
KRAV certifierar såväl odlad som viltfångad fisk
MSC märker bara viltfångad fisk
ASC certifierar odlad fisk
SLVs (livsmedelsverkets) lista på vilka fiskar fertila kvinnor och barn under 18 år bör undvika.
L.B feb 2015
|
|
 WWF_Fiskguide_mini_150217_1200px_2.jpg)  FISKGUIDEN_HR_omslag.jpg) |
|
|
|
|
Fisk är nyttigt men inte alltid. Fisk uppdragen längs svenska kuster och i insjöar kan innehålla skadliga halter av miljögifter som PCB, dioxin, bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och tungmetaller. Törs vi äta fisk från svenska vatten? Är nyttan större än skadan?
Fiskfettets långa omega 3 fettsyror behövs för hjärnas utveckling och immunförsvaret. All fisk såväl fet som mager stärker hjärthälsan. Alla svenska fisk ska vi inte äta. Välj rätt fisk, i synnerhet om du är ung, fertil och var noga med vilken fisk du serverar dina barn.
Visserligen tycks nivåerna av skadliga ämnen i fisken gå ned. Men inte alla sorters gifter och inte överallt. "Gamla miljögifter" minskar med nya ökar. Olika bromerade flamskyddsmedel hittas i haven. Särskilt PFOS (ett perfluorerat ämne) ökar. Fet fisk från stora delar av Bottenhavet, Bottenviken ska man inte äta. Även oroande mängder har fisken kring Landsort och Karlskrona. I dessa finns fortfarande skadliga mängder kvar av PCB, dioxin osv förutom den nya gifterna.
Allt om dessa gifter och var de finns hittar du i KSLAs rapport ( Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2014): Fisk, gift och hälsa som innehåller föreläsningar från ett fiskseminarium 2014.
Om effekten av lite gift + lite gift skrev Mums om lite längre ner här på sidan. Scrolla ner till notisen eller kolla sid 37 i ovanstående länk. Här bevisar Per Eriksson, professor, Institutionen för organismbiologi, Miljötoxikologi, Uppsala universitet att synergieffekten dvs att små (ofarliga) mängder av olika gifter ger utvecklingsskador hos spädbarn.
Annat av stort intresse i faktasamlingen är: Ät strömming som är mindre än 17 cm lång. Den innehåller betydligt lägre halter av gifter (sid 33). Mest gifter innehåller strömmingen i Bottenhavet, Bottenviken och havet öster om Gotland. Och undvik abborre från insjöar pga höga halter av kvicksilver (sid 20). Om ni någon gång ska äta abborre, ät de mindre exemplaren...
Glädjande är att mängden dioxin går ner i svenska kvinnors modersmjölk sedan 1972 (sid 29). Kanske beroende på strängar rekommendationer vad gäller intag av strömming och lax från Östersjön. Mängden dioxiner är i dagsläget (2005) lägre än i Belgien, Italien, Irland, Chile, Senegal, Uruguay men lika många länder har bättre värden...
Så slutsatsen måste bli: ät mer fisk men hoppa över stora strömmingar, lax från Östersjön, Vänern, Vättern och var extra försiktig med insjöabborre, åtminstone om den stor eller kommer från näringsfattiga sjöar.
Ekomatcentrum har utvecklat en fiskguide: ett säsongsschema över fiskar som inte hotas av utfiskning. Här finns också anvisningar på vilka fiskar som man inte bör äta oftare än någon gång om året. Beställ.
L.B. jan 2014
|
|
 |
|
|
|
|
Krossade tomater, Hela skalade tomater och Körsbärstomater är de första burkarna som blir bisfenol A fria av Kung Markattas konserver. Från årsskiftet byttes även bönburkarna ut.
Bisfenol A, BPA, finns i plasten på insidan av konservburkarna och kan spridas till innehållet. Enligt Kung Markattas analyser har endast mycket små mängder läckt ut. Utan den skyddande plastfilmen på insidan kan burkarna rosta och flera andra skadliga ämnen läcker ut i innehållet. Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plast och tas upp i människokroppen. Bisfenol A anses vara hormonstörande och barn bör inte utsättas för ämnet.
Under december 2014 anlände den första sändningen med tomatburkar, som alla bär den orangea märkningen ”bisfenolfri”. I början av 2015 kommer de följas av Kung Markattas bönor på burk samt Kokosmjölk och Kokosgrädde. Även de säljs i konsumentförpackningar på vardera 400 gram.
Varför har Kung Markatta valt att använda konservburkar? Många andra fabrikanter använder sig av papperskartonger klädda på insidan med folie. Förpackningar som är BPA-fria och dessutom mindre energikrävande.
Eftersom Kung Markatta arbetar med småskaliga, ekologiska leverantörer, som endast har denna typ av förpackning. För en liten leverantör är det en mycket stor investering att ställa om en produktionslinje och byta maskinpark från konservburkar till exempelvis kartong.
- Vi har samarbetat med flera av våra leverantörer under många år och produkterna håller mycket hög kvalitet, vilket naturligtvis är extra viktigt för oss som arbetat med ekologisk mat i över 30 år, säger Lennart Olsson, inköpschef på Kung Markatta.
Ps. Lämna alltid konservburkarna till metallåtervinning som minimeras energiåtgången.
L.B dec 2014
|
|
|
|
|
|
|
Äntligen finns de vetenskapliga belägg för att ekologisk odlade frukter,bär och grönsaker är näringsrikare än konventionellt odlade. Det ekologiska har betydligt högre halt av antioxidanter.
En ny studie från Newcastle universitet visar att ekologiskt odlat jämfört med konventionellt inte bara innehåller 10-100 gånger lägre halter av giftrester utan också innehåller i genomsnitt 17 % mer antioxidanter. Antioxidanter skyddar växterna från skadedjur och andra sjukdomar. Eftersom det är "tuffare" att växa upp som ekologisk än som konventionell innehåller det ekologiska mer skyddsämnen.
Hos människan ökar antioxidanter skyddet mot cancer, infektioner, inflammationer och vad som är mer utrett flavanonerna (en typ av antioxidanter) skyddar mot stroke och högt blodtryck. I ekologiskt grönt är halten flavanoner 69 % högre.
Mer om studien finns här.
Dessutom här:
L.B. september 2014
|
|
 |
|
|
|
|
Kokboken Blå fisk riktar sig till redan frälsta fiskälskare och till dig
som vill testa att laga fisk och skaldjur för första gången. Recepten
är baserade på fisk och skaldjur som finns MSC-märkta i butik.
Kokboken är en gåva så finns tyvärr ej till försäljning men däremot kan den digitala versioner laddas ner kostnads fritt från MSCs egna webplats. http://www.msc.org/kokbok
|
|
 |
|
|
|
|
Nu kommer de med början i Skåne, på Gotland och vandrar norrut allt efter sommaren lider, Sveriges bästa bär: de ekologiska jordgubbarna. Långt in i juli och början av augusti finns gubbarna från norr.
Jordgubbar är sommar, sol, allmän vällust men de är också mycket hälsosamma. Jordgubbar har visat sig i försök hämma cancer i ändtarm och bröst. Jordgubbar har bättre effekt än andra bär och frukt. De innehåller stora mängder ellagsyra, men också c-vitamin, antocyaner,
flavonoider och andra antioxidanter. Cancerhämningen verkar vara en
synergieffekt (förstärkningseffekt) av flera av dessa komponenter i bären. Enbart Vitamin C
hade inte denna effekt i provrör. Troligtvis är det är bärens antioxidativa effekt som
bland annat skyddar cellernas dna från att oxideras som är cancerpreventivt.
Noterbart är att ekologiska jordgubbar innehåller de allra största mängderna, högre än i konventionellt
odlade, och hämmar cancercellernas tillväxt allra bäst.
Konventionellt odlade jordgubbar tillhör den svenska gröda som sprutas allra med kemiska bekämpningsmedel. Hela 97,5 % av de svenska gubbar innehåller rester av bekämpningsmedel. Inte över gränsvärdet men nedsmutsade är de trots allt.
Långt ifrån alla ekologiska jordgubbsodlare finns på Kravs lista, håll koll i lokalpressen också. Kanske är de dyrare de besprutade men det är mångdubbelt godare. Dessutom är ju ekogubbar nyttigare...
LB. juni 2014
|
|
|
|
|
|
|
Lagom till Mors dag passar Lidl på att ladda med Fairtrade märkta rosor. Inte nog med det; nu kommer alla butikskedjans rosor att var Fairtrade. Först i landet men förhoppningsvis inte de enda.
Fairtrade innebär att arbetare och bönder får schysst betalt. Betalt i förväg och att en del av betalningen ska gå till sociala projekt typ sjukstuga, skola, brunnar till kooperativet eller byn ingår också i bestämmelserna. Barnarbete är inte tillåtet och inte heller diskriminering på grund av kön, sexualitet, religion, politisk hemvist osv.
Lidls rosor odlas i Kenya och kommer från sju olika Fairtrade-certifierade plantager i området runt Lake Naivasha. Arbetsförhållanden på de Fairtrade-certifierade blomsterplantagerna i Kenya är betydligt bättre än på ett icke-certifierade plantage. På ett Fairtrade-certifierat blomsterplantage får anställda en tryggare och säkrare arbetsplats då de farligaste kemikalierna är förbjudna och skyddskläder är obligatoriskt.
LB.maj 2014
|
|
 |
|
|
|
|
Livsmedelsverket ger nu klartecken till att sälja opastöriserad mjölk direkt till besökare på lantgårdarna. Inte bara de närmaste grannarna ska nu få möjligheten att köpa mjölk direkt från bonden.
Verket lyfter dock inte varningsstämpeln för opastöriserad mjölk utan kräver att bonden ska informera om de risker som myndigheten anser att det finns med mjölken. Den som dricker den obehandlade mjölken kan smittas av ehec och cambylobakter. Två mycket allvarliga infektionssjukdomar som om de drabbar små barn och äldre med försvagat immunförsvar kan bli dödliga.
Men både ehec och campylobakter har andra smittvägar än mjölken: Cambylobakter finns i kyckling och andra råa köttprodukter medan ehec ofta sprids genom sjövatten i närheten av betande djur samt i direktkontakt med nötkreatur. Att låta en kalv slicka på barnens ansikte är definitivt inte att rekommendera.
