Miljö
Mat & Klimat
Ekologiskt
Miljömärkning
Fisk
Närproducerat
Säsong
Bekämpningsmedel och GMO
Hälsa
Näring
Ät S.M.A.R.T.
Tallriksmodellen
Näringsriktigt SLV
Olika dieter
Näringsnytt
|
|
|
|
Livsmedelsverket rekommenderar 5 dl mjölk eller motsvarande mängd ost om dagen till växande barn. Mer anses onödigt mycket, ja rent av ohälsosamt.
Eu.s skolmjölkstöd dvs subventionering av inköp av mjölk och ost till för- och grundskolan innebär att eleverna får hela sitt rekommenderade dagliga intag under skoltid. Med andra ord finns inte utrymme för någon som helst mjölkprodukt i hemmen. Vare sig det gäller fil till frukost eller mjölk och ost i matlagningen.
Så här skriver DKAB service som hjälper till med upphandlingen i kommuner och skolor: I år har vi även tagit fram statistik där vi ser att snittförbrukningen
för förskolor är 0,21kg/barn och dag. För grundskolan är motsvarande
siffra 0,19 och för gymnasieskolan 0,12. En annan intressant siffra att
ha med sig inför framtida mjölkstöd är att förbrukningen av hårdost
ligger mellan 0,03kg/barn och dag för gymnasiet upp till 0,05 kg/barn
och dag för förskolebarnen. (0,01 kg ost motsvarar 1 skiva ost i vilket i sin tur motsvarar 1 dl mjölk).
Vad säger Livsmedelsverket om detta? Tonårskillar får säkert rum med några extra glas mjölk men förskolebarnen? Mjölk är nyttigt, särskilt om den är mager och berikade med Vitamin-D. Mjölkstödet subventionerar alla produkter oavsett fetthalt! Och framförallt för mycket gör att det inte finns plats med annan mat som grönsaker, järnrika livsmedel osv på tallriken och i magen. Dessutom att dricka mjölk, liksom annan kalciumrik mat, hämmar upptaget av måltidens järn.
Ost tillhör de animaliska livsmedel som ger mest växthusgaser och 50 % av all ost som äts i Sverige importeras. Ökad ostkonsumtion innebär inte stöd till svenskt lantbruk. Så ur klimatsynvinkel är inte mer ost och mjölk önskvärt.
Varför inte stöd till livsmedelsproduktion som ger bättre hälsa och främjar klimatsatsningar och miljö?
L.B. April 2016
|
|
|
|
|
|
|
FNs organ för hälsa: WHO, och dess forskningsavdelning presenterar en sammanställning som visar på ett samband mellan konsumtion av rött kött, charkprodukter och cancer.
WHO:s International Agency for Research on Cancer (IARC) har granskat 800 olika epidemilogiska studier (dvs. studier som kontrollerar hur människor har ätit). Studierna har gjorts på flera olika kontinenter och i olika länder. Ländernas köttkonsumtion varierar från 2 % till 100 %. Man har alltså jämfört befolkningar som i stort sett inte äter rött kött överhuvudtaget med de som äter mycket rött kött och alla däri mellan. Med rött kött menas kött från nöt, gris, häst, lamm och get. Vidare har man också tittat på följderna av konsumtionen av processat kött. Processat kött innebär att köttet har saltats, rökts, torkats och här ingår även leverprodukter. Med andra ord gäller det stora sortimentet av korv, skinka, bacon, pastejer, fårfiol, pastrami och andra charkvaror .
Helt klart är att 100 g rött kött om dagen ökar risken för tjocktarmscancer med 17 %. Medan 50 g charkvaror om dagen ger en cancerökning om 18 %.
Vad som är farligt i det röda köttet och charkvarorna? Dels hemjärn (finns naturligt i kött) men också nitrosaminer som dels finns naturligt men framförallt uppstår när nitritsalt används samt stekmutagener (polycykliska aromatiska aminer). Som hörs på namnet uppkommer de senare vid stekning, rökning och grillning. Kokt och försiktigt tillagat kött är inte lika skadligt.
Förutom en ökad risk för tjocktarmcancer ökar också rött kött riskerna för bukspott- och prostatacancer.
Inför dessa alarmerande resultat kommer Livsmedelsverket att se över sina råd vad gäller konsumtion av rött kött. Idag uppmanas vi att hålla nere konsumtionen av rött kött inklusive charkvaror till 500 g i veckan.
Svensken i gemen äter 55 kilo kött om året. Medan andra ord ligger vi mer än dubbelt så högt som rekommendationen förespråkar.
