MUMS miljömat ANNONSERA
OM MUMS
KONTAKT
HemRåvaranMiljö & HälsaReceptVeckans matNäringsberäkningarNytt & NoteratHandla & Äta
Miljö
Mat & Klimat
Ekologiskt
Miljömärkning
Fisk
Närproducerat
Säsong
Bekämpningsmedel och GMO
Hälsa
Näring
Ät S.M.A.R.T.
Tallriksmodellen
Näringsriktigt SLV
Olika dieter
Näringsnytt

Vegan, javisst

 

En vegansk mathållning innehåller inga animaliska livsmedel. Varken mjölk, smör, gelégodis eller honung platsar i det veganska skafferiet. Finns det inte risk för näringsbrist utan kött? Som vegan måste man komplettera med några vitaminer.

Proteinbrist behöver inte vara något problem. Bra vegetabilisk protein finns i olika typer av baljväxter, frön, nötter med också i gröna bladgrönsaker, säd. Särskilt soja och quinoa har en bra sammansättning av aminosyror, proteinernas grundstenar. Även potatis har en bra proteinkvalitet men halten är relativt låg. Genom att kombinera olika proteinkällor tex säd, bröd, majs eller ris med baljväxter, tofu, gröna blad eller nötter får man de nödvändiga aminosyrorna och därmed en hög proteinkvalitet 

Spar på det veganska proteinet genom att tillräckligt energirikt dvs mycket kcal. Kroppen prioriterar alltid energin först. När det finns för lite kolhydrater och fett bryter kroppen ned protein till energi istället för bygga upp muskler, blod och olika typer av livsviktiga enzymer. En veganskt kost ska innehålla rejält med fett. Allra helst i form av nötter, frön som samtidigt också ger protein och olika typer av mineraler. Fett från raps-, valnöt- eller hampaolja, avokado och linfrö ger dessutom byggstenar till de livsviktiga Omega 3 fettsyrorna.

Vilka vitaminer och andra ämnen saknas i den veganska kosten? Vitamin D som människan kan ta upp från solens strålar på sommaren finns inte i några vegetabiliska livsmedel med undantag av svamp som växer i solen ex. kantareller, soppor. Under vintern bör man ta tillskott av Vitamin D. Brist på vitaminet ökar risken för benskörhet, benmjukhet, vårdepressioner, olika typer av infektioner och ett tillskott på Vitamin D kan minska risken för cancer m.m.(kolla under rubriken "näringsnytt", scrolla ner så kommer mycket info om Vitamin D.)

Jod är en mineral som egentligen bara finns i havsfisk, alger och i joderat salt. Jod är livsviktigt för hjärnans och nervsystemets utveckling. Använd alltid joderat salt i matlagningen och kolla att ditt "fingersalt" är joderat. I färdigmat används sällan jodsalt. Vissa arter av alger: Arame, Hijiki och framförallt Kombu innehåller mycket höga doser av jod och ska bara ätas någon gång i veckan. Nori- och wakamealger kan däremot ätas dagligen.

Vitamin B 12 återfinns bara i animaliska livsmedel. Använd vegansk mjölkersättning som är berikad och ta gärna en tablett B 12 om dagen åtminstone när du är gravid.(Ge inte risdryck åt barn under 6 år. Ris innehåller rester av arsenik och i form av dryck blir halten farligt hög.) B12 brist ger svåra neurologiska skador och med ett enkelt blodprov på vårdcentralen kan man kolla sin status.  

Många unga kvinnor och även barn kan ha problem att få tillräckligt med järn. Bra veganska järnkällor är alla baljväxter, nötter och frön. Gröna blad särskilt nässlor och grönkål innehåller mycket. Kombinera alltid järnrika livsmedel med Vitamin C rika livsmedel som färsk frukt, bär och grönsaker, rotfrukter så underlättas upptaget av järn och även zink. Undvik kaffe och te i samband med järnrika måltider. Dryckerna försämrar upptaget.

Mer utförliga kostråd för veganer finns här. Där nutritionisten Pernilla Berg, själv vegan, ger fler upplysningar. 