Fördelar med opastöriserad mjölk finns. I första hand tycks mjölken kunna ge ett visst skydd mot allergier.
Mjölk som inte upphettas surnar naturligt om de står varmt; den ruttnar inte som den pastöriserade. Mjölksyrebakterier syrar möjlken till filbunke eller yoghurt, fil. Mjölken blir skonsammare för magen och hållbarheten förlängs. Varför inte göra en tzatziki på egen syrad yoghurt?
|
|
 |
|
|
|
|
Många svenska kor mår dåligt. En ny avhandling från SLU slår fast att svenska kor har hög dödlighet internationellt sett och att det är stor skillnad mellan olika mjölkgårdar.
Karin Alvåsen har i sitt doktorsarbete undersökt trender i svensk kodödlighet dvs kor som självdör och avlivas. De mår helt enkelt inte bra. Självdödligheten är högre än t.ex i Danmark och USA.
Riskfaktorer är: Holsteinras (svartvita högproducerande kor), större besättningar; många kor, rastbete i stället för produktionsbete dvs korna utfodras ute men betar inga gröna ängar. Högre dödlighet hos kor som kalvar mer sällan och på gårdar som producerar mindre mjölk.
Hälsofaktorer däremot är ekologisk uppfödning och att vara en ko i södra Sverige jämfört med i norr.
Forskaren vill inte spekulera i skillnaderna i dödlighet. För en lekman syns tydligt ett mönster: Långa sommarbeten och där det färska fodret står för en stor del andel tycks vara mycket viktigt. Och varför skulle inte också kor må bra av rörelse, färsk foder från gröna ängar och sol?
För så är det ju; det s.k. svenska betestvånget innebär bara en rättighet att få gå ute om än på upptrampade minimala ytor under några sommarmånader inte att det färska gräset, örterna ska stå för huvudfödan under sommaren. Riktigt betestvång finns bara i det ekologiska jordbruket. LB maj 2014
|
|
|
|
|
|
|
Sugen på svenska ekologiska lingon, blåbär och hjortron trots att du är i Kina eller Italien? Köp burkarna på IKEA.
Från och med förra årets skörd finns det bara ekologiska bär i IKEA sylt- och marmeladkok. Även i juicen finns ekologiska KRAV märkta bär. Oavsett i vilket av de 350 butikerna världen över du handlar dina bär.
Däremot är inte IKEAs färdiga sylter, marmelader eller safter ekologiska eftersom företaget inte använder sig av ekologiskt socker....
KRAV märkta vilda bär kommer från skogar som inte gödslats. Minst lika viktigt känns vetenskapen om att bären har plockats under schyssta förhållanden av plockarna. Så varför inte också ladda sylten och marmeladen med socker från schyssta odlingar?
|
|
 |
|
|
|
|
Efter en vecka med enbart ekologiskt mat på meny sjunker halten av främmande, giftiga kemikalier i kroppen med 90 %.
En omfattande studie gjord på Universitet i Melbourne visar att halten av dialkylphosphates (DAPs) i försökspersonernas urin sjönk med 89 %. Men det hade fortfarande en del "gifter" kvar. Med andra ord finns andra källor än bara maten menar dr Liza Oates, som ledde studien. Trots detta kan det nog anses ganska klart att maten spelar mycket stor roll.
Redan 2006 visade en nordamerikansk studie att barn som fick ekologisk mat också hade mycket lägre giftrester i urinen.
Misstankar finns att en lågintensiv exponering av bekämpningsmedel kan ge neurologiska
skador. Särskilt känsliga är förstås våra barn, från fosterlivet till ungdomsåren . Däremot finns än så länge inga bevis för att det ökar cancerrisken. För cancer krävs vanligtvis stora doser under en längre tid.
|
|
 |
|
|
|
|
Hela 97,5 % av svenska jordgubbar och 84 % av svenska
äpplen innehåller rester av bekämpningsmedel. Däremot är tre av fyra svenska
grönsaker fria från bekämpningsmedelsrester enligt Livsmedelsverket
senaste kontroll från 2011-2012.
Att var fjärde konventionellt odlad svensk grönsak innehåller rester av
bekämpningsmedel är förstås alldeles för mycket. Och köper du svenskodlad
slanggurka får du räkna med att drygt varann innehåller giftrester...Trots att
svensk gurka odlas i växthus som brukar minska giftförbrukningen. Ser man på
hela det testade utbudet från Sverige, Eu och tredje land finns rester i nästan
varann grönsak.
Än värre är det med den svenska frukten och bären: Välj hellre importerade
jordgubbar än svenska om du är rädd för bekämpningsmedel. I andra EU-länder
påträffades rester i 75 % av proven medan jordgubbar från land utanför Eu bara
förekom resthalter i 55 % av proverna. Så gott som samtliga svenska gubbar
(97,5 %) innehöll rester. Analysen av äpplen är inte heller någon munter
läsning: Över 80 % av äpplen från Sverige och tredje land innehöll rester
av bekämpningsmedel. Här var övriga EU-länder något bättre 75 %. Men i de svenska gubbarna
och äpplen fanns inget prov över gränsvärden för vad som anses skadligt vid
normal konsumtion. Vad som händer när 5-6 olika gifter i samma gubbe samverkar
(cocktaileffekten) är inte medtagen i analysen. Vad händer
när s.k. "ofarliga" nivåer av olika giftiga ämnen samverkar med
varandra? Att de förstärks finns vetenskapligt belägg för (se nedan).
Andra konventionellt odlade grödor att undvika är druvor: Mätbara
resthalter påträffades i 154 av 167 prov (92 %) och 2
% av fallen över gränsvärdet. Citrusfrukter: I
239
prov ( 98 %) hittades rester av bekämpningsmedel.
Svenskodlad råg är inte heller någon hit för den som vill undvika främmande
kemikalier: I 54 % av proven hittades
stråförkortningsmedel!
Allra mest skrämmande är nog
att verket hittade "sju svenskodlade grödor som innehöll halter av ämnen
som inte är godkända för användning i Sverige över lag eller i den specifika
grödan". Vem kan man egentligen lita på?
Ekologiska grönsaker, frukter, bär och spannmål testades inte denna gång men
tidigare tester har visat att de är fria från bekämpningsmedel.
Hela rapporten. L.B. okt 2014
|
|
 |
|
|
|
|
I en ekologisk odling finns i snitt trettio procent fler olika sorters växter, insekter och djur än i en konventionell odling. Ängar, hagar, åkrar utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel ger mer liv.
Detta har man sett i en ny studie där forskare från SLU i Uppsala och Oxford i England gått igenom data från de senaste 30 årens studier. Studien är publicerad i tidskriften Journal of Applied Ecology.
Framförallt bin mår bättre i en ekologisk odling. Antalet bin var hela 50 % fler och ju större sammanhängande delar av landskapet som brukades ju bättre för mångfalden.
Forskarna gick igenom data om artrikedom i ekologisk och konventionell odling, huvudsakligen jämförelser mellan fält eller gårdar i 94 studier publicerade från 1989 och framåt. De mätte dessutom olika landskapsmått, såsom andelen jordbruksmark, med hjälp av satellitbilder. Alla data analyserades sedan med hjälp av så kallad meta-analys-metodik, vilket blivit allt vanligare inom bland annat evidensbaserad ekologi och medicin.
Arbetet i den sexhövdade internationella forskargruppen har finansierats av forskningsrådet Formas, Ekhagastiftelsen och NERC i England.
Jan Bengtsson vid SLU och Sean Tuck och Lindsay Turnbull från Oxford har lett lett studien.
|
|
 |
|
|
|
|
Synergieffekter, att olika giftiga ämnen samverkar och
förstärker varandra, är alla toxikologers mardröm. Nu finns vetenskapliga bevis
för att den s.k. cocktaileffekten är skadlig. Sedan årtionden tillbaka är fisken i Östersjön nedsmittad av olika miljögifter; dioxiner, PCB, kvicksilver. Halterna av dioxiner och PCB är så höga att fet fisk som strömming och lax inte får säljas utanför landet gränser. Fisken är för "giftig" för EU. Men hur farlig är den? Skyddar inte gränsvärdena oss? Nja, inte om man räknar med att alla fiskar innehåller flera olika typer av miljögifter.
Ofarliga mindre mängder av kvicksilver tillsammans med
ofarliga mindre mängder av dioxiner skapar en cocktail som ger bestående skador
på minnet och förändrar beteendet hos möss bevisade professor Per Eriksson, avdelning
för miljömedicin Uppsala universitet på KSLA,s fiskseminarium i förra veckan.
Samma samband har Per Erikssons forskningsgrupp hittat vad gäller PCB och
dioxin, dioxin och joniserande strålning, kvicksilver och PCB osv.
Per Eriksson kunde dessutom mycket övertygande visa att
detta med stor sannolikhet också gäller våra barn. Blir de utsatta av låga
doser gifter i kombination med andra gifter i låga doser redan i fosterlivet
och de första levnadsmånaderna är riskerna för bestående minnes- och
beteendestörningar stora!
Det här är hans slutsatser i vetenskapliga termer:
- Exponering
för låga doser av kemikalier och joniserande strålning kan leda till
bestående beteendestörningar och försämrad funktion av det
kolinergatransmittorsystemet (= Minnet, min försvenskning)
·
Effekterna induceras under en
begränsad fas av den neonatala (nyföddhetsperioden) hjärnutvecklingen
·
Miljögifter kan samverka och
förstärka utvecklingsneurologiska störningar
·
Tidig exponering för
miljögifter kan förändra känsligheten för olika ämnen i vuxen ålder (inte en
nedärvd egenskap)
·
Effekterna är dos – respons
relaterade.
Att efter detta diskutera huruvida dagens
gränsvärden är för höga, gör fiskarna arbetslösa och skrämmer bort
fiskkonsumenterna känns makabert. Visst kan väl vi som inte längre får några
egna biologiska barn äta fisk från Östersjön men vore inte ett totalt förbud
för Östersjöfisk för alla under 40 år det enda rätta? Och nu när det är bevisat att
en cocktail av gifter är farligt! Varför får vi inte ett rejält verksamt förbud
mot kända kemiska gifter och en strikt tillämpning av försiktighetsprincipen
vad gäller nya ämnen? För inte är det
väl bara sjömaten som är utsatt för gifter...Som konsument bör man förstås
välja ekologiskt producerad mat men här finns en brist på utbud.