Undersökningen presenteras i the Lancet LB okt 2015
|
|
|
|
|
|
|
Kaffe har gått från dödsdrog till hälsobomb. Senaste nyheten är att kaffe skyddar mot återfall i bröstcancer. Kaffe och i viss mån te innehåller rejält med antioxidanter. Vi märker alla att kaffe ökar koncentrationen och får oss att tänka klarare. Blodsockret sänks efter en kopp kaffe eller två och genomblödningen i hjärnan ökar. Koffeinet i kaffe kan lindra astma och dämpa nässelutslag. Kaffets laxerande effekt känner nog alla till redan. Koffeinfritt kaffe ger inte alls samma effekter. Riktigt, riktigt intressant är alla fakta som visar på att kaffe skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar samt olika typer av cancer. En precis genomförd studie i Sverige har kunnat att visa att två koppar kaffe (minst) om dagen minskar riskerna för återfall i bröstcancer. Tumören krymper av kaffe. Läser mer om undersökningen från Lunds Universitet. Får man inte ont i magen av kaffe? Magsår och kaffe har vi lärt oss hänger ihop? Numera är alla överens om att magsår orsakas av en bakterie. För svagt, blaskigt kaffe kan ge magpina medan lite starkare, mörkare kaffe är lättare att föredra för en känslig mage. Så hur mycket kaffe ska man dricka? Minst två gärna tre, fyra koppar eller rättare en och en halv till två muggar om dagen krävs för effekt. Gravida däremot ska nöja sig med högst två koppar om dagen. Barn ska undvika kaffe eller rättare koffein. Och undvik kokkaffe eftersom ett farligt mättat fett som finns i bönan höjer det skadliga kolesterolet i blodet. I brygg- och espresso kaffe fastnar fettet i filtret. Givetvis väljer du ett ekologiskt kaffe för mer antioxidanter och ett Fair trade märkt som också innebär bra hälsa, miljö och bättre ekonomiska möjligheter för bonde och kaffearbetaren. L.B. april 2015
|
|
|
|
|
|
|
Barn under 6 år ska inte dricka risdryck (rismjölk). Nya undersökningar visar att även kokt ris och riskakor kan innehålla oroväckande höga halter av arsenik. Även ekologiskt ris innehåller arsenik. Många gånger finns även kadmium i ris.
Livsmedelsverket varnar sedan en tid förskolor och småbarnsföräldrar att servera risdryck till barnen. Nu visar dessutom en mindre undersökning från SVT att sex av 10 undersökta risprodukter innehåller arsenik. Det är frågan om såväl ekologiskt jasminris och riskakor som konventionellt odlat ris, rispuffar. Halterna variera mycket men inget gränsvärde finns idag.
Men som Livsmedelsverket skriver i sina råd om barnmat: alla risbaserade produkter – gröt, välling och risdrycker – innehåller förhöjda halter arsenik.
Arsenik, oorganiskt som det är frågan om här, finns vanligtvis i grundvattnet och är ett stort problem bl.a. i djupborrade brunnar i Indien. Risplantan tar lätt upp arsenik. I fullkornsris finns större mängder än i skalat ris. För barn som väger 23 kilo eller mindre räcker med det att äta ris
tre gånger i veckan, risflingor till frukost varannan dag och två
riskakor om dagen under en vecka, för att få i sig för mycket arsenik.
– Den oorganiska arseniken är framför allt cancerframkallande och väldigt toxisk, så den påverkar cellerna på alla möjliga sätt. Förutom cancer påverkar den immunförsvaret, den ger effekter på lungorna, njurarna och levern, säger Marie Vahter, professor i miljömedicin på Karolinska Institutet till SVT. – Det finns egentligen ingen dos där det inte finns någon risk alls. Det är det som är problemet med många cancerframkallande ämnen, även arsenik. Och arsenik är kanske ett av de mest potenta cancerframkallande ämnena som vi har i vår miljö och i vår mat.
Så rådet måste bli minska på riset för barnens hälsa och klimatets skull. Ris är ju den vegetabilier som orsaker i särklass största utsläppen av växthusgaser.. Risodling ger utsläpp form av den kraftiga metangasen.
Dessutom ris ger mycket lite näring förutom snabba kolhydrater. Mindre mängd protein, mineraler och vitaminer än övriga spannmålsprodukter.
Vilka alternativ finns till ris? Kokt till mat: Bulgur, kamutvete, matvete, matkorn, couscous. Glutenfritt alternativ: Quinoa, hirs, bovete. Bakning: Majs- och bovetemjöl Gröt: Matkorn. För recept titta här.