Vad som är viktigt att också säga; veganer äter vanligtvis hälsosammare, lever längre, får betydligt mer av vitaminer och antioxidanter, är mer sällan övervikta än alla som äter en blandkost.

Dessutom är en vegansk måltidsordning den som ger minst klimatpåverkan och kräver minst odlingsmark. Visserligen odlas t.ex soja i tropiska områden men det är framförallt köttätarna och mjölkdrickarna som använder soja. Det går mångdubbelt mer soja till djuruppfödning än till färdiga livsmedel av soja. För varje kilo kött går det åt minst 2 kilo soja eller andra baljväxter. Även mjölkkor äter soja. Soja för direktkonsumtion inom Europa och i form av dryck, färs odlas nästan uteslutande i södra Europa. Se upp med soja från USA. Den är med största sannolikhet genmodifierad och behöver inte heller märkas.

Visserligen kräver många veganska råvaror långa transporter men transporterna är i det närmaste betydelselösa jämfört med djuruppfödning vad gäller växthusgaspåslag och klimatpåverkan.       

På Mums finnas många veganska och vegetariska recept.

FalafellGrönkålSensommarskörd

5:2 metoden vägen till ett långt liv eller

 

Senaste hälsotrenden vad gäller att gå ned i vikt, må bra och leva länge är den s.k. 5:2 metoden. Fungerar den eller är det bara en av raden av mirakelkurer?

Forskningen bakom och de vetenskapliga fakta som bevisar att BBC läkaren Michael Mosley och mode-, mat- och bantningsjournalisten Mimi Spencers metod fungerar bättre än andra bantningsmetoder är tveksam skriver Tidningen Dietistaktuellt. Det är heller inte bevisat att metoden ger ett långt liv.

Grunden i metoden är halvfasta 2 dagar i veckan och övriga dagar kan man äta som vanligt. Äter man mindre går man ner i vikt. Viktnedgång minskar risken för diabetes ty 2, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar om man är överviktig de är inget nytt. Men är halvfasta  två dagar i veckan bästa metoden att gå ned i vikt? Beror säkert på vem man är. Bulimiker och andra som har problem med portionsstorlekarna bör inte pröva...Äta minimalt ibland och mycket andra dagar passar definitivt inte en hetsätare. Om halvfasta och undervikt är nyttigt och ger ett långt liv är även det mycket tveksamt. Beror det inte också på hur mycket man rör sig, hur lycklig man är, hur rikt ens social liv är och vilka gener man fått? Dessutom: undervikt bland äldre är ett mycket allvarligt och stundtals livshotad tillstånd.   

Hur kommer de sig att metodens efterföljarna tidigare hyllade GI, LCHF,  LCHQ, Atkins... Funkade inte deras tidigare dieter eftersom de har fler kilon att gå ned?  Eller har även de tröttnat på omöjliga hälsokurer?

Somliga förespråkar berättar om hur de nu kan äta vad som helst i fem dagar och ändå gå ned i vikt eftersom de nästan inte äter något alls i två dagar. Då har man fattat fel! Nyttig mat är en avgörande källa till hälsa. Bra råvaror ger hälsoämnen i form av uppbyggande protein, kolhydrater och fett som ger energi och mättnad och dessutom massor av vitaminer, mineraler, antioxidanter och mängd s.k. sekundära växtmetaboliter som skyddar kroppen och motverkar åldrandet. Att äta handlar inte bara om att gå ned i vikt utan framförallt om att bygga hälsa.

Bygga hälsa gör man inte genom att stoppa i sig vad som helst mesta tiden och svälta bort de överflödiga kalorierna andra dagar. Hur mycket vitaminer, mineraler, antioxidanter får man i sig från chips, fet och konstlad färdigmat, coca cola, glass på menyn även om man äter färre kalorier?

Mycket grönt på tallriken, gärna ekologiskt och närproducerat som behandlats varsamt och/eller förädlats med metoder som ökar näring och smak är än så länge det som leder hälsoligan. Och glöm inte mat är också fest och njutning.      

En portion äkta svensk matkultur

 


Vetekaka
KRAV certifiera din restaurang
Vi tänker ekologiskt
Ekologiska råvaroro, direkt från bonden till dig.