Rådet att äta lite av varje för att minimera
riskerna är inte längre en lösning för oss som är oroliga. Det funkar ju inte
när gifterna förstärker varandra.
Livsmedelsverkets råd. Mer om miljögifterna och Östersjön finns här.
L.B. nov. 2013
|
|
  |
|
|
|
|
|
– En MSC-spårbarhetscertifierad fiskdisk talar om
för konsumenten att här är det fuskfritt, här skiljer vi på certifierad och
icke-certifierad fisk, säger Minna Epps, verksamhetschef, MSC Östersjöregionen.
Först ut är Hemköps nya butik på Torsplan i
Stockholm därefter kommer 25 andra fiskdiskar på Hemköp att certifieras. Den
certifierade fisken kan spåras hela vägen tillbaka till båten som fångade den. Inga
okända fiskar får komma med. Och det är bara fisk som kommer från icke
utfiskningshotade bestånd som erhåller den lilla blå fisken. Fisk som fiskas
utan att skada haven och havsmiljön.
Hela listan på MSC märkta fiskprodukter som kan köpas i Sverige finns här.
L.B. nov 2013
|
|
 |
|
|
|
|
|
Att skadade växter kan doftsignalera till grannplantor som
då förändrar sitt immunförsvar är känt sedan tidigare. Nu har Velemir Nikovic, forskare
på Sveriges Lantbruksuniversitet, visat att även
friska växter ”talar” mcd varandra. Han har undersökt sädesslaget korn som är
mest utsatt för bladlusangrepp. Plantorna sänder ut doftsignaler som lockar
till sig nyckelpigor och skrämmer skadeinsekter. Plantor i närheten höjer till
försvar. Gamla sorter är duktigare på att ”prata” än moderna sorter. Genom att
blanda olika sorter som är bra på att sända ut, respektive ta emot signaler kan
lantbrukare minska bladlusangreppen med 50 procent. Det har visats i
fältförsök. Då såg forskaren också att svampangrepp från mjöldagg minskade med
70 procent. Skörden ökade med mellan 5 och 25 procent. (Land Lantbruk nr
21/2013, Bild:Jenny Svennås-Gillner, SLU)
|
|
|
|
|
|
|
|
Vårt kaffe hotas. Just nu härjas kaffeodlingen i
Centralamerika av stora och vitt spridda svampangrepp.
Kaffeodlingarna i Centralamerika angrips av den svåra svampen
" La Roya", bladrost. Skörden och ekonomin är hotad. Det är
framförallt den konventionella odlingen som drabbats skriver biståndsorganisationen "We Effekt" ., (tidigare Kooperation utan gränser).
Ekologiska bönder klarar
sig mycket bättre och lyckas begränsa svampangreppen med mellan 60-70 %. I småskaliga,
ekologiska odlingar där kaffe samodlas med bananträd, citrusfrukter, grönsaker
och medicinalväxter får inte rosten samma fäste som i stora monokulturer av
kaffe. Träden skuggar, mikroklimatet blir bättre, och medicinalväxter som är naturliga bekämpare av svamp och skadeinsekter gör att de får mindre utrymme att föröka sig och spridas. De ekologiska
bönderna sprutar inte kaffebären med kemiska bekämpningsmedel utan gnider in
kaffestammarna med kalk och svavel för att stärka motståndskraften. . .
Ekologisk odling kanske inte ger större skördar men tryggare
skördar och skördar även i framtiden. Människor och djur slipper såväl ilskna, skadliga som dyra
investeringar i kemiska bekämpningsmedel och konstgödning. Dessutom ger
kaffeodling också mat, bokstavligen och inte bara när det sålda kaffe ger ett överskott av pengar.
Bilden ovan; Waldemar Perez, ekologisk kaffeodlare i Guatemala visar sina friska kaffeplantor.
Bilden nedan: Kaffeplanta angripen av rostsvampen, "la Roya".
L.B. okt 2013
|
|
  |
|
|
|
|
Varje svensk köper Faritrade märkta varor för 164 kronor om året. En på tok för låg siffra. Mellan den 7-20 oktober står Fairtrade i fokus. Nu har alla chansen att bättra på sitt Fairtrade konto: Fråga efter fairtrade i butiker, på caféer och restauranger och på din arbetsplats och i din idrottsförening.
Varje gång du väljer fairtrade bidrar du till bättre villkor för odlare, anställda och deras familjer. Fairtrade är inte välgörenhet utan schysst betalning för varor som vi alla behöver och vill ha.
I Sverige kan man välja på över 1600 olika produkter. Här finns allt från mat, vin, blommor, hudprodukter till sportbollar av olika slag och guld. Alla butiker kan sälja Fairtrade och det som säljer mest är bananer och kaffe. Bäst sortiment har oftast City Gross och större Coop butiker.
Spelar det någon roll då om jag väljer Fairtrade? Du stödjer demokrati och motverkar diskriminering p.g.a sex, kön, etnicitet, religion och barnarbete. Väljer du fairtrade kaffe får odlarna ungefär dubbelt så mycket betalt per kaffekopp jämfört med vanligt kaffe. Med fairtrade märkt vin i glaset bidrar du till att vinkooperativet i Stellenbosch kan bygga en fotbollsplan till sina ungdomar.
Att Fairtrade är en väg ut ur fattigdom för världens fattiga finns det papper på. Och att villkoren verkligen efterlevs garanterar ILO, FNs organ för arbete, rättvisa och mänskliga rättigheter.
|
|
 |
|
|
|
|
|
Vad vi
äter har inverkan på alltifrån klimatet, övergödning av våra hav, den
biologiska mångfalden och övergödning av sjöar och vattendrag. Det påverkar
också vår hälsa. WHO, FN:s världshälsoorganisation, har i dagarna presenterat
en rapport som säger att kemikalier ligger bakom flera folksjukdomar.
Nästa gång du går till affären kan du byta ut fem varor till
ekologiska. Det uppmanar Naturskyddsföreningen i sin kampanj denna vecka. Byt gärna
ut kaffe, bananer, vindruvor, kött och potatis. De finns i affärerna och just
dessa varor ger en rejäl miljövinst.
|
|
|
|
|
|
|
|
Det behöver inte vara dyrare att äta ekologiskt om man drar
mer på köttet och köper mindre halvfabrikat.
Studenterna Elsa Fries och Joakim Saxe på
kostvetarprogrammet vid Uppsala Universitet har jämfört PRO:s standardmatkasse
med en motsvarande ekomatkasse. PRO-kassen kostar 1 257 kr och ekokassen en
krona mindre. Skillnaden mellan kassarna är att ekokassen bara innehåller två
kilo kött men mer grönsaker, rotfrukter, bönor och kål än PRO-kassens fem kilo
kött.
Utsläppen av klimatgaser från produktionen av matvarorna i PRO-kassen
är 133 kg men bara 50 kg för ekokassen. (källa: Sveriges Natur nr 4/13)
|
|
|
|
|
|
|
Den mat vi äter, och den vi slänger, står för omkring 25% av medelsvenskens klimatpåverkan. Nu finns en lista: Mat-klimatlistan 1.0 som visar hur mycket CO2 utsläpp olika typer av livsmedel orsakar.
Jordbruket och övriga led i livsmedelskedjan måste bli bättre på att producera livsmedel med minskade växthusgasutsläpp. Dock räcker inte det för att klimatmålen ska nås, även konsumtionsmönstren, vad vi äter, måste förändras skriver Elin Röös i sin rapport Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU.
I Mat-klimat-listan finns siffror för ett antal olika råvaror och rätter som på olika sätt genomför växthusgasberäkningar (i dagligt tal CO2 utsläpp) för olika typer av kosthållning.
OBS. Tänk på att ett kilo nötkött bara räcker till 5 - 10 medan 1 kilo torkade bönor ger 12-13 portioner. Och ett kilo kaffe ger många många koppar medan en liter läsk bara 6 små glas.
Listan skulle se något annorlunda ut om CO2 beräknades per kcal i stället dvs hur mycket energi man får av ett livsmedel...Det skulle gynna nötkött, grädde och ägg och missgynna bönor, potatis, fisk.
Klimatavtryck från olika livsmedelsgrupper (Klimatavtrycken innehåller utsläpp från primärproduktionen inklusive insatsvaror, förädling, förpackning och transport till men inte inom Sverige.)
Kategori, Klimatavtryck (kg CO2e/kg produkt) Medelvärde (variation)
P R O T E I N K Ä L L O R
Nötkött 26 (17-40) Per kg benfritt kött
Lammkött 21 (15-33) Per kg benfritt kött
Viltkött 0,5 (--) Per kg benfritt kött
Fläskkött 6 (4-8) Per kg benfritt kött
Fågelkött 3 (1,7-4) Per kg benfritt kött
Köttfärs 16 (9-24) 50% nöt och 50% fläsk
Chark 7 (4-10) Falukorv 40% kötthalt
Fisk 3 (1,5-7) Per kg filé
Ägg 1,5 (1,4-4,6) Per kg ägg
Quorn 4 (2,5-5) Per kg Quorn
Nötter 1,5 (1-2,8) Per kg nötter
Baljväxter 0,7 (0,2-1,4) Per kg torkad vara
M E J E R I P R O D U K T E R
Mjölk, fil, yoghurt 1 (0,8-2,5) Per liter/kg vara
Grädde 4 (2-6) Per liter/kg grädde
Ost 8 (6-11) Per kg ost
Smör 8 (6-10) Per kg smör
Mejeri övrigt 2 (1-5) Per kg vara
K O L H Y D R A T K Ä L L O R
Ris 2 (1,5-3) Per kg torrt ris
Potatis 0,1 (0,1-1) Per kg oskalad potatis
Pasta 0,8 (--) Per kg torr pasta
Bröd 0,8 (0,5-1,2) Per kg bröd
Mjöl, socker, gryn 0,6 (0,4-0,9) Per kg mjöl/socker/torra gryn
FR U K T O C H G R Ö N T
Frukt Norden 0,2 (0,1-0,3) Per kg frukt med skal
Frukt import 0,6 (0,2-1,2) Per kg frukt med skal
Salladsgrönsaker Norden 1 (0,2-6) Per kg grönsak med skal
Salladsgrönsaker import 1,4 (0,6-6,5) Per kg grönsak med skal
Rotfrukter, lök och kål 0,2 (0,1-0,9) Per kg vara med skal
Grönt/frukt flyg 11 Per kg vara med skal
Juice och sylt 3 (2-7) Per liter oblandad juice (för spädning 1 till 4)
F E T T E R, S Å S E R O K R Y D D O R
Margarin 1,5 (1-1,6) Per kg margarin
Olja 1,5 (0,5-2,5) Per kg/liter olja
Sås, kryddor 1 Per kg vara
U T R Y M M E S M A T
Kaffe, te 3 (2-10) Per kg torrvara
Läsk 0,3 Per liter läsk
Godis 2 (1-4) Per kg godis
Chips 2 Per kg chips
Glass 2 Per kg glass
F Ä R D I G R Ä T T E R
Rätt med kött 2 (1-5) Per färdigrätt
Rätt med fisk 1 (0,5-1,5) Per färdigrätt
Rätt vegetarisk 0,5 (0,4-0,8) Per färdigrätt
Till sist, en brasklapp från Elin Röös: Mat-klimat-listan behandlar endast miljömålet Klimatpåverkan och ska inte användas som ensamt verktyg vid kostplanering. Det är nödvändigt att även beakta miljöaspekter såsom biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och antibiotika, samt andra aspekter såsom djurvälfärd och, självfallet, näringsinnehåll. Mat-klimat-listan innehåller klimatavtryckssiffor av bokföringskaraktär, d.v.s. siffrorna visar på utsläpp av växthusgaser såsom produktionen ser ut nu och i ett statiskt läge, och säger ingenting om hur utsläppen på sikt kan förändras när efterfrågan på ett visst livsmedel ökar.