|
|
|
|
|
|
|
Äta enligt Livsmedelsverkets och WHO:s rekommendationer om livsmedelsval ger minst miljögifter i maten. Det är överlägset medelhavs- och högprotein låg kolhydrat kost. Ät på Mumsvis med andra ord. Nyheten från Erika Ax, nutritionist och doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, slog ner som en bomb förra veckan. Erika Ax som lett studien visar att den som äter enligt SLV rekommendationer dvs lite mättat fett, lite socker och andra snabba kolhydrater och samtidigt en begränsad mängd protein är den som får i sig minst PCB och kvicksilver från maten. Gruppen på 800 sjuttioåringar delades in i tre grupper efter hur de åt; mycket protein, en hel del smör och mejeriprodukter men lite kolhydrater typ LCHF men med mindre fett. Den andra gruppen åt a la medelhavsmat med mycket fisk, olivolja, färska grönsaker, inte så mycket mejeriprodukter . . Slutligen den sista gruppen som åt enligt Livsmedelsverkets, WHO:s men också Mums måltidsförslag. Efter en vecka studerades mängden miljögifter i deltagarnas blod och jämfördes. Forskarna fann flera samband mellan deltagarnas mat- och dryckesvanor och halterna av miljögifter i blodet. Ju mer LCHP-lik dieten var, desto högre var halterna av ett par olika PCB:er, tre långlivade bekämpningsmedel, kvicksilver och bly. Men också den Medelhavsliknande dieten var förknippad med högre halter av flera PCB:er, ett av de långlivade bekämpningsmedlen och kvicksilver. Skillnaderna i mängden miljögifter kvarstod efter att man tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka halter av miljögifter i blodet, som om deltagarna rökte eller var feta. Så ät enligt MUMS. Inte så mycket kött och ost utan mer baljväxter och välj bort fisk med mycket miljögifter som färsk tonfisk, strömming, svärdfisk och Östersjölax. Välj rotfrukter, grönsaker, frukt efter säsong och gärna svenskt men kanske ännu viktigare ekologiskt producerat för så lite miljögifter som möjligt. För tyvärr visar Livsmedelsverket stickprover att även svenskt grönt i två fall av tre innehåller rester av minst ett bekämpningsmedel. Välj hellre potatis än ris och pasta. Studien finns publicerad här på den nätbaserade facktidskriften Environmental International. Tyvärr kostar den pengar att ladda ner... Äta på klimatsmart, hälsosamt och med ett minimum av miljögifter som man göra på Mumsvis kostar däremot inte mer. L.B. dec 2014
|
|
|
|
|
|
|
Utesluta kött och fisk kan minska risken för cancer. Det visar en studie av forskare vid Stockholms universitet som nu publicerats i tidskriften European Journal of Nutrition.
Vegetarisk mat ger färre skador på arvsmassan och minskar därmed risken för cancer. Forskarna har genom att titta på förändringar på arvsmassan förutspått framtida risker för olika långtidsrelaterade sjukdomar, som cancer. Övriga hälsofaktorer, dietvanor och livsstilsfaktorer förklarar inte skillnaderna man fann mellan den grupp som åt kött och fisk och den grupp som åt vegetarisk kost. Inte heller andra kända cancerriskförhöjande ämnen i maten tycks vara inblandade.
Varför det är så vet man ännu inte. Men resultatet är inte helt förvånande.
– Eftersom att vi inte har någon förklaring än ska man vara försiktig med att tolka resultaten. Men man kan tolka det så att det ur cancerrisksynpunkt är en fördel med en vegetarisk diet. Det stöds också av den granskning av många epidemiologiska studier som tillsammans indikerar att en diet där rött kött ingår ger en förhöjning av cancerrisken, säger Dag Jenssen, professor emeritus vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet som har arbetat med studien.
En sammanfattning av artikeln finns på European Journal of Nutrition webb. L.B. nov 2014
|
|
|
|
|
|
|
Skillnaden mellan sockerinnehållet i olika frukostflingor är mycket stor. Värstingen är Honungspuffar från Brüggen. De innehåller hela 42 % socker! Kolla också upp barnens frukostyoghurt. Även här finns sockerfällor.
Konsumentföreningen Stockholm har kollat mängden sockerarter i en lång rad frukostflingor som framförallt riktar sig till barn. Oroande många innehåller uppåt och över en fjärdedel sockerarter. I detta fall är sockerarterna i stort sett detsamma som mängden tillsatt socker (se artikeln nedan på sidan om skillanden mellan sockerarter och tillsatt socker).
Några bra alternativ finns trots allt som Havrefras och Frax blåbär/jordgubbar.
Föreningen tittade också på smaksatta mejeriprodukter som är tänkta till barn. Här finns mer eller mindre godisprodukter men även fruktyoghurt med alldeles för mycket socker.
Som nästan alltid är det bäst med naturell fil smaksatt med rivet äpple och lite kanel, yoghurt med mixade frysta bär eller t.o.m en liten klick med en bra ekologisk sylt med högt bärinnehåll.
Torkad frukt ger en hel del sockerarter (som finns naturligt i frukten) men samtidigt en rejäl dos mineraler. Välj russin, aprikoser, fikon i påsar framför den torkade lösviktsfrukten som ofta är rejält sockrad. Ibland kan 50 % av innehållet bestå av tillsatt socker! Kolla också de färdiga påsarna; torkade tranbär, olika s.k. superbär, blåbär innehåller ofta mycket tillsatt socker. L.B okt 2014
|
|
|
|
|
|
|
Bönor, ärter är hälsosamma livsmedel som vi bör äta mer av. Nu bekräftar ytterligare två svenska rapporter att de stärker hjärthälsan och håller oss mätta längre.
Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har undersökt vad ett ökat intag av bruna bönor, kikärter och fullkornsprodukter av spannmålet korn innebär för hälsan. Det onda kolesterolet och blodtrycket sänktes, blodsockret balanserades när en grupp lätt övervikta kvinnor i 55 års ålder åt just bönor, ärter och korn. Deras risk för hjärt- och kärlssjukdom minskade med 11 %. Kontrollgruppen åt samma mängd fibrer men från fullkornsvete (graham) men fick inte denna effekt.
Varför är baljväxter och korn bättre än andra fiber?
- Bruna bönor, kikärtor och fullkornskorn innehåller alltså en effektiv blandning av odigererbara kolhydrater och även flera andra bioaktiva ämnen, exempelvis antioxidanter, som är bra för vår hälsa.
- Dessa föreningar kommer ner till tjocktarmen och kan där utnyttjas av "goda" tarmbakterier och omvandlas till nya föreningar som visats ha positiva effekter på vår ämnesomsättning menar forskarna bakom studien.
Sedan tidigare vet man just olösliga fibrer som finns i såväl baljväxter, korn, havre och frukt samt grönsaker påverkar det onda kolestolet LDL. Samma effekt har inte kostfiber från vete och råg. Nu är det än en gång bevisat.
Just bönornas positiva effekt på blodsockerkurvan medför dessutom att mättnaden varar längre, suget minskar och det är lättare att inte äta för mycket. Mättnadshormonet ökar medan hungerhormonet och inflammatoriska markörer minskar. Baljväxter sänker hela måltidens glykemiska belastning (GI) eftersom bönorna spjälkas långsamt och först nere i tjocktarmen. Äta mer bönor är viktigt för alla diabetiker.
Ytterligare effekter av de långsamma baljväxterna är att genomsläppligheten för gifter minskar i tarmen.
Många recept på läckra rätter med ärter, bönor, linser finns på Mums.
LB juni 2014
|
|
|
|
|
|
|
Bra att sockerdebatten kommit igång; men det är stor skillnad på socker och sockerarter. Oavsett mängd måste varje tillsatt nypa socker anges på förpackningen.
Renframställt socker vill vi inte ha i vår mat. Trots att statistiken talar om för oss att vi äter allt mindre tillsatt socker år från år äter vi fortfarande för mycket socker och för sött. Om ett livsmedel innehåller tillsatt socker oavsett om det i form av sackaros (vanligt vitt socker), fruktossirap (finns mest i utländsk läsk), glukos (druvsocker), invertsocker, sirap, honung m.fl måste det anges i innehållsdeklarationen. Gäller även om det mycket lite som i rimmade livsmedel dvs salt fläsk, kassler, charkvaror, rökt fisk. I vanlig smörgåsskinka är sockerhalten under 0,5 % även om socker finns med i ingredienslistan. Halten är lika liten som om man bara gått förbi med en skål socker. Detsamma gäller falukorv, kassler, rökt fisk...
Ibland anges mängden sockerarter i näringsdeklarationen (se nedan). Då är det frågan om både renframställt tillsatt socker och naturligt socker som finns i frukt, bär, mjölk (laktos), rotfrukter osv. I grovt mjöl och bröd finns större mängd sockerarter än i vitt mjöl och bröd! Ibland är det med andra ord nyttigare med "lite mer" sockerarter! Så vill ni veta hur mycket socker som är tillsatt i jordgubbsdesserten, glassen eller fruktyoghurten; kolla innehållsdeklarationen! Enbart stor mängd sockerarter kan ibland innebära att produkten innehåller mycket frukt/bärråvara.
Men hur är det med juice? I juice finns till skillnad mot nektar, fruktsaft inget tillsatt socker (med undantag för mycket beska juicer) utan bara sockerarter från frukten. Tyvärr visar undersökningar att det otrevliga suget efter mer sött som många känner efter söta drycker är lika stort från juice som läsk. Och blodsockernivån höjs lika snabbt som vid andra söta drycker. En annan söt bomb, inte socker- men sockerarts-, är torkad frukt. Se upp; i hyllorna med naturgodis finns torkad frukt som är doppad i socker och innehåller 50 % tillsatt socker!
Ibland sägs det felaktigt att panerad fisk och fiskpinnar innehåller socker, tillsatt socker. Det stämmer sällan, om ens någon gång, utan det är frågan om sockerarter från ströbrödet. Sila inte mygg och svälj kameler. Koncentrera dig på de stora sockerbovarna. Hur kan man då säga att vi äter sötare men mindre tillsatt socker? Istället för hemkokt saft, sylt har vi bytt till naturligt söt juice, smothie, glass (med mjölksocker) och mycket mer torkad frukt.
Innehållsdeklaration: Här anges råvarorna; typ mjölk, vetemjöl, bär, socker i fallande ordning. Störst kommer först.