|
|
|
|
|
|
|
|
Föreningen Äkta vara som verkar för livsmedel av bra kvalitet
och med så få E-nummer som möjligt, har startat sin förmedling av fallfrukt: Via
föreningens hemsida kan du lägga in en gratisannons, skänka bort din fallfrukt
och hoppas att någon kommer och "befriar" din gräsmatta.
Den som vill ta hand om fallfrukt kollar på kartan och ser
var närmaste äppelgivare finns.
Smart, roligt och värt att sprida tycker vi på MUMS. Kanske finns annat att dela på... Och alla ni som är äppelallergiska; Färska, nyplockade äpplen ger betydligt färre allergiska reaktioner. Vid lagringen, desto mer ju längre lagringstid, förändras fruktens proteiner och allergenerna ökar. Många med mig kan inte längre njuta denna ljuva frukt. Närodlat och kanske allra mest härodlat är bäst! Ugnsbakade äpplen med mandel är ett perfekt recept för dig som vill ta hand om fallfrukt. Kantstötta äpplen blir lika läckra som helt släta...
L.B. September 2013
|
|
 |
|
|
|
|
|
Skolmaten har kritiserats, många gånger med all rätt, de
senaste åren. Givetvis finns det bra skolmat. Ett krav som alla föräldrar kan
ställa på sina barns skolmat är att den till stor del är ekologisk och
klimatsmart. Ett krav som många kommuner uppfyller.
Hur mycket ekologiskt handlar din kommun in till skolor,
förskolor och äldreomsorg? Bäst är Borlänge med 46 % tätt följt av Södertälje
och Lund. Kommuner som definitivt inte tillhör de rikaste i landet. Södertälje
och Borlänge toppar också listan på de kommuner som tar emot mest flyktingar
per invånare. Möjligheten och viljan att ha en stor andel ekologiskt handlar
snarare om skicklighet och medvetenhet hos kostledning, kockar och politiker. Och väljarkår.
Mycket ekologisk mat kan alla kök ha oavsett om de är
mottagningskök eller beredningskök, dvs kök där maten lagas mer eller mindre
från grunden. Köken kan utan större svårigheter gå över till att servera ekologisk
mjölk, ekologiskt bröd, ekologiskt odlad potatis och pasta. Tyvärr är tillgången
på ekologiska, svenska grönsaker begränsad men morötter, lök brukar nästan
alltid finnas året runt.
Ekologiskt ryms vanligtvis inom budget och du kan som
förälder och skattebetalare med gott samvete kräva mer ekologiskt till dina
barn. För hugade kommuner och kostchefer finns utmärkt hjälp och inspiration att få. Blanda
annat erbjuder Mums systerorganisation Ekomatcentrum kurser i varför och hur man
ökar mängden ekologisk och klimatsmart mat.
|
|
|
|
|
|
|
|
Hösten närmar sig och med den skörden. Frosten ligger på lur
och zucchini, bönor och exotiska grönsaker är känsliga även för någon enda
minusgrad. Hög tid att ta hand om trädgårdslandets överflöd med andra ord. Frysa, torka, mjölksyrejäsa liksom att konservera genom
värme eller med socker är beprövade metoder . Alla metoderna har sina för- och
nackdelar. Genom konservering bevarar vi livsmedlen för framtiden. De olika
metoderna räddar näring, smak och färg i olika hög grad eller rättare vissa
metoder passar bäst för olika näringsämnen.
Men; och detta är viktigt, gör vi inget förstörs de flesta
näringsämnen. Så fort som något är skördat börjar de naturliga
nedbrytningsprocesserna. Inte bara så att det gröna ruttnar utan vitaminer och
antioxidanter bryts ner, fettet härsknar ju längre tid olika livsmedel
förvaras. Desto sämre lagringsbetingelser ju snabbare. Potatis, rotfrukter,
vitkål liksom äpplen och päron kan lagras länge om de förvaras vid rätt
temperatur, lagom fuktighet och mörkt.
Syre (luft), ljus och vatten är de stora bovarna. Däremot är
inte hetta så farligt. Upphettning, åtminstone om den är snabb, bevarar mer än
den skadar. Upphettning tar visserligen död på en del av Vitamin-C och vissa
antioxidanter men stoppar också de naturliga nedbrytningsprocesserna av just
dessa ämnen. Enzymer dör vid plus 40 grader. Det gäller nedbrytande enzymer liksom
nyttiga. Ljus förstör näring, ger sämre
smak och färg. Förvara därför mörkt. Vatten löser ut de vattenlösliga
vitaminerna och framförallt mineralet kalium. Salt (natrium) i kokvattnet ökar
kaliumläckaget till kokvattnet. Koka därför aldrig grönsaker och potatis i
saltat vatten om du inte ska använda kokvattnet. Kalium skyddar bland annat mot
hjärt-kärlsjukdomar. Och koka alltid i minimalt med vatten eller ångkoka. Vid
mjölksyrejäsning använder man sig av mjölksyrebakterier och svampar. Att mjölksyrejäsa
kål och rotfrukter som morötter bevarar de flesta näringsämnen och göra dem mer
lättillgängliga. Mjölksyrejästa grönsaker ska förvaras kallt och inte upphettas
innan de äts. Socker bevarar också näringsämnen, smak och färg. De nedbrytande
processerna fördröjs.
Ta till vara så här:
Frysa
·
Sockerärter, gröna- /vaxbönor, gröna ärter,
broccolibuketter, romanesco. Ett kort uppkok (obs större grönsaker ska precis
koka igenom), i så lite vatten som möjligt och därefter snabb nedkylning. Förpacka
lufttätt. Då bevaras Vitamin-C och de flesta antioxidanterna bättre än om man
fryser in livsmedlet rått!
·
Spenat, mangold, grönkål och andra
bladgrönsaker. Lägg i en bottenskyla vatten och låt ”smälta” ned i eget spad. Rör om så att
bladen inte bränns. Har man brist på plats i frysen kan man mixa
bladgrönsakerna först , men obs. då är det ännu viktigare att de är förvällda.
·
Bär. Skiva, halvera stora bär som jordgubbar.
Varva alla bär direkt i en burk med lite socker.
·
Frukt. Plommon, körsbär ska delas, kärnas ur och
sockras mycket lätt. Ska plommonen användas som grönsak t.ex istället för krossade tomater
hoppar man över sockret men då bevaras inte Vitamin C och färg riktigt lika bra.
Äpple- och päronhalvor kan upphettas i ugn tills de knappt mjuknat eller så doppar
man dem (några i taget) i kokande vatten och styckfryser därefter.
·
Örtkryddor som dill, persilja, koriander kan frysas.
Många doppar en bukett i kokande vatten och kyler direkt i isvatten. Men är det
framförallt smaksättning och järn man är ute efter räcker det att bara hacka
dem grovt och lägga i lufttät burk. Mjölksyrejäsa
Bra recept på surkål finns här. Tänk
på att mjölksyrejäsning kräver lång tid och ett utrymme som håller runt 18
grader.
Torka
Man kan torka i speciella
elektriska mattorkar (ca 600 kronor ) eller i ugn. En mattork halverar torktiden och sparar
energiåtgången mångdubbelt. Vattenrika grönsaker, kål och lök blir bäst i tork
eller ugn. Att torka utan ”hjälpenergi” på ollor, galler eller i glesa korgar fungerar
ofta bra men tiden blir lång. Ställ gärna varmt och med god luftväxling. Utmärkt
för små bär, örtkryddor, svamp, blomblad. På tråd eller pinnar; Jättebra att
trä upp äppelringar, svamp och örtkryddor och hänga i ett fönster. Är snabbast sättet. Räkna trots allt
att torkningen tar mellan 3-24 timmar. Det
torkade ska förvaras mörkt och lufttätt. Jag brukar börja med att lägga det "färdig"torkade i
en papparspåse och först efter någon månad på burk eftersom jag är rädd att det
finns kvar lite, lite vatten. Fukt ger mögel.
·
Grönsaker som kål, mangold, spenat, nässlor och
rotfrukter. Kål strimlas och rotfrukter skärs tunt. Bladen kan vara hela. Förväll (blanchera)
snabbt innan torkningen så förkortas torktiden och näring, färg och smak
bevaras bättre.
·
Zucchini, lök, purjo, tomater ska inte förvällas
utan torkas tunt skivade.
·
Örtkryddor bind i buketter, förvälls snabbt,
doppa bara i kokande vatten och häng upp för lufttorkning .