Näringsdeklarationen: Här hittar du energiinnehåll (KJ och kcal) men också mängden protein, fett, kolhydrater och ibland sockerarter per 100 g vara.
|
|
|
|
|
|
|
Se upp med kosttillskott och piller med antioxidanter. De snarare göder lungcancer än förhindrar den. Än en gång visar forskningen att mat och inte kosttillskott ger hälsa.
En ny studie vid Sahlgrenska akademien i Göteborg på möss med lungcancer visar att de som fått antioxidanter i form av kosttillskott blev sämre; cancern fick ett tre gånger snabbare förlopp och de dog betydligt tidigare än kontrollgruppen. Och det var inte frågan om några jättestora doser av antioxidanter utan motsvarande de som finns i en multivitamintablett för människor. Gäller detta också människor? Ja, troligtvis. Samma effekt hade antioxidanterna på lungcancerceller från människa. Känt sedan tidigare är att rökare som äter tillskott av vitamin-A och Betakaroten (vitamin-A i vegetarisk form) har en ökad risk för lungcancer. Likaså finns bevis för att Vitamin-C i form av stora doser ökar risken för gråstarr och njurproblem.
Antioxidanter och vitaminer i form av mat är däremot enbart nyttiga! De ger ett visst skydd mot såväl cancer som hjärt-kärlsjukdom och allmän skörhet. Varför är mat bra men inte antioxidanter, vitaminer som renodlas i kosttillskott? Klara svar finns inte men det som skiljer kosttillskott mot mat är att kosttillskott innehåller några få olika antioxidanter av alla de 10 000 tal som existerar i maten. En ökad koncentration av en viss antioxidant, som i kosttillskott, tycks också slå ut andra antioxidanter och deras skyddande funktioner i kroppen. Och vilken funktion för antioxidanternas effekt har alla andra naturliga ämnen s.k. sekundära växtmetaboliter som finns i maten?
Mat med mycket antioxidanter finns i framförallt färgrika bär, frukter och grönsaker. Men även i rött vin, svart kaffe och te av olika slag. Stärk hälsan med morötter, lingon, svarta vinbär, kål av olika sorter, granatäpple, citrusfrukter. Ät mer grönt är fortfarande ett mycket hälsosamt råd.
|
|
|
|
|
|
|
Fibrer och då särskilt s.k. lösliga fibrer som finns havre, korn, baljväxter, frukt och bär skyddar mot hjärt- och kärslsjukdomar. Nu finns också bevis för att fibrer och fullkorn ger ett cancerskydd.
Forskare från danska Kraeftens Bekaempelse (danska cancerfonden) har tillsammans med bl a SLU-forskare undersökt blodprover från en av världen största befolkningsundersökningar, European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition. Blodets innehåll av alkylresorcinoler har mätts och man har sett att personer med en förhöjd nivå av alkylresorcinoler i blodet löpte en lägre risk att utveckla tjocktarmscancer. Blodets innehåll av alkylresorcinoler används som en biomarkör för hur mycket fullkorn man har ätit. Och slutsatsen är att mycket fibrer och gärna från fullkorn ger mindre risk för tjocktarmscancer. Ingen ny kunskap kanske men du finns den vetenskapligt belagd.
Fortsätt att frossa i fullkorn och fiber som dessutom ger längre mättnad och mindre sug.
Kolla på Mums recept på fullkornsbröd för inspiration.
|
|
|
|
|
|
|
Senaste dagarna har debatten om fosfater i livsmedel återigen blossat upp. Fosfater i form av polyfosfat används som tillsats för att binda extra vätska i rimmade och marinerade köttvaror t.e.x skinka och kyckling. Men fosfor finns också på andra håll...
Det började med ett larm på Svd som berättar att amerikanska forskare menar att för mycket fosfor innebär för tidig död. Fosfor finns naturligt i vår mat och är livsnödvändigt men halterna kan bli för höga. Och det är den oorganiska formen i form av tillsatser som anses skadlig. Särskilt drabbade är njursjuka...
Det mesta fosforn i svensk kost är naturlig. De amerikanska forskarna sätter en dagsdos på 1400 mg som högsta gräns oavsett om fosforn är organisk (naturlig) eller oorganisk (onaturlig). I Sverige äter män i snitt drygt 1200 mg och kvinnor 1500 mg. Är det då ett problem i Sverige? Kanske. Det kan vara bra att vet att bara den rekommenderade mängden mjölk på 5 dl ger hela 470 mg och en enda skiva ost 55 mg. Och att en flaska (50 cl) coca cola ger 60 mg.
Frågan är om det finns polyfosfater i någon stor utsträkning i svenska charkvaror? Först av allt KRAV godkänner inte polyfosfater. Köp ekologisk julskinka! Tveksamt säger Louise Ungerth på Konsumentföreningen Stockholm som har letat utan att hitta så mycket...men se upp med marinerad kyckling och "billig" rökt, kokt skinka.
En tillsats av fosfat som man ofta glömmer bort är bakpulver ( E450 + E 500). En enda msk innehåller faktiskt hela 1260 mg. Ja, men lite bakpulver i en kaka spelar väl ingen roll men om man betänker alla matmuffins, cup cakes, kex, pizzabottnar, scones, "hälsobröd" utan jäst (men med bakpulver) m.m. vi sätter i oss blir det ett påslag trots allt. Mat som är än vanligare i USA. Och vad som är viktigare i USA och England används selfraising flour dvs vanligt vetemjöl med bakpulver som en standardingrediens. Inte bara till bakning utan också till matlagning? Som vanligt går det inte att översätta amerikanska undersökningar rakt av till svenska förhållanden. Kuriosa är att bakpulver är en av få tillsatser som är godkänd av föreningen "Äkta vara". Trots att det går mycket bra att baka sockerkaka utan bakpulver? Trots allt undvik tillsatser med fosfor: E 101, E 338-E 341, E 343, E 442, E 450 (bakpulver), E 451, E452, E 1410, E1412, E E1414, E 1442. För en komplett e-nummer nyckel som också innehåller kemiska namn gå till SLV.
|
|
|
|
|
|
|
Intresserad av hitta bästa källan till järn, magnesium eller kanske Vitamin D? Kolla i finska näringstabellen.
På MUMS använder vi näringsvärden från Svenska livsmedelsverkets databas. Finska motsvarigheten till SLV har förstås också en databas över råvarornas näringsämnen. I den finska tabellen finns t.ex. uppgifter över svamp som inte återfinns hos SLV. På Mums har vi lagt in vissa av dessa uppgifter. Vad som bara finns på finska livsmedelsdatabasen är en möjlighet att söka efter "mest och minst" av olika näringsämnen. Jättebra info för den som näringsberäknar och är på jakt efter t.ex. extra magnesiumrika livsmedel. Kolla här på Fineli ® - Livsmedelsdatabas. Vilka livsmedels som innehåller mest magnesium? Per 100 gram toppar mineralsalt, torkad basilika, kakaopulver, hampafrön,vetekli medan en medelstor portion av sniglar men också olika typer av berikade grötsorter liksom paranötter ger massor av mineralet som bland annat stärker hjärthälsan.
|
|
|
|
|
|
|
Är druvjuice lika nyttigt som vin? Vad i vinet sänker blodtrycket och stärker hjärt- och kärlhälsan? Sedan en tid tillbaka är det klarlagt att ett måttligt vindrickande; mindre mängder vid flera tillfällen, skyddar hjärtat. Varför vin har den hälsosamma effekt är däremot oklart. Farmakologiforskaren Ingrid Persson ville pröva hypotesen att någon kemikalie i vinet påverkar enzymet ACE, som spelar en viktig roll för högt blodtryck. Att sätta in medicin som hämmar detta enzym är ofta den första åtgärden vid hjärtsjukdom. Ingrid Persson, som är verksam vid Linköpings Universitet, testade olika vinsorter såväl rött som vitt och rosé. Dessutom analyserade hon röd och vit druvjuice (alkoholfri), ren alkohol och kosttillskott med antioxidanten resveratrol. Kosttillskottet , som utvinns från druvor, marknadsförs som medel mot hjärtproblem. Alla typer av vin men också röd druvjuice orsakade en säkerställd sänkning av den negativa enzymaktiviteten. Den vita druvjuicen, kosttillskottet resveratrol och den rena alkoholen gav däremot ingen effekt. Ingrid Persson drar slutsatsen att det är innehållet av flavonoider* (som ofta ger färg red anm.), som orsakar hämningen av enzymet, inte alkoholen. Vin och röd druvjuice sänker blodtrycket med andra ord. * Flavonoider är den gemensamma beteckningen på en grupp kemikalier och antioxidanter som finns i bland annat vindruvor. Intressant att veta är att halten sekundära växtmetaboliter t.ex. flavonoider oftast är högre i ekologiskt producerat vin, juice och frukt. Red.anm. Mer om undersökningen finns i Internationell Journal of Nutr Pharmacol Neurol Dis. Svensk sammanfattning.
Bilden på druvor kommer från: Fotakuten.
|
|
|
|
|
|
|
D-vitaminbrist är mycket vanligt bland höggravida. Brist på D hos modern ökar riskerna för dålig tand- och skeletthälsa hos det ofödda barnet. Studien omfattar 95 gravida i veckan 35-37. Var fjärde hade ohälsosam brist medan 85 % av de gravida hade för låga nivåer under vinterhalvåret. Sommartid innebär bättre men trots allt för låga värden visar studien från Sahlgrenska Akademien, Göteborg. Sett över hela året hade 65 procent av kvinnorna otillräckligt med D-vitamin, medan det hos 17 procent fanns en konstaterad D-vitaminbrist. - Att en dryg fjärdedel har D-vitaminbrist under vintern är anmärkningsvärt, särskilt eftersom den studerade gruppen är välutbildad och hälsointresserad. Vi kan därför gissa att D-vitaminbrist är ännu vanligare hos mindre hälsomedvetna gravida kvinnor, samt hos minoritetsgrupper där man undviker att exponera huden för sol, säger Hanna Olausson, ansvarig för studien. Läs mer om studien. Svensk sammanfattning. Gravida bör få i sig minst 10 mikrogram Vitamin-D per dag från mat och/eller kosttillskott. Bästa tillskott är vitamin-D i D3 form. Fisk såväl fet som mager är bästa naturliga källan vid sidan om sommarsolen. Dessutom ger berikade mjölk- och margarinprodukter en del. Läs mer om Vitamin D längre ner på denna Mumssida.