·
Bär som jordgubbar skivas, små får vara hela och
läggs på ollor obs. lång temperatur krävs. En aning socker förkortar torktiden
och förbättrar smak, färg och näring. Nypon, krusbär, körsbär halveras, kärnas
och får ligga på olla eller i tork. Bär klarar ofta högre värme. Svarta vinbär,
blåbär och lingon är svåra att torka. Frys dem istället med lite socker eller
koka in till sylt.
·
Äpplen skivas och doppas i alternativ penslas med askorbin- eller citronsyrevatten, beräkna 1 ½ tsk syra per liter. Pressad
citron funkar också. Torkas upphängda, i mattork eller på ollor. Samma sak
gäller päron. Plommon måste förvällas innan torkning men kräver ändå mycket lång torktid då de innehåller mycket vatten.
Burkkonservara
Koka sylt och saft som vanligt
med socker. Häll sylten och saften i rena, heta burkar och flaskor. Fyll på ända
upp till kanten. Torka av den. Förslut
genast med ett lock med gummilist. Vanliga glasburkar som det varit ”fabrikssylt
och fabriksgurka” och dito flaskor som har lock med en tunn klistrad gummiring
/list funkar bra. Vänd upp och ner på burken, låt stå någon minut och vänd
tillbaka. Då strömmar den heta sylten, saften genom den minimala luftmängd som
finns kvar och dödar alla mögelsporer. När sylten svalnar bildas vakuum – du ser
det på att locket buktar in. Många gånger kan man höra hur det liksom klickar
till när locket böjs inåt. Förvara sylten mörkt. Däremot behöver burken inte
stå kallt så länge den är oöppnad. Inget konserveringsmedel behövs heller.
L.B. augusti 2013
|
|
 |
|
|
|
|
|
Nu när sommarvärmen smugit sig fram vill vi de flesta svalka sig med en god glass, och självklart vill vi ha den både ekologisk och KRAV-certifierad. Aktörerna som gör dessa dolda delikatesser är: Järnaglass, Lejonet & Björnen, Pipersglace, Sänkdalens Gård, Engelholmsglass, SIA glass samt en chokladstrut från Hemglass. Det är inte alltid helt lätt att hitta dessa krämiga varor, men besök er favorits hemsida och klicka er vidare till återförsäljare så kommer svaren att uppenbaras.
|
|
|
|
|
|
|
|
I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt. Enligt en studie finns det 14 resistenta ogräsarter som växtgift inte biter på på motsvarande en tredjedel av alla åkermark där majs, bomull och soja växer och arealen har fördubblats på två år. Värst drabbat är södern. I staten Georgia är 92 % av marken förorenad med resistenta ogräs. Därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel, bland annat bekämpningsmedlen dicamba och 2,4-diklorfenoxiättiksyra. Det sistnämnda är förbjudet i Sverige och ingick i ökända växtgifter som hormoslyr och Agent Orange. Forskaren Bill Curran från Penn State University tror att ogräsen kommer att utveckla resistens mot de växtgifterna också inom fem år. Han försöker därför övertyga lantbrukare att harva och plöja bort ogräsen också. (Källa: SR P1 Kotet: Genvägen)
|
|
|
|
|
|
|
|
Vilda pollinerare är minst lika viktiga i jordbrukslandskapet som honungsbin. Det har ett internationellt forskarteam kommit fram till efter att ha tittat på grödor i 19 länder på alla kontinenter utom Antarktis. Blomflugor, humlor, vilda bin, fåglar och fladdermöss är mycket viktiga pollinerare. Bara i Sverige uppskattas värdet av humlors ekosystemtjänst till cirka 900 millioner/år. Då räknas bara avsalugrödor, inte frukt och bär i privata trädgårdar eller i skogen. (Källa: Land Lantbruk och Humlor i Sverige, Bonnier Fakta) Ekosytemtjänster är naturens ?tjänster? till oss och samhället som vi får gratis, t ex vilda bär och svampar, vatten, nedbrytning av organiskt material.
|
|
 |
|
|
|
|
|
Hur mycket kött äter vi egentligen? Två siffror cirkulerar. Köttskeptikerna hävdar att det är 85 kilo medan de köttvänliga säger att den siffran är överdriven; konsumtionen är betydligt mindre; bara 46 kilo. Mums har det korrekta svaret. Den som lusläser Jordbruksverkets hemsida och klickar runt hittar mycket intressant. Den högre siffran anger totalvärdet på hela slaktkroppen med ben och allt. Mängden kilo har förövrigt stigit och senaste inofficiella siffran från Jordbruksverket är 87 kilo. Medan den lägre siffran, som idag är 51 kilo, bara räknar på rent kött, fryst eller färskt utan inälvor, stora ben och här är även svinnet är borträknat.
Men ingen av siffrorna är helt sann. För att få reda på hur mycket kött vi egentligen äter måste man förstås alla charkprodukter som innehåller kött och inälvor räknas med. Även hamburgaren och korven innehåller ju kött. Så den faktiska köttkonsumtionen är 72,50 kilo per person och år.
Läs mer om detta på jordbruksverkets blogg om siffror.
L.B. maj 2013
|
|
 |
|
|
|
|
|
Som första hamburgerkedja i Sverige har McDonalds lanserat ekologiska ägg i sina frukostmenyer. Det är den tredje ekologiska produkten i McDonalds sortiment. Sedan tidigare finns ekologiskt kaffe och mjölk. De ekologiska äggen blir en viktig ingrediens i McDonalds nylanserade frukostmenyer. Det kommer att handla om minst 1,6 miljoner ägg - förhoppningsvis mer, enligt Patrik Holm Thisner, inköps- och kvalitetsdirektör på McDonald´s Sverige. Ca 45 % av McDonalds nötkött till hamburgarna är svenskt, resten import. Inget av nötköttet är ekologiskt. McDonalds är restaurangbranschens största köpare av nötkött i Sverige. Nu väntar vi med spänning på vilken hamburgerkedja som kommer att bli först med en ekologisk hamburgare - för mig veterligen finns ingen ekologisk hamburgare på någon av alla hamburgerkedjorna i landet. Eva F (MUMS) 13 maj 2013
|
|
 |
|
|
|
|
Feta fiskar så som strömming, lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern bär på höga halter av miljögifter som dioxiner och PCB, enligt en rapport från Livsmedelsverket, skriver TT. Rapporten bygger på analyser som gjorts under de senaste 10 åren. För strömming är halterna högst i Bottenhavet och Bottenviken där de ofta överskrider gränsvärdena. I "egentliga" Östersjön är halterna relativt höga men ligger under gränsvärdena. SvD, 18 april 2013 PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet av det multinationella kemi- läkemedels- och jordbruksföretaget Monsanto. De räknas till gruppen långlivade organiska föroreningar. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer. Polyklorerade dibensodioxiner är en kategori av kemiska föreningar omfattande klorerade derivat av dibenso-1,4-dioxin. Totalt finns 210 olika kemiska föreningar i kategorin. I massmedier och miljödebatt används ofta termen "dioxin" eller "dioxiner" om föreningarna. Normalt avses någon av de ca 10 av dessa föreningar i kategorin som är mycket giftiga. De räknas till långlivade organiska föroreningar. Människan kan få i sig polyklorerade dibensodioxiner i låga doser genom fettrik mat och animaliska produkter i synnerhet fet havsfisk. Små mängder tycks kroppen dock kunna hantera utan komplikationer. Dock anger Livsmedelsverket att barn och fertila kvinnor inte ska äta strömming, öring och lax från till exempel Östersjön, Vänern eller Vättern, eller sik från Vänern och röding från Vättern, mer än ett par gånger per år. Foster och barn är mer känsliga än andra för polyklorerade dibensodioxiner. (Wikipedia) |
|
|
|
|
|
|
|
Den som äter mycket viltkött har ohälsosamt höga halter bly i blodet visar en undersökning från Livsmedelsverket. Även tungmetallerna kadmium och kvicksilver är undersökta. Trots att blyhalterna går ned har den som äter vilt minst en gång i månaden för höga blyhalter.
- Det är oroväckande att mer än var tredje person i undersökningen har blyhalter som ligger på nivåer där man inte kan utesluta skadliga effekter på njurarna. Var tredje kvinna i fertil ålder har blodblyvärden som innebär att fostrets neurologiska utveckling skulle kunna påverkas, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket. Orsaken till den höga halterna av bly är kopplat till viltkött beror troligtvis på användningen av blyhagel. Förbud mot blyhagel borde vara den självklara orsaken. Men jägarna har hittills motsatt sig detta...
Mycket kvicksilver finns framförallt i fisk, och då insjöfisk och stora rovfiskar. Halterna i blodet är acceptabla för människor men inte riktigt bra. Eftersom så få äter insjöfisk sågs det högsta halterna av kvicksilver hos dem som överhuvudtaget åt mycket fisk. För höga halter kvicksilver skadar hjärnans utveckling hos foster och små barn.,
Kadmium var den tredje tungmetallen som undersöktes. Kadmium tillförs jorden via konstgödsel och luftföroreningar, i första hand från ofullständig, småskalig sopförbränning. Bästa sättet att skydda sig mot kadmium är att äta tillräckligt med järnrik mat. Ett lågt Hb värde ökar riskerna för kadmiumförgiftning då kadmium vid järnbrist tar järnets plats i ämnesomsättningen. Unga kvinnor är mest utsatta. Även här skadas njurarna.
Cigarettrökning är en ännu större riskfaktor när det gäller för mycket bly, kvicksilver och kadmium.
Pressmeddelande från Livsmedelsverket. Hela undersökningen.
L.B maj 2013
|
|
 |
|
|
|
|
|
Vi äter allt mer på restaurang och av butikernas oförpackade färdigmat. Men informationen om maten är knapphändig eller obefintlig. Oftast framgår varken ingredienserna eller ursprunget vilket gör det omöjligt att göra aktiva val. I ett öppet brev till Livsmedelsverket kräver 14 konsumentorganisationer ändrade regler för märkning av maten. Information är nödvändigt för att kunna göra aktiva val som konsument - val som handlar om hälsa, miljö, djurskydd eller andra etiska ställningstaganden. Rätten att få veta vad vi stoppar i vår kropp är självklar och ska gälla oavsett om vi handlar i butiken eller på krogen. Livsmedelsmärkningen i Sverige står inför förändringar i och med genomförandet av en ny EU-lagstiftning. Sveriges Konsumenter och flera av dess medlemsorganisationer driver nu kampanjen ?Vad är det i maten? Klartext NU!? som syftar till att driva på för fullständig information om maten vi äter. Läs brevet till Livsmedelsverket på Sveriges Konsumenters webbplats.
|
|
|
|
|
|
|
|
I så gott som alla svenskodlade jordgubbar fanns rester av minst ett bekämpningsmedel. Så skulle man kunna redovisa resultatet från Livsmedelsverket senaste kontroll. Verket däremot poängterar att bara 4 % frukt och grönt överstiger gränsvärdena. Vi har läst hela rapporten. I Livsmedelsverkets rapport kan man läsa att i hela 64 % av de 1182 stickproverna på frukt och grönt fanns rester av bekämpningsmedel. Visserligen under gränsvärdena på vad som idag anses vara skadligt men...Är det något som allt fler forskare och inte bara toxikologer är oroande över så är den s.k. cocktaileffekten. Vad händer när vi blandar flera olika typer av gifter, om än små mängder? Det vet ingen idag. Därför känns verkets siffror oroande och är en anledning till att de bör uppmärksammas.
Svenskt är väl bättre än importerat? Ja, i det flesta fall. I svenskodlat innehåller "bara" 44 % av frukt och grönt proverna rester av bekämpningsmedel medan siffran för Eu är 66 % och för icke Eu länder 78 %. Här är jordgubbarna ett av undantagen; hela 96% av de svenskodlade gubbarna innehåller rester av minst ett bekämpningsmedel medan importgubbar från Eu "bara" i 62 % av fallen var "nedsmutsade".
Några siffror från rapporten: Citrusfrukter: 98 % giftrester, 4 % över gränsvärdena. Värst är citroner och grape. Eftersom mesta giftet finns i skalet bör man alltså inte använda rivet citronskal av konventionellt odlade citrusfrukter. Äpplen: 87 % innehöll rester, 2 % över gränsvärdena. i ett av proverna fanns sju olika gifter! Här hade man hoppats att det svenskodlade skulle sticka ut. Bara i 12 % av de svenska äppelproverna var fria från rester av bekämpningsmedel. Päron: 78 % innehöll rester, 3 % över gränsvärdena. Bordsdruvor: 92 %, 7 % överskrev gränsvärdena. Men vad värre är i 10 av de 74 stickproverna fanns rester av 12 olika bekämpningsmedel.
Sallat. 58 %, ingen över gränsvärdena
Slanggurka: 61 %, 1 % över gränsvärdena Tomat: 57 %, ingen över gränsvärdena Gojibär, torkade: 100 % och samtliga 100 % var över gränsvärdena. Men bara 5 prover testades... I torkade linser och konserverad persika återfanns inga rester. Hur är det med de ekologiska råvarorna? Bland stickproven hittades inget som innehöll rester av bekämpningsmedel. Inte förvånande däremot är det desto mer förvånande att stickproven från s.k. integrerad odlingen (IP), som säger att de sprutar bara när det behövs, oftare hade rester av bekämpningsmedel (53 %) än i den vanliga konventionella odlingen (38 %). Se sid 27 i rapporten.
L.B april 2013
|
|
|
|
|
|
|
|
Hälsingestintans vd Britt-Marie Stegs har starta ett nytt matupprop för ärlig och svensk mat. Med anledning av den senaste tidens stora matskandaler så har Britt-Marie Stegs frågat sig liksom många av oss: Varifrån kommer vår mat och vilken är dess historia innan den hamnar på vår tallrik? Får vi verkligen bra mat för våra matpengar? Trots att Sverige har ett av världens bästa jordbruk och svenska företag slår sig för bröstet och säger att svenskt mat är av yppersta kvalitet följer den ena skandalen på den andra. Vem kan man lita på? Ärliga livsmedelsföretag skulle vinna på ett krav om ursprungsmärkning. Nu får det bara nog. Nu måste politikerna göra något. Undertecknarna till uppropet tänker samla in minst 5000 namnunderskrifter för vår svenska matproduktion och överräcka denna lista till Jordbruksminister Eskil Erlandsson! De vill att Eskil svarar på följande tre frågor;
1) Vad tänker ni göra för att säkerställa att konsumenter i Sverige får veta vad de äter och att innehållet i maten stämmer?
2) Vad tänker du och regeringen göra när det gäller frågan om en korrekt ursprungslandsmärkning på färdigmat och halvfabrikat? 3) Vad tänker ni göra åt den pågående nedmonteringen av det svenska lantbruket? Mums stödjer förstås detta upprop. Vi vill ha Mat Utan en Massa Skräp. Vilket också inbegriper ekologisk och klimatsmart mat. Men tillskillnad från slakteriföretaget Hälsingestintan tycker vi att vi ska äta lite mindre kött men givetvis av en mycket bättre kvalitet än vad som finns i den diffusa färdigmaten.
Vill du också stödja uppropet? Skriv under här!
|
|
|
|
|
|
|
|
Många konsumenter vill vara säkra på att maten är helt fri från animaliska ingredienser. En ny märkning från Föreningen Djurens Rätt ska vägleda och garantera djurfri mat.
Det är inte alltid helt enkelt att lista ut vad som döljer sig bakom ingredienslistans ord. Och i takt med att allt fler vill välja vegetariskt blir problemt mer utbrett. Nu lanserar Djurens Rätt Sveriges första och sin egna veganska märkning: "100 % veganskt - Godkänd av Djurens Rätt." Mat utan alla animaliska ingredienser även mjölkprodukter, honung, gelatin, ostlöpe och ägg i alla dess former.
Först ut att märkas är varumärket Veggis alla sojaprodukter. På Mums receptsidor finns massor av "Veganska och vegetariska recept".
|
|
|
|
|
|
|
|
Det ska bli lättare för utvecklingsländer och andra länder utanför EU att exportera till EU. Men behöver vi verkligen importera? Är det inte alltid bättre med närodlat? Eu har just beslutat att det ska bli lättare att exportera ekologisk livsmedel till oss. Flera olika kontrollorgan kommer att erkännas. Bra förstås. Vi behöver importera bra livsmedel. Mycket av det vi anser som nödvändigt kan vi inte odla i Sverige. Och många gånger kan det faktiskt vara klimatsmartare att importera än att producera på hemmaplan. Transporter är långt ifrån det som kräver mest energi i den långa kedjan mellan jord och bord. Uppfödning och odling drar oftast mest energi. Och den transport som drar mest energi är den mellan butiken och hemmet, den som vi som konsumenter direkt ansvarar för. En växnade marknad för ekologiska livsmedel är definitivt något positivt. Ökad export från tredje gynnar utvecklingsländerna. Och för bonden i utvecklingsländer kan det innebära ett stort lyft om efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar. Hon (det är ofta kvinnor som är de verkliga bönderna) slipper kemiska gifter och dyrt konstgödsel. Lönsamheten i det lilla jordbruket ökar i länder där arbetskraft är billigare än insatsvaror som drivmedel, kemiska gifter och konstgödsel. Dessutom slipper bonden och hennes familj utsättas för riskerna med kemiska bekämpningsmedel. Skyddsutrustning och tydliga bruksanvisningar lyser ofta med sin frånvaro. Tusentals skadas varje år p.g.a kemiska gifter. Är det något man ska välja att lägga sina pengar på är ekologiska importerade livsmedel från tredje världen. Dessutom ska de helst var Fair Trade märkta så att bonden får schysst betalt. Då kan verkligen våra ekologiska val göra skillnad. Mer om de nya förordningarna:
|
|
|
|
|
|
|
|
Den 6 februari röstade EU-parlamentarikerna igenom ett reformförslag som ska åtgärda EU:s misslyckade fiskeripolitik, bland annat ett förbud mot överfiske och mot dumpning av fisk. Reformen innebär att EU:s medlemsländer blir ansvariga för att återuppbygga fiskbestånden. År 2015 måste medlemsländerna införa hållbara fångstkvoter som gör att bestånden är återhämtade senast 2020. I dag slängs mycket fisk tillbaka i havet, men i reformförslaget ingår att dumpning av fisk ska förbjudas.
I dagsläget är två tredjedelar av EU:s kommersiella fiskbestånd överfiskade. Enligt en undersökning som WWF låtit göra vill 88 procent av invånarna köpa hållbart fångad fisk. Men verkligheten är en annan. EU-ländernas fiskeministrar har bara följt forskarnas råd om kvoter i 13 procent av sina beslut. Istället har de ofta satt kvoter som i genomsnitt är 45 procent högre än de vetenskapliga rekommendationerna. Efter beslutet i parlamentet väntar tuffa förhandlingar med medlemsländernas fiskeministrar. Motstånd väntas från bland annat Spanien och Frankrike. (Källa: WWF) (foto: FreeDigitalPhotos, chayathonwong2000)
Mer om fisk och fiske.
|
|
|
|
|
|
|
I västvärlden behöver vi äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. Det är en av slutsatserna i en ny rapport där Jordbruksverket beskriver olika aspekter av en globalt hållbar köttkonsumtion. Rapporten En hållbar köttkonsumtion kan laddas ned från Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se.
Det är i synnerhet metangas från nötköttsproduktionen som bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. För alla djurslag har det betydelse hur djuren föds upp. Långsam uppfödning utomhus innebär i många fall större utsläpp än intensiv produktion inomhus, men kan å andra sidan innebära en bättre djurvälfärd.
Konsumtinen av kött kan i första hand minskas genom att vi i minskar på svinnet, enligt Jordbruksverket. Minst lika effektivt är att vi ökar vår konsumtion av baljväxter, frukt och grönsaker som kompensation för allt kött.
Svenskarna äter näst mest kött i hela EU och en stor del av detta kött är importerat. Enligt Jordbruksverkets statistik ökade den svenska konsumtionen av kött med 33 procent mellan 1980 och 2010 till 85 kg kött per person och år. 2010 åt vi 37 kg griskött, 26 kg nötkött, 18 kg fjäderfä (mest kyckling). Resterande 4 kg kött fördelades på vilt och lamm.