|
|
|
|
|
|
|
En ryckande färsk undersökning från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar att för mycket kaffe och te påverkar födelsevikten hos barn. Redan vid 2 koppar kaffe eller 4 koppar te om dagen ökar risken för att föda små barn. Livsmedelsverkets rekommendation för gravida ligger högre; verket anger 3 respektive 6 koppar som ofarligt. Graviditetslängden däremot tycks inte påverkas av konsumtionen av kaffe och te. Låg födelsevikt är en riskfaktor och anses påverka barnets hälsa på många sätt. Barnet har svårare att bekämpa infektioner och kan ha svårt att äta och därmed gå upp vikt. Låg födelsevikt innebär oftast lite kroppsfett och barnet fryser lättare, har svårt att hålla sin normala kroppstemperatur. Vad är då låg födelsevikt? Vad gäller om barnet är fullgånget dvs barnet är fött i vecka 40? - Så är t ex en nyfödd pojke som väger 2 300 gram lätt för tiden om han är född i beräknad tid, men inte om han är född 6 veckor för tidigt. Så är t ex en nyfödd pojke som väger 2 300 gram lätt för tiden om han är född i beräknad tid, men inte om han är född 6 veckor för tidigt berättar Verena Sengpeil vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet som lett studien. - Det är viktigt att understryka att vår studie inte svarar på om det är själva koffeinet som orsakar en ökad risk för att barnet är lätt i relation till graviditetstiden. Vi har heller inte studerat om dessa barn verkligen hade mera hälsoproblem i nyföddhetsperioden.
- Det behövs alltså fler studier innan vi vet vad våra fynd verkligen innebär för gravida kvinnor och deras barn, säger Verena Sengpeil. Studien har omfattat 59 000 kvinnor och här kan du läsa mer om studien: För andra grupper anses numera varken kaffe eller te som skadligt. Utan snarare tvärtom. Både kaffe och te innehåller mycket antioxidanter som skyddar mot olika typer av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar. Koffein kan också sänka blodsockret och vara positivt vid astma.
|
|
|
|
|
|
|
Senaste dagarna har tidningarna svämmat över av artiklar som pekar ut än det ena än det andra livsmedlet som effektivt mot såväl cancer, högt blodtryck och demens av olika slag. Så här är det: För bästa hälsa oavsett om det gäller cancer, demens, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma osv; Satsa på att äta rejält med grönsaker, rotfrukter, kål, baljväxter, bär och frukt. Ät minst 500 g eller 5 portioner grönt varje dag. Låt varje måltid innehålla grönt vare sig det är frukost, mellanmål eller middag. Välj så många olika sorter som möjligt och försök att välja vegetabilier med skilda färger. Olika färger signaler olika antioxidanter och andra bioaktiva ämnen. Variera tillagningssättet. Servera vissa grönsaker kokta, ångade, wokade medan andra ska njutas så råa och oprocessade som möjligt. Fullkorn ger mer än siktade mjöl. Livsmedel som morot, tomat, majs som innehåller karotenoider blir hälsosammare upphettade. Medan en färsk frukt är nyttigare än samma frukt i form av juice. Och ett oskalat äpple innehåller högre halt antioxidanter. Högst kvalitet och bästa näringsvärde får man om man väljer efter säsong. Nyskördat ger mest. Välj också ekologiskt så slipper du inte bara syntetiska gifter med oanade hälsokonsekvenser utan du får mer näringen. Ekologiskt odlat innehåller mer av s.k. sekundära växtmetaboliter. Ämnen som ger bättre hälsa men inte är livsnödvändiga som vitaminer. Dessutom innehåller oftast ekologiskt mindre vatten och därmed mer näring per 100 g.
|
|
|
|
|
|
|
Intresset för Vitamin D och alla dess hälsoeffekter har aldrig varit större än för nuvarande bland såväl forskare som allmänhet. Gamla sanningar avfärdas i rasande takt. Vitamin D behövs inte bara för ett starkt skelett utan tycks också vara avgörande för ett effektivt immunförsvar. Tillräckligt med D motverkar depression, muskelsvaghet, demens, vissa cancerformer och högt blodtryck. Även autoimmuna sjukdomar som diabetes, MS och allergi misstänks i vissa fall vara följd av för lite Vitamin D.