MUMS, 20130122, Eva Fröman
|
|
|
|
|
|
|
Fetma håller på att bli ett värre problem än hunger hävdar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Hoten växer mot människors hälsa och mot ekosystemen. 900 miljoner människor lider av hunger medan 1,5 miljarder människor är feta eller överviktiga. Allt fler i världen äter dieter som är mindre näringsrika men samtidigt mycket sötare och fetare. Dieterna ger stora fotavtryck i miljön, ökar utsläppen av växthusgaser och slösar med vattenresurserna. När människor får råd överger de sin traditionella till stor del vegetabiliska kost. De äter mer kött, mejeri, fett och socker, konstaterar FAO. Majs, ris och vete står för 60 procent av all energi från växtriket. Felnäring är också ett gigantiskt och växande problem. (Källa: Land Lantbruk 17/8-12)
|
|
|
|
|
|
|
Den amerikanska ekologiska livsmedelskedjan Whole Foods är börsnoterad på Wall Street. Härom veckan överträffades aktiemarknadens förväntningar och aktien stiger. Konsernen annonserade ökad vinst för andra kvartalet i år och aktien steg med 10 procent.
- I dessa svåra tider för detaljhandeln så är vi verkligen nöjda med att kunna presentera starka vinstsiffror för ännu ett kvartal. Vi är på rätt väg med våra expansionsplaner och vi tar viktiga marknadsandelar, säger Walter Robb som är koncernchef hos Whole Foods. Företaget omsätter drygt 18 miljarder Skr och vinsten skrevs upp för 2012 med ytterligare 3 procent per aktie till cirka 13 kronor per aktie. (Källa: Organic Market Info)
|
|
|
|
|
|
|
|
Matsvinnet ökar och hushållen är största bovarna enligt en färsk rapport från Naturvårdsverket. Hushåll, restauranger och butiker slänger allt mer mat. Årligen kastar svenskarna en miljon ton mat. Mycket av det som slängs skulle kunna ätas upp. Det krävs större medvetenhet om hur man ska köpa, förvara och tillaga sin mat. Svinnet ger upphov till onödiga utsläpp av växthusgaser. En tabell över hur stora koldioxidutsläpp som olika livsmedel och svinnet ger finns på Naturvårdsverkets hemsida. Rapporten om svinn kan laddas ner från Naturvårdsverkets hemsida.
|
|
|
|
|
|
|
|
Ekologisk mjölk innehåller mer nyttiga fettsyror än vanlig mjölk. Det beror framförallt på att ekologiska kor äter mer gräs än andra kor. Det fastställs i en ny forskningsrapport. Forskningsrapporten slår fast att näringsinnehållet i ekologiska och konventionella mjölkprodukter skiljer sig åt eftersom ekologiska kor äter mer gräs (grovfoder), än andra kor som äter mer spannmål (kraftfoder). Det korna äter speglas i mjölken. Om djuren äter mycket gräs så blir mjölken bättre, den får en högre kvalitet i slutändan. Framförallt visar det sig att ekologisk mjölk innehåller mer omega-3-fettsyror i jämförelse med annan mjölk, enligt Alicja Wolk, Professor i nutritionsepidemiologi vid Institutet för miljömedicin, i en kommentar till rapporten. Rapporten visar att de ekologiska mjölkprodukterna har en bättre komposition av näringsämnen och innehåller mer protein. Äter man till exempel mjölkprodukter med hög fetthalt, som ost, kan effekterna av den mer fördelaktiga sammansättningen av fettsyror i ekologiska produkter bli större, säger Alicja Wolk. Läs mer på KRAV
|
|
 |
|
|
|
|
|
Halterna av flera skadliga ämnen i maten, bland annat dioxin och bromerade flamskyddsmedel, har sjunkit de senaste tio åren. Antalet bekämpningsmedel som hittas i livsmedel är också få, och när de finns är halterna låga. Det visar Livsmedelsverkets undersökning Matkorgen 2010. Matkorgen 2010 är Livsmedelsverkets tredje stora undersökning av en typisk svensk "matkorg". Innehållet i matkorgen utgår från Jordbruksverkets livsmedelsstatistik. Bekämpningsmedel, skadliga metaller, som aluminium, bly och kadmium, och organiska miljöföroreningar, som dioxiner och bromerade flamskyddsmedel, har analyserats. Utifrån resultaten har verket beräknat hur mycket en genomsnittskonsument kan utsättas för av de olika ämnena. Resultaten är överlag ganska positiva. Av 400 olika bekämpningsmedel hittades endast tio stycken, samtliga i frukt eller grönsaker. I övriga livsmedelsgrupper hittades inga bekämpningsmedelsrester alls. - Man skulle kunna tro att detta är ett större problem, men vår undersökning visar att man inte behöver vara så orolig för bekämpningsmedel i maten. Med de här halterna ligger snittinnehållet av bekämpningsmedel långt under de nivåer som kan innebära en risk för hälsan, säger Per Ola Darnerud, toxikolog på Livsmedelsverket. Läs mer!
|
|
|
|
|
|
|
|
Svenskt Sigill och KRAV har tagit fram klimatkrav för svenskt nötkött. Bland annat krävs en omplett energikartläggning på hela gården, att bara förnyelsebar el används, att 70 procent av fodret ska vara producerat på gården och att särskild omsorg ägnas åt djurens hälsa eftersom låga klimatutsläpp också kräver att djuren växer bra. Ändå är det inte klimatsmart att äta så mycket nötkött som vi gör. Den största klimatpåverkan kommer av idisslares matsmältning som producerar stora mängder metangas när gräs och klöver omvandlas till kött och mjölk. Vi borde inte äta kött så ofta och inte så stora köttportioner. När vi ändå väljer att äta nötkött kan vi välja klimatcertifierat eller ett naturbeteskött eftersom dessa nötkreatur spelar en väldigt viktig roll för den biologiska mångfalden och för att hålla hagar och ängar öppna.
|
|
|
|
|
|
|
|
Bina håller på att försvinna. Att de dör beror bland annat på användningen av l och att man bedriver jordbruk som minskar den biologiska mångfalden. Två tredjedelar av alla grödor som odlas i världen är idag pollinerade och till största delen av bin. Det är ett jobb som värderas till flera hundra miljarder kronor. Bristen på bin har till exempel gjort att man i Kina måste pollinera träd och blommor för hand. Om bidöden fortsätter så att till exempel fruktblommor måste pollineras för hand kommer äpplen att vara avsevärt dyrare än nu. Bina jobbar gratis och vi tar dem för givet. Läs mer!
|
|
|
|
|
|
|
|
Tvåhundra tjugotvå hälsopåståenden för livsmedel är numera tillåtna. Alla med tillräcklig vetenskaplig grund för att kunna säga att näringsämnen och andra ämnen (t.ex. växtsteroler/växtstanoler) har en viss betydelse för kroppens funktioner eller för viktkontroll. De flesta godkända hälsopåståendena gäller vitaminer, mineraler, fettsyror, protein och specifika fiber. Valnötter, fermenterat rött ris, olivolja, vetekli, sockerfritt tuggummi är bland de fåtal livsmedel som kan kopplas till specifika hälsopåståenden. Fortfarande är det tillåtet att t.ex. på fullkornbröd av råg skriva: "Rågfiber bidrar till normal tarmfunktion". Däremot är alla hälsopåståenden om probiotiska bakterier borttagna förutom: "Levande yoghurtkultur eller syrad mjölk förbättrar laktosnedbrytningen i produkten hos individer som har problem med att bryta ner laktos". Så det går inte att skriva vare sig att probiotiska bakterier ger bättre tarmflora eller ger längre mättnad.
Alla de vitaminer, mineraler och fibrer som finns i frukt, grönt och nötter får också användas i marknadsföringen av det gröna. För så är det ju fortfarande; bästa hälsoåtgärd är att äta minst 5 portioner frukt och grönt om dagen. Då laddar man bl.a. med pektin (kostfiber), folat, Vitamin C, kalcium, magnesium, fleromättade fettsyror (nötter)...Om kött och fisk är det tillåtet att påpeka: Kött eller fisk bidrar till att förbättra järnupptaget när kött eller fisk äts tillsammans med andra livsmedel som innehåller järn.
De godkända hälsopåståenden är resultatet av en mycket omfattande process som pågått i mer än fyra år inom EU. De europeiska livsmedelsföretagen, inklusive kosttillskottsföretagen, skickade in sina förslag till hälsopåståenden i januari 2008. Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har utvärderat de vetenskapliga underlagen. EU-kommissionen har utifrån medlemsstaternas stöd sedan godkänt de hälsopåståenden som har vetenskapligt stöd. Ännu är inte alla påståenden granskade. Några fler kan komma att bli godkända.
|
|
|
|
|
|
|
|
Bekämpningsmedel påverkade råttor tre generationer efter att modern utsatts för giftet. Den här typen av långtidseffekter fångas inte upp i metoderna för godkännande av bekämpningsmedel. Ett tidigare vanligt bekämpningsmedel mot svampsjukdomar, vinclozolin, ändrar stressresponsen hos råttor tre generationer efter exponering, enligt forskare i USA. Vinclozolin har sedan tidigare varit känt för att vara hormonstörande och kan orsaka lägre fertilitet hos hanar flera generationer efter exponeringen. Man har även känt till att ämnet kan orsaka epigenetiska effekter. Epigenetiska effekter betyder att arvsmassans aktivitet förändras utan att arvsmassan (DNA) förändras. Denna reglering av genaktivitet kan även vara ärftlig. Nu har forskare även kunnat visa att vinclozolin-exponering leder till förändrad stressrespons hos råttor tre generationer efter exponering. I den aktuella studien exponerade forskarna dräktiga råttor för vinclozolin. En kontrollgrupp blev inte exponerad. Hälften av avkomman tre generationer senare blev utsatta för stress under uppväxten, och i flera experiment testades senare olika beteenden. Totalt ingick 71 råttor i studien av den tredje generationen. Forskarna visade att fysiologin, beteendet, metabolisk aktivitet, samt RNA-molekyler i vissa regioner av hjärnan skiljde sig mellan avkommorna till exponerade och icke exponerade råttor. Användning av vinclozolin förbjöds i Sverige 1996. Dosen som råttorna i studien fick var dessutom mycket hög. Betydelsen av denna studie ligger därför inte i faran för konsumenter att exponeras för just vinclozolin. Däremot visar studien ett exempel på en långtidseffekt av bekämpningsmedelsexponering som antagligen inte skulle gå att upptäcka i dagens metod för godkännande av bekämpningsmedel. Det har inte heller tidigare varit känt att en exponering för något gift kan påverka stressrespons efter flera generationer. (Källa: EPOK, Sveriges Lantbruksuniversitet)
|
|
|
|
|
|
|
|
Nyligen genomförde Naturskyddsföreningen ett seminarium med ovanstående titel. Föredragshållare med erfarenhet från flera kontinenter och utvecklingsländer bekräftade att det är möjligt och nödvändigt. Det är bara i den rika världen, där vi odlar med insatsmedel som konstgödsel och bekämpningsmedel som skördarna minskar något vid omläggning till ekologisk odling, cirka 5-10 %. I fattiga länder ökar skördarna rejält. Det beror på att man odlar småskaligt och har flera olika grödor och husdjur ? till exempel kan gris, kyckling och ägg produceras med skörderester och matavfall. I storskaliga system blir det istället svinn. Några siffror: 85 % av världens jordbruk är mindre än 2 hektar. Dessa småjordbruk producerar 70 % av maten i världen. Energin i den mat som världen producerar räcker till 14 miljarder människor. Läs mer!
|
|
|
|
|
|
|
|
Jordbruks- och kemiföretaget Monsanto fick i början av april klartecken att bedriva GMO-odlingar i Skåne på försök. Det handlar om en genetiskt modifierad sockerbeta som gjorts motståndskraftig mot ogräsbekämpningsmedlet Glyfosfat. Testodlingar på max tre hektar per år kan nu genomföras i fem skånska kommuner. I år är odlingar planerade i Kävlinge oc Kristianstad. Monsanto lyfts ofta fram av det organiserade GMO-motståndet, som en global spelare med syfte att förändra strukturen på hela världens jordbruk. För Staffan Eklöf, handläggare på JOrdbruksverket, är det dock ingen speciell dramatik i just detta odlingstillstånd. - Varje år godkänns ett antal försöksodlingar med genmodifierade grödor, både för kommersiella aktörer och för forkskning vid högskolorna. Tillstånden löper vanligtvis under fem år. Fältförsök med just den här sockerbetan har utförts i Sverige sedan 2005. Syftet med odlingarna är att se hur sockerbetorna beter sig i skånskt odlingklimat. (Källa: Miljörapporten Direkt)
|
|
|
|
|
|
|
På senare år har nya fiskar, fiskprodukter och skaldjur dykt upp i fiskdiskarna. Livsmedelsverket har undersökt de nya arterna och resultaten visar på ett stort innehåll av nyttiga näringsämnen. Sammanlagt har 34 fiskar, skaldjur och fiskprodukter undersökts.
- Sill och makrill är exempel på bra val. De innehåller mycket nyttigt fett och är också bra ur miljösynpunkt. Det är inte alla fiskar och fiskprodukter som är bra miljöval men med makrill och sill är du säker, säger Anna Karin Lindroos, chef för Livsmedelsdataenheten på Livsmedelsverket.
Hälften av de analyserade fiskarna, fiskprodukterna och skaldjuren innehöll mycket vitamin D, det vill säga mer än 1,6 mikrogram per 100 gram. De flesta fiskar och fiskprodukter innehåller mer än hela det rekommenderade dagliga intaget per portion.
Alla analyserade fiskar, fiskprodukter och skaldjur var källor till selen och ungefär två tredjedelar var även källa till jod. För selen räcker en portion blåmusslor eller hoki för att uppfylla hela det rekommenderade dagliga intaget medan det för jod räckte med en portion av sej. Vissa fiskar som makrill i tomatsås, inlagd och färsk sill, innehöll hela det rekommenderade dagliga intaget av omega-3-fett per portion (100-150 g). Däremot kunde inte de tropiskt odlade fiskarna tilapia och pangasiusmal och de för barn så vanliga fiskprodukterna - fiskbullar och fiskpinnar - klassas som källa till omega-3-fett. - Fisk innehåller nyttigt fett, vitamin D, jod och selen och vårt råd är att äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Variera fisksorterna och välj helst fisk som är märkt med MSC eller KRAV. Då har du gjort något bra för dig själv och miljön, säger Anna Karin Lindroos. Analyserna visar också att fisk, fiskprodukter och skaldjur innehåller en hel del protein, vitamin B12 och fosfor. Framför allt var halterna av vitamin B12 höga och två tredjedelar av fiskarna innehöll mer än hela det rekommenderade dagliga intaget av vitamin B12 per 100 gram. Analysen av fisk skaldjur och fiskprodukter ingår i Livsmedelsverkets årliga analysprojekt som genomförs för att uppdatera livsmedelsdatabasen med näringsvärden för baslivsmedel. Länk till fiskrapporten Ytterligare upplysningar: Anna-Karin Lindroos, chef för Livsmedelsdataenheten, Livsmedelsverket, 070 ? 221 01 34, Livsmedelsverkets pressjour, 018 ? 17 53 40
|
|
|
|
|
|
|
|
I morgon på Livdagen är det för andra året i följd "Linssoppans dag". Då uppmanar vi alla vänner av linssoppa att sprida budskapet om att linssoppa är läckert och livgivande. Sätt upp linssoppa på lunch- och skolrestaurangernas menyer. Fresta barn och åldringar med linssoppa denna dag! Njut en god tallrik hemma. Skriver du? Publicera något om linssoppa ( ett minne, ett recept, en undran...) på din blogg, i din tidning. på facebook osv. Varför just linssoppa? Få rätter är så enkla, billiga, närande och kan bli så läckra som linssoppa. Njutning i vardagen är viktigt. Vardagsgastronomi kan vi alla tillåta oss oavsett tjocklek på börsen. Linssoppa gillar de flesta; från dagisbarn, praktiserande veganer till köttälskare. Det är lätt att älska linssoppa. I en världen där vi borde äta lite mindre kött (somliga av oss) är linssoppa ett lätt steg att ta. Det är inte frågan om någon uppoffring. Linser är även på andra vis klimatsmart. Visserligen tror jag inte att det finns någon kommersiell odling av linser i Sverige (förr odlades linser i Sverige!) men det är ett livsmedel som kan transporteras klimatsnålt och kräver ingen kylförvaring. Linser, som alla andra baljväxter fixerar luftens kväve, behövs i ett modernt växelbruk. De göder andra gröder. Välj i första hand ekologiska linser så gynnar du ett naturanpassat jordbruk även i andra länder. Låt oss sudda ut linssoppans rykte om att vara trist nödkost. Låt hundra, tusen läckra, livgivande linssoppor koka den 12 april. Sprid vidare! Linssoppans dag på twitter: #linssoppa12april Här hittar du förra årets succé och här finns en annan läcker. I morgon kommer ytterligare en...
|
|
|
|
|
|
|
Ett samarbete mellan icke-vinstdrivande miljövårdsorganisationer som Världsnaturfonden och internationell lantbruksnäring erbjuder storföretag miljöcertifiering mot vaga löften om odling med "ekologiska" metoder. Kan man lita på denna nya miljömärkning eller rör det sig om greenwashing, undrar forskaren Jonathan R. Latham i en artikel i Fria Tidningen.
Jonathan R. Latham är en av grundarna och verkställande direktör för Bioscience Resource Project, som är utgivare av Independent Science News (independentsciencenews.org).
|
|
|
|
|
|
|
Enligt en ny Sifo-undersökning är konsumenters kännedom om KRAV-märket hög, 98 procent. Undersökningen visar också att var femte konsument, 21 procent, vill köpa mer KRAV-märkt mat.
- Det visar på styrkan hos märket. Det känns extra bra att vi inte tappar i kännedom trots att vi sedan två år har ett nytt KRAV-märke, säger Katarina Wolf, Marknadschef, KRAV.
För andra året i rad visar Sifo-undersökningen på en stor tillväxtpotential då ytterligare cirka en miljon konsumenter, 21 procent, svarar att de vill köpa mer KRAV-märkt mat.Svaren visar också att konsumenters uppfattning om KRAV har breddats. Från att tidigare främst ha förknippats med miljö och natur kopplas nu KRAV-märket i allt högre grad ihop med god smak, rättvisa och småskaligt.
- Det är roligt att konsumenter uppfattar KRAV-märkets bredd, eftersom bredden också är vår styrka. Ingen annan ekologisk märkning i Sverige går lika långt som vi vad gäller djurens välfärd, minskad klimatpåverkan och socialt ansvarstagande, säger Katarina Wolf. (KRAV, 20120307)
Läser mer här.
|
|
|
|
|
|
|
Ny forskning som presenterats från Lunds Universitet visar att den naturliga pollineringen är mer vanlig i ekologisk odling. Andelen fullt pollinerade plantor var betydligt högre på de ekologiska gårdarna i en studie av skånska jordgubbsplantor. Studien baseras på forskning gjord på tolv gårdar med jordgubbsodling i Skåne.
På KRAV-gårdarna blev 45 procent av jordgubbsplantorna fullt pollinerade med an motsvarande siffror på de konventionella gårdarna var 17 procent. Studien visade också att positiva effekter som kvalitets- och kvantitetshöjning blev synliga efter 2-4 år efter att gården KRAV-certifierats.
Den naturliga pollineringen är en ekosystemtjänst vars värde uppdagas allt mer. I rapsodling kan god tillgång på pollinerare ge en skördeökning på runt 20 procent. (Källa Ekoweb, 20120306)
|
|
|
|
|
|
|
|
Vilda pollinerare är minst lika viktiga i jordbrukslandskapet som honungsbin. Det har ett internationellt forskarteam kommit fram till efter att ha tittat på grödor i 19 länder på alla kontinenter utom Antarktis. Blomflugor, humlor, vilda bin, fåglar och fladdermöss är mycket viktiga pollinerare. Bara i Sverige uppskattas värdet av humlors ekosystemtjänst till cirka 900 millioner/år. Då räknas bara avsalugrödor, inte frukt och bär i privata trädgårdar eller i skogen. (Källa: Land Lantbruk och Humlor i Sverige, Bonnier Fakta) Ekosytemtjänster är naturens ?tjänster? till oss och samhället som vi får gratis, t ex vilda bär och svampar, vatten, nedbrytning av organiskt material.
|
|
|
|
|