Tyvärr visar nya rön även att de allra flesta får i sig alldeles för lite. Brist är regel och inget undantag. Förutom barn och växande ungdomar tillhör gravida kvinnor, överviktiga, äldre och personer som visas inomhus särskilda riskgrupper. Skrämmande siffror från en nyligen publicerad studie i Umeå visade att hos nästan en fjärdedel av förskolebarnen (8 % hos barn med ljus hy och mer än 40 % hos barn med mörkare hudtyp) hade D-vitaminnivåer under definitionen för brist. Situationen förvärrades under hösten och vid uppföljningen i januari-mars hade mer än 25 % av de ljusa och 50 % av de mörka barnen bristnivåer. Mindre än var tionde barn i studien nådde upp till optimala dvs önskvärda nivåer av D-vitamin.
- Barnens intag av D-vitamin från maten följde näringsrekommendationerna, men de verkar inte vara räcka till för barn i norra Sverige där solen inte kan bidra med tillräckliga mängder, kommenterar dietisten och forskaren Inger Öhlund som är huvudförfattare till studien. se vidare:
Det stora kruxet är att nästan allt Vitamin-D som vi får i oss bildas när solens strålar träffar huden (ca.80 %). Men vintersolen liksom inte heller kvällssolen duger inte i Sverige. Den har fel våglängd på grund av för långt avstånd från ekvatorn, Utan det är sommarsol som gäller. Men å andra sidan att blotta ansikte och armar 15 minuter för ljushylta nordbor (har du riktigt mörk hud krävs 5 ggr längre tid) räcker att fylla förrådet. Längre tid ger inte mer men för att fylla lagren optimalt bör man vara ute mitt på dagen varje dag på sommarhalvåret! Med extra tillskott från maten kan Vitamin-D förråden räcka hela vinterhalvåret menade man tidigare. Nu tvivlar allt fler att matens Vitamin D räcker.
Frågan som nu många forskare, läkare, föräldrar ställer sig är; Behöver våra barn ta tillskott av Vitamin D? I Finland rekommenderas barn upp till 18 års ålder att dagligen ta D-vitamintillskott om 7,5 mcg , året om. I Norge däremot gäller tillskott upp till sex års ålder, men efter ett års ålder endast vintertid. På Island anser man att barn upp till sex års ålder ska ta tillskott hela året. I Sverige råder Livsmedelsverket föräldrarna att ge barn upptill 2 års ålder ett tillskott av 10 mikrogram i form av D-droppar om dagen. Mörkhyade barn bör dock fortsätta med tillskott efter 2 års ålder. Nordiska näringsrekommendationerna anger att minimiintaget från mat och tillskott per dag bör vara: De nordiska rekommendationer kommer troligtvis att höjas. Mer än 50 mcg om dagen anses vara skadligt. Här protesterar många forskare om menar att maxgränsen är alldeles för låg. Överdosering av vitamin D är inte möjlig om källan är solen eller mat. Tillskott kan däremot ge för höga mängder i blodet. I USA är nivåerna både för optimalt intag liksom risk för överdosering mycket högre eftersom man där inte räknar med att befolkning får något tillskott via solen! Bästa källor till Vitamin D är fisk av skilda slag: 100 g (en liten portion)av : - gös ger 29 mcg (mikrogram)
- abborre = 21 mcg
- makrill = 12,8 mcg
- lax = 12,5 mcg
- konserverad tonfisk (avrunnen)= 11 mcg
- strömming = 8,2 mcg
- sik = 8 mcg
- sill = 5,8 mcg
- braxen = 5,5 mcg
- gädda = 5,3 mcg
- lake = 4,9 mcg
Ibland framförs att såväl smör som ägg och mjölk är bra källor. Det stämmer dåligt. Bara berikad mellan- och lättmjölk och vissa naturella lättprodukter av fil och yoghurt tillför Vitamin D. Däremot är svamp som vuxit i solen enda vegetablie att ge ett bidrag. Berikade margariner har höga värden men å andra sida till en macka behövs bara 5-10 g. - Bordsmargarin = 9 - 10 mcg
- Bregott, Lätta = 7,5 mcg
- Riskor (svamp) = 5,3 mcg
- Sopp/kremla = 5,3 mcg
- Kantarell = 2,5 mcg
- 2 ägg = 1,5 mcg
- Lammlever = 0,5 mcg
- 1 dl lätt/mellanmjölk = 0,4 mcg
Finsk lätt- och mellanmjölk liksom lätta fil- och yoghurtprodukter berikas med mer än dubbla mängden Vitamin D jämfört med svenska produkter. En deciliter finsk mjölk ger 1 mcg. Även fullfeta produkter får berikas vilket inte är fallet i Sverige. Däremot är det inte lagligt att berika ekologiska produkter i Finland till skillnad mot i Sverige där ekologisk lätt- och mellanmjölk berikas. Extra läsning i form av vetenskapliga artiklar på nordisk språk finns här som pdf:
|
|
|
|
|